Iran & Irak kriget

17 röster
25290 visningar
uppladdat: 2008-04-20
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Bakgrund:

Januari 1979 ledde Ayatollah Roullah Khomeini en islamisk revolution i Iran. Ayatollah Khomeini var en religös ledare även om han inte i första hand var politiker så hade han den största delen av makten i Iran. 1979 blev Saddam Iraks president , då anade man ingenting men man stod inför en period av konflikter som skulle vara i mer än två decennier. Han strävade efter att bli Mellanösterns mäktiskaste härskare. Irak försökte invadera Iran drygt ett år efter Saddam Husseins makttillträde. Saddam Hussein ansåg att regimen i Iran skulle falla vid ett angrepp och att landet var instabilt. Religösa, politiska och etniska frågor låg i bakgrund. Irak och Iran har en lång historia av konkurrens och motsättningar bakom sig. Araber och Perser har sedan lång tid tillbaka haft sina tvister. De har alltid funnits tvister om gränssättningar om makt i området runt Persiska viken och religösa tvister mellan länderna. I Irak följer man den sunnitiska grenen av Islam och i Iran följer man den shiitiska grenen. Konflikterna mellan Irak och Iran har sinsemellan varit många, men det var först på 1970- talet som dom blev kritiska. Iran beväpnade de irakiska kurderna så att dem kunde gå till attack mot Iraks dåvarande ledare Bakir. 1975 skrev Irak och Iran på Algeravtalet som gick ut på att Irak skulle gå med på att gränsdelningen av Shatt-al-Arab, det skulle bli iransk territorim och Iran skulle som ersättning sluta stödja kurderna i norra Irak och inte lägga sig i Iraks inre angelägenheter.

Under perioden 1970-talet är det viktigt att veta att Irak var med på USA:s svarta lista, USA hjälpte kurderna att beväpna dem i kampen mot Irak. Efter Algeravtalet Hade Iran kontroll över gränsfloden och det var bra för USA:s del , och därför slutade USA ge stöd åt kurderna. Ledaren i Iran khomeini var emot USA och de blev fiender. 1979 bröts Algeravtalet , Saddam Hussein utvisade shia kurder med irakisk ursprung och gav stöd till de iranska kurderna och Iran började återigen ge sitt stöd till Iraks kurder.
Irans arme var försvagat p.g.a. revolutionen och Saddam såg sin chans att invadera Iran. Iraks målsättningar var:
1 Avskaffa Iranska hot mot Iraks regim och dess Isalmska revolution inte skulle spridas. Saddam Hussein var rädd för att shiitiska solamiska revolutionen skulle sprida sig och ta fäste i Irak där de flesta var shiiter.
2 Få tillbaka sin del av shatt-al-Arab floden som delar de båda länderna. Saddam Hussein trodde att Iran ville ta kontroll över shat-el arab , som är en stor fördel för tankefatryg.
3 Saddam ville ha kontroll över sydvästra Iran, de område som kallas för Khuzestan. Där finns det iranska oljefyndigheter och många av människorna där är araber , inte perser.

Den främsta anledningen till angreppet var att Irak ville åt och kontrollera tillgångarna i Iran , men Irak påstod att där fanns religösa synpunkter. Det fanns konflikter mellan de två generna inom islam, Sunnimuslimerna och Shiamuslimerna. Ytterligare en anledning till varför Irak attackerade Iran var för att få kontroll över Persiska viken, det fanns stora fördelar med transport, dvs exportera olja och andra varor

Kriget :

Konfliktens huvudaktörer är Irak , Iran och USA.
USA hade eget intresse i kriget och var från början på Iraks sida. USA hade till och med uppmanat krig mellan Irak och Iran. USA ville hindra islamisterna i Iran från att vinna, de var rädda för att de skulle sprida sig i mellanöstern, för i så fall skulle det hota tillgången till olja för deras del.

Iran - Irak kriget startade år 1980 mellan två starka makter i Mellanöstern och det pågick i åtta år. Från början var kriget en framgång för irakierna , men snart slogs de tillbaka och kriget fördes över till Irak 1981, och utvecklades till ett större krig. Irak förväntade sig inte större motstånd från Iran, Saddam Hussein trodde han skulle kontrollera Iran och deras oljeproduktion efter några veckor. Men den persiska krigsmakten visade överraksande stort motstånd.
Mot slutet av kriget frigavs den amrikanska gisslan i Iran, p.g.a. att USA i hemlighet hade affärer med Iran och sålde massa vapen till dem. I slutet slåde USA vapen till båda länderna för dem visste inte hur kriget skulle sluta, självklart ville de vara på vinnarens sida. Förutom USA var Sovjet och Frankrike de främsta leverantörerna av vapen, dem hade också egna intressen - olja. I grund och botten har allt stöd med olja och pengar att göra. Varken Irak eller Iran vann eller förlorade kriget , västmakterna var de som tjänade på att de varken vann eller förlorade eftersom de båda länderna är provocerade på grund av oljetillgångar.

Följderna :

I juli 1987 antog FN:s säkerhetsdåd ett beslut om eldupphör och att militären skulle dra sig tillbaka , för att undvika en internationalisering av konflikten. Iran insåg 1988 att de riskerade allt för mycket genom att fortsätta kriga , därmed gick de vilkorlöst med på resolutionen. Irak var villig att lyda besluten och juli 1988 svarade Iran ja och det slöts vapenvila mellan länderna. 1990 gick Irak in i Kuwait och därmed slöts freden.

Ekonomiskt sätt var kriget en stor förlust för båda sidorna och det skulle ta år för dom att ordna allt ekonomiskt igen. Politiskt , blev det en katastrof för Irak , alla gick emot iraks politik och Saddam blev dikator.
Kriget mellan staterna Iran och Irak varade från september 1980 till augusti 1988, vilket gör kriget till 1900-talets längsta konventionella mellanstatliga krig. Det är ett krig som än idag påverkar läget i Mellanöstern.
Konfliktens karaktär idag: det finns ingen konflikt mellan Irak och Iran och det har inte blivit någon ytterligare konflikt heller. - Fred
Men 2003 invaderades amrikanska och brittiska styrkor i syfte att tvinga bort diktatorn Saddam Hussein från makten. USA anklagar Iran för att producera kärnvapen och hotar idag en amrikansk krigsföring. Irak och Iran är idag mycket hårt bevakade av världens massmedier och politiker. Båda ländernas framtid beror i stort sätt på hur deras realtioner är med omvärlden och främst västvärlden.

Varför kriget varade i åtta år ? Det jag kom fram till är FN:s svaga handlingar , supermakternas ingripande av kriget och Iranska konservativa mullornas utnyttjande av kriget.

Perspektiven :

Liberalistiska perspektivet.
USA och Irak hade samma intresse gemenskap - olja. Därför gav USA stark stöd till Irak från början. I slutet fann USA intressen i båda länderna, och ville sammarbeta med det landet som skulle komma att vinna. (vilket varken Irak eller Iran gjorde)
Inom de liberalistiska perspektivet kan man hitta intressegemenskap mellan länderna. Irak och Iran ville inte ha krig i slutändan p.g.a. att kriget påverkade dem ekonomiskt (förluster) och båda länderna förlorade på det. USA är intresserad av oljan och inser i slutet att om någon av dessa länder vinner kan tillgången till olja hota deras del. Innan själva kriget borde länderna kommit överrens om att floden (shat-el arab) inte skulle behövas bytas ut med att Iran skulle inte lägga sig i , i Iraks angelägenheter, på samma sätt som de inte vill att USA skulle lägga sig i. Vakren Iran eller Irak ville ha krig men kriget bröt ut p.g.a. rädsla, Irak var rädd för att revolutionen som hade varit i Iran skulle sprida sig. Om de hade löst de genom att ingen av dem skulle lägga sig i den andras angelägenheter , hade Mullorna inte haft den makten dom har idag. Bästa sättet att lösa konflikten (kriget) var genom resolution, som betsämdes av FN:s säkerhetsråd att de stridande länderna skulle upphöra med all våldsanvändning och använda sig av medlare för att komma överrens med varandra. Man åkallade andra länder att agera på ett sätt som inte skulle leda till ytterligare agerssioner mellan Irak och Iran. Detta var lösningen till konflikten.
Men FN:s misslyckande att agera tillräckligt starkt starx innan och efter de irakiska anfallet. FN:s säkerhetsråd visade inte tillräcklig vilja att för att få slut på Iran och Irak konflikten. Om de hade agerat starkare och med stark vilja försökt få slut på konflikten hade kanske inte kriget varat i åtta år. Men allt hänger inte på FN:s säkerhetsdåd utan mycket hänger på länderna och supermakterna också.

Realistiska perspektivet .
Den militära styrkan i staten avgör statens maktställning. Maktställningen i både Irak och Iran var lika svaga , både länderna kände sig hotade av varandra. USA:s ställning spelade en stor roll eftersom att det var USA som sålde flest vapen till länderna. USA var den aktören som stod utanför själva kriget.
Supermakternas ingripade gjorde så att kriget fortsatte. Supermakternas egenintressen i konflikten. Konflikten mellan två av Mellanösterns stormakter utnyttjades av supermakterna för att stärka sina egna positioner i regionen. Jag tror att kriget inte hade varat lika länge om supermakternas egenintresse inte var inblandade framför allt USA:s intressen. Realistiskt perspektiv . Om Iran och Irak hade löst problemet under vapenvila, hade kriget kanske inte pågått lika länge. Om USA inte hade sålt så mycket vapen till båda länderna så att kriget fortsatte, och talat om för andra länder att inte sälja vapen heller för att kriget kan påverka många länders tillgången till olja. Hade säkert kriget varat mindre. "om ni håller er utanför (supermakterna), löser vi konflikten lättare (Iran och Irak)"

Kontruktivistiska perspektivet.
Irak och Iran hade starka mot bilder av varandra , speciellt när det gällde religionen de olika grenen inom islam shia och sunni. Iraks rädsla för att revolutionen skulle ta fäste i irak ledde till krig.
De konservativa mullornas utnyttjade av kriget. Efter att de irakiska anfallen stoppats upptäckte de konservativa mullorna att de kunde utnyttja kriget för att strärka sin egen makt i Iran. Genom krig kunde man skapa sammarbete , de drog till sig folket även dem som var emot regimen. Folket gjorde allt för att försvara landet, dem var redo att kompromissa med islamisterna för landets försvar. Khomeini blev diktator och den friheten folket hade under Shahs tid var nu över. Dagens läge i Iran har förbättarts en aning , mullorna har inte lika stor makt längre, men de har tillräckligt stor makt för att hindra revolution. (hindra revolution så att de inte förlorar sin makt). Synen på makt ska man ändra, när man vet att landet är i fara. Makt är inte alltid den bästa lösningen till en konflikt. Ekonomiskt hade Iran gjort stora förluster med tanke på revolutionen innan kriget. konflikten mellan Ir...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Iran & Irak kriget

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-03-22

    Haha det är sjukt hur mycket av mitt arbete har genomsyrat ditt. Du har inte ens ändrat på meningarna ju. Du har i princip kopierat mitt rakt av. Men jag får väl ta det som en komplimang, det betyder att mitt var bra haha Hoppas att din lärare inte gick in på Mimersbrunn och jämförde ditt arbete med andras för då skulle det klart och tydligt synas att din är en kopia av mitt (bortsett från perspektiven).

  • Inactive member 2010-03-22

    HAAHHAH så synd om dig sånt e livet alla tar andras arbete sen visar att de fick mvg :D

Källhänvisning

Inactive member [2008-04-20]   Iran & Irak kriget
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9663 [2019-10-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×