Borderline/ personlighetsstörning

9 röster
41293 visningar
uppladdat: 2008-05-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Psykisk ohälsa
Borderline/Personlighetsstörning

Bakgunds fakta
Borderline är en personlighetsstörning som fick sitt namn 1938, på den tiden så delades de psykiskt sjuka in i 2 grupper antingen ångestneurotiska eller psykotiska, men borderline passade inte in någonstans. Borderline betyder ”gränslinje” och det var därför sjukdomen fick heta det.
Judith Herman och Van Der Kolk var dem som först presenterade samhörigheten mellan Barndomstrauma och borderline. Barndomstrauman handlade oftast om sexuella och/eller fysiska övergrepp.

”Forskarna anser att tidiga brister i interaktionen mellan mor och barn är en mycket starkt bidragande orsak till borderlinestörning. Under den s.k. närmandefasen (18-22 mån) är separationsångesten svår för barnet att hantera. Barnet behöver en trygg föräldrarfigur som finns till hands och kan bekräfta att separationen inte är farlig. Om en sådan saknas kan individuationsprocessen påverkas och jaget försvagas.”
Borderline är 3ggr så vanligt hos kvinnor som hos män och även om det inte har gjorts så mycket forskning om borderline/personlighetsklyvning så vet man att det är en sjukdom där många av de drabbade har svårt att älska och att känna sig älskade.
Borderline är nog en av de svåraste diagnoserna att förstå sig på eftersom patientens symptom och personlighet ofta smälter samman med bland annat symptombilden för ADHD och schizofreni.

Livet enligt en patient med diagnosen borderline/personlighetsklyvning
”Jag är en ängel. Inte en människa. Min verklighet började när mina vingar växte ut. Det var då andetagen tog vid och det var då jag började kunna urskilja stjärnor i det mörkret jag lever i. ” - Från boken”Vingklippt ängel” av Berny Pålsson.
Första gången Berny försökte ta sitt liv var hon 11 år gamal. Hennes pappa var alkoholiserad och hennes mamma var deppresiv, familjelivet hemma var alltså allt annat än fridfullt. Enligt Berny själv så är hon en en ängel, alla människor är gråa klumpar som inte själva vet att det finns flera världar utanför våran.
Berny beskriver sin egen tillvaro som rent kaos, hon föddes ur kaos och förblev kaos. Hon lever i tre olika världer, tre dimensioner. En av dem är jordsligheten som de flesta lever i och kallar verkligheten. Det är dom som bara lever i den här ”verkligheten” som påstår att Berny är psykotisk, men enligt Berny själv så finns dem många många fler verkligheter men hon har själv bara tillgång till tre av dem.
Den andra dimensionen hon talar om kallas Ingenting och där kan allt hända, man svävar bara omkring i sin egen tyngdlöshet men oftast så dras man ner i en spiral. Dimensionen Ingenting är demonernas rike, där de bor tillsamans med skuggfolket. När Berny var tolv började hon slungas in i den här dimensionen där hon ”träffade” demonerna, det fanns gränser som demonerna inte kunde ta sig igenom så de kunde inte förfölja henne när hon lämnade den dimensionen men efter vad hon själv gissar på var ett år så började dom här gränserna suddas ut och demonerna förljde efter henne vart hon än befann sig.
Den tredje och sista dimensionen som hon har tillgång till kallar hon för X, och den dimensionen är som ett viloläge som är väldigt svårt att nå. Det är som ett tomt vänterum där hon kan vila sig och hämta kraft. Demonerna kan inte få tag i henne i det här rummet. I rummet finns det ibland en ägel som sjunger för Berny med en ljus stämma, dimensionen X gör henne lugn och trygg.
Berny beskriver även att det finns sju olika verklighetsnivåer, sju olika glasrutor mellan henne och omvärlden. Tjockleken på glasrutan beror på vilken av nivåerna som hon befinner sig i, och om hon är på nivå ett så är glaset tjockt och skyddande men om hon är på nivå fyra så är glaset mycket tunnare och hon har inget bra skydd mot det som händer runt henne.
”På den sista nivån, nivå sju spricker det tunna glaset och jag har inget skydda alls. När jag är på Nivå sju vill jag alltid dö.”
Demonerna berny talar om förföljer, hånar och tvingar henne att göra siker hon inte vill. Det är dem hon är rädd för. Skuggfolket dyker upp när hon känner sig ensam och de tränger på och får henne att känna sig ännu mindre och osäkrare. När demonerna blir för många och kommer för nära är det ända som hjälper att skada sig själv, oftast genom att skära ett sår någonstans på kroppen för då kan inte demonerna injisera skräck och förtvivlan direkt i hennes vener.
Berny är döpt av sina föräldrar till Bernadette men enligt Berny själv så är Bernadette och Berny två olika personer. Bernadett är hennes tvilling syster som dog när de var små och som endast lever kvar i Berny som en skugga. Bernadette är oftast elak mot Berny och nedvärderar henne, trycker ner henne och säger åt henne att göra saker Berny inte vill göra.



Om sjukdomen borderline/personlighetsklyvning enligt läkare

En borderline personlighetsstörning enligt DSM IV karakteriseras av ett genomgående mönster av instabilitet i relationer med andra människor, i självbild och affekter, samt markerad impulsivitet med början i tidig vuxen ålder. Detta visar sig på olika sätt, varav minst fem av följande:
1. Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.
3. Uppvisar identitetsstörning: påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla.
4. Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
5. Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar
6. Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar).
7. Kronisk tomhetskänsla.
8. Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).
9. Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symptom.


Borderline/Personlighetsstörning – Förekomst
Borderline personlighetsstörning är inte någon ovanlig störning. Den drabbar omkring 2 procent av befolkningen. På mentalsjukhus är det i allmänhet en mycket högre siffra, omkring 15 – 20 procent av de patienter som är inlagda på psykiatriska kliniker, 10 procent av de personer som har en mental personlighetsstörning är drabbade av borderline personlighetsstörning. Den här personlighetsstörningen är vanligast hos ungdomar i puberteten och hos unga vuxna i 18 – 35 års åldern.
Anledningen till att man ibland måste lägga in patienter med borderline personlighetsstörning på sjukhus för behandling, som vid ätstörningar, depression, drogmissbruk och självmordsförsök, är att dessa personer ofta har många olika störningar och det kan vara komplicerat att sköta en behandling effektivt om patienten bara träffar sin läkare en eller två gånger i veckan.
Borderline personlighetsstörning är 2–4 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. De män som har liknande symptom som kvinnorna har vid en borderline personlighetsstörning, blir oftare diagnostiserade till antisocial personlighetsstörning eller narcissistisk personlighetsstörning.
Orsaker bakom Borderline
Det finns ett antal teorier inom psykiatrin till varför borderline uppträder. Den mest populära är den biosociala teorin, presenterad av Marsha Linehan (1993).
Linehan talar om en biologisk sårbarhet i kombination med en invaliderande miljö som bakgrund till Borderline PS.
Jag kommer nu bara att presentera Linehans teori eftersom det är den djupaste av forskningarna kring orsakerna till att Borderline uppkommer.
Borderline – den biosociala teorin
Linehan ser borderline PS främst som uttryck för en biologiskt betingad emotionell dysfunktion. Patienter tenderar att vara hyperkänsliga, emotionellt
extremt sårbara, ”hudlösa” och kan själva inte hantera sin egen hyperkänslighet. För det första är de hyperkänsliga för emotionella stimuli, dvs de har mycket lätt för att reagera emotionellt. För det andra reagerar de med stor emotionell intensitet och för det tredje är reaktionerna långdragna och avklingar mycket långsamt. Det resulterar i att dom som har Borderline/personlighetsstörningat befinner sig i ett mer eller mindre permanent tillstånd av oupphörliga kriser där dom aldrig hinner återhämta sig från en kris innan nästa dyker upp.
Enligt Linehan finns det flera olika saker i patienternas uppväxt som skapar de faktorer som utmärker borderlinepatienterna.
För att det ska kunna utvecklas borderline krävs också en jobbig eller störade omgivning/uppväxt.Ett barn behöver alltid någon de kan lita på och känna sig trygg hois men om det inte finns e sådan person under barnets uppväxt så kan den otryggheten barnet kännt under uppväxten även stanna kvar när barnet blir äldre. Det är alltså interaktionen mellan en biologiskt betingad emotionell sårbarhet och en invaliderande omgivning som enligt den biosociala teorin ger upphov till den emotionella dysregleringen, som utmärker borderline personlighetsstörning.
Linehan talar om tre olika typer av invaliderande familjer:
◦ Den kaotiska familjen, där det ofta förekommer missbruksproblem, frånvarande förälder och brist på tillsyn och omsorg om barnen.
◦ Den perfekta familjen, där föräldrarna av någon anledning inte kan tolerera negativa känsloreaktioner från barnen.
◦ Den prestations- och kontrollinriktade familjen, där fokus ligger på kognitiv kontroll av känslor, och prestation ses som ett kriterium på framgång.
Den emotionella dysregleringen leder enligt Linehan också till dysreglering ifråga om beteende, kommunikation, interpersonella relationer och självkänsla.
Den identitetsstörning och relationsstörning, som är så utmärkande för borderlinepoblematik, ses alltså som sekundär till den emotionella dysregleringen .
Dessutom menar Linehan att den emotionella instabiliteten också leder till flera olika typer av beteendemässig dysreglering. Marsha Linehan intar en försiktig ståndpunkt när det gäller sexuella trauman och borderline PS. Hon konstaterar att berättelser om sexuella övergrepp oftare finns hos borderline-patienter än andra psykiatriska patientgrupper, men att det är oklart om övergreppen i sig bidrar till utvecklingen av borderline-mönstret eller om både övergreppen och PSen är effekten av det störda familjemönstret och invalideringen.
◦ 71% har varit/är utsatta för fysisk misshandel
◦ 68% har varit/är sexuellt utnyttjade, flickor och pojkar
◦ 62% upplever grovt våld i hemmet och familjen
Pågående forskning visar att borderlinepatienter oftare varit med om tidiga separationer från viktiga personer (fadern eller modern) samt att de blivit känslomässigt försummade av sina vårdgivare. Ofta är det så att föräldrar till borderlinepatienter också har svåra problem när det gäller impulskontroll, känslomässig instabilitet eller drogmissbruk.

Psykiatri Centrum Karolinska, som driver Borderlineenheten i Stockholm, skriver följande på sin hemsida:
"Patienter med borderline är ofta impulsiva, intensiva och emotionellt instabila. De har inte sällan en negativ inre bild av sig själva, och deras bild av människor i deras nära omgivning tenderar att skifta mellan svart och vitt. Deras humör är ofta snabbt svängande, känslorna tenderar att bli intensiva, de triggas igång väldigt lätt och omgivningen kan ha svårt att förstå borderlinepatientens reaktionsmönster. Självskadebeteende, självmordsförsök och samsjuklighet med till exempel depression, ätstörning, missbruk och ångestsjukdomar är vanligt.
Patienter med borderline personlighetsstörning är oftast impulsiva och emotionellt instabila människor. Impulsivitet och instabilitet genomsyrar det mesta i borderline -patientens inre och yttre värld. Självbilden är ofta instabil, och människor med borderline har inte sällan grundantaganden, dvs. djupt rotade åsikter om sig själva, som för det mesta handlar om att de är "värdelösa" eller "omöjliga att älska".
Deras relationer tenderar att bli stormiga, intensiva och kaotiska och deras uppfattning om andra pendlar inte sällan mellan idealisering och nedvärdering. Detta ger ofta upphov till problem när de hamnar inom sjukvården, kanske särskilt inom den psykiatriska slutenvården. Om behandlande personal inte riktigt är medvetna om patientens svårigheter med att integrera "goda" och "onda" sidor hos andra kan vården bli bekymmersam och svår att klara utan konflikter. Även patientens snabbt svängande humör kan ställa till en hel del svårigheter.
Människor med borderline är extremt sårbara känslomässigt. Minsta småsak kan få dem helt ur balans, och ofta har omgivningen mycket svårt att förstå vad som kan ha utlöst den starka känslomässiga reaktionen. Den emotionella sårbarheten i kombination med impulsiviteten leder inte sällan till självskadebeteenden eller till och med till självmordsförsök. Människor med borderline stannar ofta kvar i relationer på grund av sin oerhört starka rädsla för separation. Separationer är smärtsamma för de flesta människor men för en person med borderline upplevs ofta separation som en avgrundsdjup förtvivlan, en känsla av total övergivenhet och en bottenlös tomhet som tycks omöjlig att leva vidare med. Inte sällan handlar självskadebeteenden och självmordsförsök om denna rädsla för att lämnas.
Mortaliteten i självmord är mycket hög. Cirka 90 procent av patienter med borderline som någon gång vårdats vid psykiatrisk klinik har gjort ett eller flera allvarliga självmordsförsök. 10 procent dör till följd av självmord.
Patienter med borderline har en mycket hög samsjuklighet av andra psykiatriska sjukdomar. Till de vanligaste hör depression, ångestsjukdomar, ätstörningar och missbruk. Samsjuklighet och självmordsförsök är de vanligaste anledningarna till att människor med borderline söker sig till den slutna psykiatriska vården.
Patienter med borderline beskriver ofta att de har svårt att lyckas få andra att förstå hur de känner sig. Det kan te sig om de bär en "mask", som gör det svårt att läsa av dem. Till exempel kan en djupt deprimerad, självmordsnära borderline på ytan te sig i det närmaste neutral så att behandlaren inte ens kommer på tanken att fråga om eventuella självmordstankar. Självskadebeteenden och självmordsförsök kan ibland utlösas av patientens svårigheter att kommunicera sin inre smärta till omvärlden."

Begreppet Borderline genom tiderna
Borderline – De psykiskt blödande
Nittonhundraåttiotalet var borderline-diagnosens stora inträde i det diagnostiska glaspärlespelet. Redan 1938 myntade psykoanalytikern Adolph Stern begreppet ”borderline”. Han fann bland sina patienter en grupp som inte överensstämde med de övriga analyspatienterna. De var varken neurotiska eller psykotiska utan ”på gränsen”.

Sedan 1938 har det flutit mycket vatten under broarna och ett oändligt antal sidor har skrivits om borderline-begreppet. I tidskriften Journal of Personality Disorder var under tidningens första två år 1987, 1988 är närmare 25% av alla artiklar med temat borderline. Debatten handlade om diagnostiska kriterier, incidens och prevalens, samsjuklighet och behandling av självskadande beteende och suicidalitet.

Olika teorier om orsaken till borderline personlighetsstörning har florerat genom tiderna. Den psykodynamiska teorin såg den som resultatet av en störning i en utvecklingsfas (Mahler 1977; Kernberg, 1975). Det har också funnits de som velat se borderline-störningen som en atypisk affektiv störning som framförallt tagit sig
uttryck i en stämningsinstabilitet och sårbarhet vid separationer och en dålig tolerans för dysfori (Akiskal 1981; 1985). Begreppet ”borderline” har använts som en specifik diagnos men också för att beskriva nivån av personlighetsorganisationen, psykotisk, neurotisk respektive borderline, något som ibland skapat förvirring (Kernberg. 1994; McWilliams, 1994).

Under några år blev det dramatiskt fokus på traumatiska händelser ofta av sexuell karaktär som orsaken till borderline personlighetsstörning (PS).
År 1980 infördes en ny diagnos – posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – där yttre händelser var orsaken till symtomen eller – dvs etiologin var verkligheten. Samsjukligheten mellan PTSD och borderline PS är hög (Gunderson & Sabo, 1993), men posttraumatiskt stressyndrom som diagnos blev en tilltalande diagnos och ibland försummades underliggande PS. Patienterna hade lätt att ta till sig denna diagnos och klinikern slapp att sätta den med åren alltmer pejorativa diagnosen Borderline.

Ett av de utmärkande dragen, som Stern fann bland sina patienter, var vad han kallade att de var ”psykiskt blödande” (Stern, 1938). Femtiofem år senare beskriver Marsha Linehan (1993), då hon presenterar sin biosociala teori, borderline-patienten lida av en tredje gradens brännskada. Målande uttryck för dessa patienters sårbarhet och instabilitet. Linehan talar om en biologisk sårbarhet i kombination med en invaliderande miljö som bakgrund till Borderline PS. Hon säger sig ofta höra
berättelser om övergrepp hos sina borderline-patienter men tonar ner att traumat i sig skulle vara orsaken till störningen (Linehan, 1993).

Behandlingar
De som lider av Borderline personlighetsstörning behandlas ofta med psykoterapi. Det vanligaste är att patienten får genomgå samtal några gånger i veckan då de får försöka berätta om sitt liv och sina känslor för en annan person. Antingen sitter patienten själv eller så finns hans/hennes föräldrar med ch försöker att hjälpa till och hitta orsaken som gjorde att sjukdomen bröt ut.
Under ett sånt här samtal är det viktigt att patienten får ta sig sin tid och berätta själv om hur de har uppfattat sina hemma förhållanden och itt liv i stort. Känslor och liknande är också viktigt att ta upp som ett diskusions ämne.
Om patienten är självmordsbenägen eller skadar sig själv så kan han/hon läggas ijn på ett hem för observation dygnet runt så att han/hon inte kan skada sig själva. Även psykofarmaka andvänds för att lugna patienten.
Capramil är ett av de många antideprisiva läkemedel som hjälper hjärnan att återställa balansen i humöret så att patienten ska slippa lite av den ångest som ofta förekommer. Även lungnande medel som Imovane och stilnoct andvänds för att patienterna ska kunna sova på natten.
Djupgående samtal kan hjälpa patienten själv att komma till insikt om att det finns lyckliga stunder i livet och att det finns människor som älskar dem även om de ser sig själva som någon som inte kan eller förtjänar att bli älskad.
Egna reflektioner
Jag valde att skriva om Borderline personlighetsstörning för att jag tycker att det är ett väldigt stort och dessutom intressant ämne eftersom man inte vet allt om det ännu. Själva sjukdomen är ganska outforskad och det gör att den blir mycket mer intressant att läsa om eftersom man själv kan försöka hitta t.ex. orsaker till att sjukdomen uppstår eller orsaker till att den bryter ut.
Efetr att ja...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Borderline/ personlighetsstörning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-12-19

    Mycket informativ och väl skrivet arbete. Innehållsrikt och bra sammanfattning av intressanta fakta om Borderline PS. Detta arbete kan vara av hjälp till patienter och dess anhöriga för att få lite mer detaljerade information om symtom, teori om bakomliggande orsaker och behandling.

  • Inactive member 2009-12-19

    Mycket informativ och väl skrivet arbete. Innehållsrikt och bra sammanfattning av intressanta fakta om Borderline PS. Detta arbete kan vara av hjälp till patienter och dess anhöriga för att få lite mer detaljerade information om symtom, teori om bakomliggande orsaker och behandling.

Källhänvisning

Inactive member [2008-05-23]   Borderline/ personlighetsstörning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9987 [2020-09-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×