Stress

9 röster
44611 visningar
uppladdat: 2008-04-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Psykologiarbete av: Andreas Rittwage, Spe3e
Ansvarig lärare: Sirrka-Liisa

1. Faktadel om stress

1.1 Vad är stress?

Stress är en psykosomatisk (kroppsligt symptom till psykisk orsak) symptom. Den uppstår när vi hamnar i svåra eller komplicerade situationer, när kravs ställs på oss, och/eller när vi ibland inte hinner med de kraven eller uppgifter som måste göras. Stress är en urgammal, animalisk och instinktiv reaktion, som uppträder, när stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och/eller kortisol produceras och påverkar kroppen på ett sätt, som ska hjälpa att hantera situationen. Den ser till att man kan anpassa sig. Kroppen ställs t ex in på att ”orka” och prestera mer, när man exempelvis är tvungen att hinna med en uppgift på väldigt kort tid.

Stress kan skapas av två orsaker som balanserar ut varandra:
• Överstimulerande stress: Antingen för många eller höga krav, men för lite resurser att tillfredställa kraven också. Detta innebär att en elev exempelvis kan ha för många prov att plugga till, men för lite tid för att hinna plugga för alla prov.
• Understimulerande stress: Eller för få krav, men för många resurser. Detta innebär t ex att en arbetslös person kan ha så mycket tid, kraft och ork för att utföra något arbete, men bristen på arbetet och att inte veta vad man ska göra med all den tiden man har över, skapar ett nervöst tillstånd, dvs. också stress.

1.2 God eller dålig stress?

Stress kopplas ofta ihop med någon dålig egenskap. Resultaten av dålig, långvarig stress är exempelvis
• sömnproblem, stor trötthet
• rastlöshet
• irritation, olust, orolighet, rädsla, ångest eller ledsenhet
• huvudvärk, sämre minne eller koncentrationssvårigheter
• hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtklappning eller -infarkt, högt blodtryck och andningsproblem 1
• magkatarr, magsår och förstoppning
• ont i nacken och axlar, fibromyalgi
• utslag eller eksem
• överkänslighet för ljud, ljus och lukter
• depressioner

Men faktum är att inte alls stress är dålig för människan. Viss stress kan även vara stimulerande för kroppen, och för lite krav på en person kan ju återigen leda till understimulans, som återigen kan utlösa stressyndrom. Det är alltså viktigt för människan att vi får lagom med stress, annars mår vi också dåligt igen. Att själva kunna ta hand och kontroll om och över hur mycket prestation och tid man väljer att sätta in i kravens avklarning, desto bättre mår den personen.

Det som skiljer mellan god och dålig stress på ett objektivt, synlig sätt, är nivåerna på de olika stresshormonvärdena i kroppen. Dålig stress i form av olustkänslor, följs av att värden på adrenalin, noradrenalin och kortisol stiger till höga värden. God, utbalanserad, kontrollerad och inte påtvingad stress, leder däremot till ett lågt värde på kortisol.

Det som man kallar för sista stadiet av stress är ”utmattning” eller ”utbrändhet”. Diagnosen ”utmattning” kan ställas, när man har varit utsatt för en eller flera negativa stressorsaker under minst ett halvår. Om man har flera stressyndrom som pågått under minst två veckor är situationen farlig. Den drabbade kan kännas igen genom hans synliga ”uttröttning, initiativlöshet, känsla av tidsbrist och otillräcklighet, samt att man tappar känslan för sitt jobb, man blir likgiltig, kanske cynisk. Den stressade är lättirriterad och tappar sitt sinne för humor. Många får sömnsvårigheter och smärtor i kroppen (huvudvärk, axlar, nacke, mage). En del blir överaktiva ett tag, andra kan bli passiva.” (Martin Levander, Psykologi AB, 2003)
När allt detta har gått för långt kan man få depression.



2
1.3 Vad är orsaker till stress?

Det finns många orsaker till varför stress uppstår. Ett av de vanligaste är för stark press i arbetslivet. Oavsett om det gäller skolan, högskoleutbildning eller praktiskt arbete, kraven som ställs på människan där, är många gånger mycket höga. De stora förväntningarna, som t ex bra betyg, välskrivna arbeten, prov, resultat och avklarade uppgifter är ett fåtal faktorer som kan utlösa stress, om de blir för många, för höga eller för svåra att klara av. Även den tiden som ställs till förfogande för att avklara alla mål kan vara avgörande, om tiden känns för knappt för respektive personen. På senare tiden kan även effektiviseringar och nedskärningar av personal vara en betydlig anledning till högre stress för dem som på grund av detta har fått mer arbete.

Viktigt är även stress inom privatlivet. Den stora tiden och prestationen som går åt arbetet kan göra att man har svårare att koppla av eller att ha tid till fritidsintressen efter jobbet. När tiden för att umgås familjen och vänner saknas, när ekonomin behöver tas hand om och när hushållet ska skötas samtidigt, kan det bidra till att stress utvecklas, då man känner att man tappar kontroll över sitt eget liv. Tyngre händelser, som exempelvis dödsfall i familjen, sjukdomar, separationer, äktenskapsproblem eller arbets- och/eller bostadsproblem kan vara fatala för stressbildningen.

En annan orsak är när man ställer för höga krav på sig själv. Det kan t ex härleda från en sträng uppfostran eller att man tvingas till mycket stora prestationer av någon annan orsak. Det är även möjligt att man av någon anledning har en utomordentligt dålig självkänsla och självförtroende. Detta kan leda till att man utsätter sig själv för extrem stress, eftersom man intalar sig att behöva prestera mer och bättre för att öka självkänslan igen.

1.4 Vad händer vid stress?

Att stress föds av obalansen mellan krav och resurser vet vi redan. Den skapas av kroppen och hjärnan för att försöka hantera den nuvarande situationen och för att återställa balansen.

3
Kroppens autonoma nervsystem är den som tar hand om utsöndringen av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin (som sätter igång den somatiska delen, dvs. kamp/flykt) eller acetylkolin (för den parasomatiska delen som sätter igång ”viloläget”/spela död). De delar av kroppen som förutom hjärnan påverkas av utsöndringarna är till exempel andningen, hjärtslagen, matsmältningen och blodtrycket. Därför kan vi ibland ha svårigheter med dessa kroppsliga aktioner när vi är stressade.
Båda sätten är viktiga för att bekämpa stressen. Den sympatiska är nödvändigt när man kroppen behöver sätta in resurser för att ta itu med problemet. Man känner sig starkare och har lättare att besegra de kraven man ställs inför. Det parasympatiska systemets uppgift är att dels bromsa det sympatiska för att återgå till ett normalt läge igen, dels för att kroppen ska kunna återhämta sig från stressen. Systemen kännetecknas av:
• Kamp/flykt: Att man kan känna sig rädd, irriterad, fientlig, arg, ibland hyperaktiv, ibland rastlös och man känner behöv av stillande och lugnande medel som t ex alkohol.
• Spela död: Att man kan känna sig trött, redo att svimma, yr, svag i musklerna eller ha ont i magen. Ofta vill man även ha tröst.

1.5 Vad kan man göra för att slippa stress?

Det finns två huvudsakliga strategier som ofta används för att slippa stressen.
• Den problemfokuserande: Som namnet redan säger, så ska man ta itu med problemet direkt. Att försöka angripa uppgiften och klara den är det som utgör den problemfokuserande strategin.
• Den känslofokuserande: Här finns det tre olika sätt att angripa problemet:
- Negativt undvikande: Man försöker bli av med stressen genom att avreagera sig på ett negativt sätt, exempelvis genom att dricka eller genom slagsmål.
- Grubblande: Man tänker på hur dåligt man mår, oroar sig för konsekvenserna, men man gör inget åt problemen.
- Distraherande: Man gör något annat roligt eller sysslande för att inte behöva tänka på stressfaktorn. Exempelvis går man på bio, motionerar, träffar goda vänner eller går ut.

4
Andra möjligheter för att undvika stressen är att:
• Få kontroll över sin situation, så att man har makt över sina egna uppgifter. På så sätt kan man styra sina resurser i själva kraven, och stressen minskar.
• Stöd av sin omgivning är viktigt. Man har svårare att klara förväntande krav när man är ensam, men lättare när man har familjen, släkter eller vänner som kan ge en råd och stöd.
• Det är viktigt att man har bra självkänsla. När man vet att det man gör betyder något och faktiskt ger någon effekt i efterhand, så förstår man situationen bättre och har således enklare att hantera den.
• Att leva hälsosamt har också stor betydelse. Att få mycket och tillräckligt sömn, ha en bra motion och äta nyttig kost kan stärka immunförsvaret rejält. På det viset har man lättare att stå emot kraven och de känns enklare att utföra.

1.6 Att behandla stress

Så fort någon av de ovan angivna stressyndrom visar sig i högre och oftare grad, eller när man har fått stressammanbrott, så måste man söka upp vård. Man kan få hjälp på den lokala vårdcentralen, specialiserad hjälp på psykiatriska mottagningar eller stresskliniker eller även av legitimerade stressterapeuter och sjukgymnaster. Det finns tre faser för att återhämta sig från ett stressammanbrott:
1. Omhändertagande: Omvärlden och medmänniskorna måste ta hand om den drabbade och ge stöd och förståelse för hur den mår. Även sjukskrivningar, eller medicin mot sömnsvårigheter, ångest eller depression ingår i denna fas.
2. Återskapande av resurser: Nu är det viktigt att få kroppen att komma i balans igen. Det bästa sättet är genom försiktig fysisk träning som exempelvis sjukgymnastisk, andningsträning, kroppskännedom eller avslappningsövningar. Ibland kan man även behöva massage, värme eller andra olika kroppsbehandlingar för att minska stressen. En annan möjlighet är att genomgå psykoterapi, som exempelvis kognitiv beteendeterapi (mer om det senare).
3. Rehabilitering: Här gäller det att förändra sin livs – och arbetssituation. Med hjälp och råd av till exempel socioterapeuter, kuratorer eller personalchefer måste man se till att ändra på det som tidigare utlöste stressyndromen.
5
Här är det även viktigt att den drabbade lär sig att få återuppleva sin lust och kreativitet. Detta kan enklast åstadkommas om man börjar göra något lätt för att inte prestera för mycket i början, exempelvis att måla eller skriva något i sin egen takt och rytm.

2. Teoridel om stress

2.1 Psykodynamiska perspektivet

• Orsak: Freud skulle förklara orsaken till stress med sin personlighetsteori. I denna skulle stressen födas av de kraven som ställs inför individen. Stressreaktionerna skulle vara resultaten av att jaget måste kämpa emellan detets intressen (”Det här vill jag inte göra nu” eller ”Det här är för mycket”) och överjagets moral (”Det här måste vara avklarad fram tills imorgon” eller ”Jag kommer råka illa ut om jag inte gör det här nu”). Kampen leder till oenighet och jaget påverkas negativt av det.
• Behandling: Freud skulle i sina terapier försöka förstå utav patienten, vad de tidiga orsakerna är till stressen. Patienten skulle då själv vad problemet egentligen är, för att då genast inse att han eller hon behöver ändra på sig och sin situation.

2.2 Beteendeperspektivet

• Orsak: Behavioristerna skulle snarare förklara stressorsakerna med att rädslan för en särskild grej snarare är inlärd från barndomen, så att stressen visar sig redan när personen behöver tänka eller göra den grejen. Exempelvis kan en person vara rädd för spindlar, och på så sätt utsättas för extrem stress när denne måste komma i kontakt med spindlar. Beteendeteoretikerna skulle alltså mena att orsaken till stressen är något som personen tidigare fått lära in sig, och som gör, att den drabbade utsätts för stress när orsaken träder upp igen.
• Behandling: Man skulle försöka att lära den personen att den faktorn som utlöser stressen, inte är så farligt än vad personen tror. Genom att komma i upprepande kontakt med den stressutlösande faktorn, skulle patienten lära sig att hantera sin rädsla till grejen, så att stressreaktionerna också minskar med tiden. 6
2.3 Kognitiva perspektivet

• Orsak: Denna teori skulle användas i extrema fall, där man är säker på att individen bara ”tänker fel” om själva situationen, då den egentligen inte behöver det. Personen kan exempelvis ha ett så dåligt självförtroende att den känner sig tvungen att prestera mer och ännu mer för att i slutet förhoppningsvis få bättre självkänsla. Men faktumet att patienten ”tror” att det den gör inte är tillräckligt bra, skapar ett obehag och ett missnöje över sig själv. Resultaten är att den höga prestationen i slutet bidrar till den extrema stressen.
• Behandling: Kognitiv beteendeterapi eller KBT är den som används vanligast inom ramen för stressbekämpning. Den utförs antingen enskild eller i grupp på patienter som har bland annat sömnsvårigheter, ångest – eller oroskänslor. Här försöker man förändra patientens tankar och tankegång, så att den själv inser varför han/hon tänker ”på fel sätt”. Individen lär sig att relationen mellan hur man levt och varför man har blivit sjuk av det. Dessutom lärs ut varför det inte är så lätt att undvika stressproblemet, och hur man lättast gör för att hantera stressen på ett bättre sätt.

2.4 Biologiska perspektivet

• Orsak: Som ovan redan beskrivit, så styrs stressen av kroppens autonoma nervsystem (ANS). När människan utsätts för något stressigt, så aktiveras antingen den sympatiska delen av nervsystemet eller den parasympatiska. Den sympatiska innebär att antingen stresshormonerna noradrenalin (kamp) eller adrenalin (flykt) släpps ut genom kroppen. Detta påverkar musklernas prestationsförmåga, hjärtat slår fortare, andningsförmågan ökar och salivsöndringen minskar. Vi känner oss snarare redo att slåss eller fly än att äta eller fortplanta oss. Dessa känslor kopplas bort, eftersom de inte är nödvändiga för tillfället.
När det parasympatiska systemet kopplas på, sänds bland annat hormonet acetylkolin genom kroppen. Saliven ökar, hjärtat, och tarmen och magen lugnar ner sig. Vi är i viloläget, eller ”spela död” - läget. Vi blir trötta, svaga och känner oss hjälplösa.
• Behandling: Medicin mot sömnproblem, ångest, oro och depressioner.

7
2.5 Socialpsykologiska perspektivet

• Orsak: Inom socialpsykologin skulle man utgå ifrån att individen lär sig att anta någonting från sin omgivning, exempelvis familjen, vänkretsen eller massmedia. Dock är det, tycker jag, svårt att tro att människor kan införliva sig stress ifrån sin omgivning. De kan härma rädsla för något, samhörighet, mod, åsikter eller tyckanden. Men stress är ett psykosomatiskt symptom, som är mer instinktiv än inlärd. Däremot kan jag tänka mig att man kan lära sig att vara rädd för en viss sak, när exempelvis föräldrarna är rädda för samma sak. På så sätt kan man utveckla stressyndrom när man kommer i kontakt med den saken, även om man aldrig riktigt har funderat på just varför man är rädd för den saken.
• Behandling: Det finns ingen behandling ur min sikt.



8
KÄLLFÖRTECKNING

Tryckta källor:
Böcker:

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Stress

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2011-11-29

    MVG

  • Inactive member 2014-03-26

    väldig bra

  • Inactive member 2014-12-15

    schnyggt

Källhänvisning

Inactive member [2008-04-23]   Stress
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9689 [2020-04-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×