Banhopping

1 röster
3128 visningar
uppladdat: 2008-02-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Banhoppning är den största grenen inom ridsporten. En ryttare ska tillsammans med hästen försöka att ta sig i mål felfritt, dvs. att man kommer i mål utan att ha vägrat på något hinder, rivit eller överskridit maxtiden. Hindren är olika höga beroende på vilken klass/svårighetsgrad och om man rider häst eller ponny. Först rider man en grundomgång och sedan eventuellt en omhoppning beroende på bedömning. Omhoppningen rids på ett färre antal hinder och då ska man försöka ta sig runt banan felfritt, på bästa möjliga tid.
En hopptävling kan ske på olika nivåer. Lokal tävling, är den lägsta och lättaste nivån. Regional, där är det lite högre klasser och banorna är lite svårare tekniskt. Nationell, där finns det ännu lite högre klasser och svårare tekniskt och sen kommer Elit, som är den högsta nivån med de högsta klasserna.

Historik
Runt år 2000 f kr. började man tämja hästar för att använda vid krigsföring. Man hade då en lätt vagn efter hästen som var bemannad med en kusk och en bågskytt eller spjutbärare. Dessa på den tiden moderna stridsvagnar var oerhört effektiva. Hästen fick stor betydelse på grund av dess effektivitet inom krigföringen och den spred sig därför snabbt. Vid början av 1000 f kr. började man ersätta arméernas stridsvagnar med beridna hästar istället. Man red hästarna utan sadel fram till omkring kr f då uppfinningen stigbygeln och bättre sadlar började sprida sig från Asien. Tack vare stigbygeln kunde man nu bära tyngre rustning och vapen.
Ridsportsgrenen hoppning började växa fram på 1800-talet i Europa. De första hopptävlingarna ägde rum i Sverige i slutet av 1800-talet och de tävlande var uteslutande officerare. De roade sig med att tävla mot varandra för att hålla sig själva och hästarna igång. Domarna utsåg då vinnaren utifrån hästens språng och ryttarens stil. Det var omkring sju fasta hinder på en bana och de var ca 1m höga. I Storbritannien började man istället utse vinnaren efter prestationen, antal nedslagna hinder mm. Man började också ha betydligt fler hinder än vad man hade i Sverige. År 1911 övergick man helt till nedslagbara hinder och utifrån det utsåg man en vinnare. Från och med år 1912 blev hoppning också en gren i olympiska spelen. År 1912 bildades Svenska Ridsportens Centralförbund, SRC, det som idag är Svenska Ridsportförbundet. Ridsporten i Sverige var väldigt liten och dominerades länge av militären, fram till efter andra världskriget. På 1950-talet arrangerades flera tävlingar och år 1951 hade man det första svenska mästerskapet.

Regler
Ryttarens klädsel/utrustning vid tävling
Under ritten och prisutdelning måste ryttaren ha en speciell ridkavaj eller klubbjacka/tröja men vid regionala tävlingar och däröver är ridkavaj ett krav. Ryttaren måste också ha ridbyxor och en vit polotröja eller skjorta med vit krage, och på nationella tävlingar och högre krävs också att man har slips till skjortan. Ridstövlar eller speciella ridskor, så kallade jodphursskor med shortchaps (speciella stövelskaft av läder), en godkänd ridhjälm är också ett måste för att få tävla och juniorer måste ha skyddsväst. Ponnyryttare får inte bära sporrar som är längre än 15mm. Ryttaren får ha ett spö, vilket inte får vara längre än 75cm.
Hästens utrustning
Hästens utrustning är inte riktigt lika strikt bestämd som ryttarens. Den måste ha en sadel (gärna en speciell hoppsadel för att kunna få bästa möjliga sits vid hoppningen) och ett träns med ett tillåtet bett. Man får ha benskydd för att skydda hästens ben, men dessa är valfria. Alla sorters hjälptyglar är förbjudna under själva tävlingsritten förutom martingal. Alla slags hjälptyglar är dock tillåtna på framhoppningen och framridning med undantag för gramantygel som endast får användas på framridningen.

Hinder
Hindren ska vara markerade med nummer (startar med 1 och fortsätter i ordningen de ska hoppas) och flaggor på hinderstöden så att man vet vilket håll man ska hoppa hindret, vita flaggor på de vänstra hinderstöden och röda flaggor på de högra stöden, sett från det håll man ska hoppa hindret.

Hindertyper;
De olika hindertyperna delas in i två kategorier beroende på hur de byggs. Antingen bygger man rättuppstående hinder eller längdhinder.
-Rättuppstående hinder.
Hindrena är enkla, det vill säga utgörs av enbart ett par hinderstöd. Några rättuppstående hinder och hur de byggs är:
• Räcke - utgörs av två eller flera bommar på höjden.
• Plank – ett antal plankor ligger på hållarna istället för bommar.
• Mur - påminner om en stenmur men är gjord i trä eller plast och är ihålig. De översta ”stenarna” är ofta mindre och lättare att riva.

-Längdhinder.
Utgörs av två eller fler par hinderstöd och har varierande längd mellan sig beroende på svårighetsgrad. De kan dessutom enbarthoppas från ett håll.
Oxer - är två räcken efter varandra. Det sista räcket utgörs av en ensam bom på samma höjd eller lite högre än den översta bommen i räcket längst fram.
• Stigsprång – är en oxer med den bakre bommen högre än den översta i främre räcket
• Trippelbarr - består av tre räcken i varsin höjd, det lägsta står längst fram och det högsta längst bak.
• Vattengrav - är en lång grav eller vattenmatta fylld med vatten och med enbart en liten upphöjning vid avstampet.
• Solfjäder - ett ovanligt hinder med ett hinderstöd som alla bommar utgår från. Den andra änden av bommen placeras mot ett eget hinderstöd i en, från ovan sett, solfjäderformation.

Bedömning
Händelser som medför fel;
Nedslag av hinder, tramp i vattengrav – 4 felpoäng
Som nedslag räknas när hästen eller ryttaren har fått en bom eller annan del av hindret att ramla från sin hållare. Men om hästen river bommarna under den översta bommen i ett hinder räknas detta inte som ett nedslag. Nertramp i vattengrav räknas om hästen sätter hoven i vattnet eller på ribban eller gör märken i plasticine (ungefär som en planka av ganska hård vit lera som ligger i bakkanten av vattenhindret för att man ska kunna se eventuellt nedtrampa).
Fel väg – uteslutning
Om ryttaren inte följer den angivna vägen utan istället rider förbi ett hinder eller hoppar ett hinder som inte ska vara med i banan räknas det som fel väg och leder till uteslutning, avstängning eller böter.
Olydnad – 4 felpoäng och 6 sekunder
Vägran, utbrytning, istadighet eller fel väg som rättas i tid räknas som olydnad, dvs. stannar hästen eller om man lägger en volt straffas detta med 4 felpoäng. Volt är när hästen rids en sådan väg att den mellan två på varan följande hinder korsar sin egen väg, avsiktligt eller oavsiktligt så straffas detta med 4 felpoäng som olydnad. Olydnad straffas också genom att man lägger till 6 sekunder på ryttarens tid.
Vägran – 4 felpoäng
Om hästen stannar framför ett hinder räknas det som en vägran. Första gången hästen stannar straffas med 4 felpoäng och andra gången medför uteslutning, förutom om det är en lokal tävling, då har man 3 chanser på sig att övervinna hindret innan man blir utesluten, då ger första vägran 4 felpoäng och andra 8 fel till och tredje gången medför uteslutning. Om hästen stannar så nära framför hindret att den har ned en bom eller river hindret ska tiden stoppas och man bygger upp det igen. Detta räknas endast som en vägran, ingen rivning.
Utbrytning – 4 felpoäng
Om ryttaren rider förbi ett hinder som skulle hoppats eller passerar mållinjen felaktigt räknas detta som utbrytning.
Istadighet – 4 felpoäng
Om hästen stannar (oberoende vart) och vägrar att gå eller stegrar sig eller vänder räknas detta som istadighet även om det var avsiktligt.
Avfallning/omkullridning – uteslutning
Avfallning räknas det som när ryttaren har skilt sig från hästen och måste ta stöd av ett hinder eller marken för att ta sig upp på hästen igen. Omkullridning är när hästens bog och bakdel nuddar marken eller hindret och marken samtidigt. Både avfallning och omkullridning straffas med uteslutning och då måste man leda hästen ut från banan, det är alltså förbjudet att sitta upp på hästryggen igen.
Överskridande av maximitid – 1felpoäng per påbörjad 4 sekundsintervall/sekund
Om ryttaren går i mål efter den bestämda maxtiden straffas man med ett felpoäng per påbörjad 4 sekundsintervall i en grundomgång och ett felpoäng för varje påbörjad sekund i en omhoppning.

Sportens idé
Banhoppning går ut på att man först rider en grundomgång på kring 12 hinder, då ska man försöka att ta sig runt den banan felfritt, dvs. att man kommer över alla hinder utan att hästen stannar, river eller att man ramlar av, man ska också komma i mål inom den angivna maximitiden. När man ridit grundomgången felfritt så rider man en omhoppning (beroende på vad det är för bedömning på klassen) som är på ca 6 hinder. I omhoppningen gäller att ta sig runt banan på så snabb tid som möjligt och utan att riva. Den banan är oftast byggd så att man kan svänga lite snävare svängar mot hindren. Sedan utses vinnaren utifrån minst antal rivna hinder och kortast tid. I banhoppning gäller det att ha full kontroll över hästens galopp och räkna galoppsprång och bedöma avstånd. Man måste snabbt kunna växla mellan snabb och kort galopp och svänga snävt. Snabbast felfri är det som gäller.

Stjärnor inom sporten
Malin Baryard-Johnsson
Malin började rida vid sex års ålder när hon följde med sin äldre syster till en ridskola. Vid 14 års ålder vann hon SM-guld på ponny. Hon har vunnit ponny-EM och EM för young riders. Hon slog igenom ordentligt som 21-åring, 1996, med en sjundeplats i World Cup-finalen.
Malin är en riktig supertalang som ständigt vill bli bättre. Hon är en av de mest populära ryttarna i den internationella ridsportvärlden. 2003 utnämndes Malin och hennes stjärnhäst Butterfly Flip till världens bästa ekipage, kanske det pris som Malin värdesätter högst tillsammans med OS-silvret med det svenska laget i Aten 2004. En annan stor målsättning som uppfyllts under karriären är tio-i-topp-placeringen på ryttarnas världsranking under 2003.
Bland stora mästerskapsframgångar förutom OS-silvret 2004, finns EM-silver i lag 2001, VM-silver i lag 2002, brons i World Cup-finalen 2003 och sexa i EM 2003. Två av de roligaste segrarna - hittills - kom i Europafinalen av World Cup i Göteborg 2004 och German Masters i Stuttgart 2006.
Malin har samarbetat med H&M sedan 1996. Sedan 2003 ingår också den svenske landslagsryttaren och OS-medaljören Peder Fredricson i Team H&M.
Malin och Peder är noggranna och engagerade i sitt målmedvetna arbete för att ständigt bli bättre. De är därför två bra förebilder för sina fans över hela världen, i den enda olympiska sport där män och kvinnor tävlar på lika villkor.
Malins förstahäst är Butterfly Flip (efter Robin Z). Utöver Flippan, som hon kallas till vardags, har Malin ytterligare 12-14 hästar som hon tävlar med. Två av dem är Tamina och Espri, båda två är ston som har lyckats mycket väl på tävlingsbanorna.
Malins tidigare mästerskapshäst var Corrmint (efter Cortez).

Övrig fakta om Malin
Född: 10 april 1975.
Hem: gården Jonstorp utanför Norrköping, lägenhet i Stockholm.
Familj: gift med Henrik Johnsson, sonen Alvar född 2005
Målsättning: att ständigt bli bättre, VM-, och OS-guld.

Kost
Det gäller att äta rätt och regelbundet om man ska orka med träning och tävling oavsett vilken sport man sysslar med. För att prestera bra krävs det en rejäl frukost, det kan t ex vara gröt och mjölk, en smörgås och ett glas juice. Det är viktigt att man planerar sina måltider så att de ligger jämt fördelade över dagen. Mellanmål med frukt på förmiddagen. Till lunch kan det vara vettigt att ladda upp kroppen med lite nya kolhydrater genom att t ex äta någon rätt med pasta och bröd, gärna grovt bröd, vilket gör att man blir mätt längre. Mellanmål med frukt och smörgås på eftermiddagen. Både lunch och middag bör vara komponerade enligt tallriksmodellen. Tallriksmodellen består av tre delar;
Den första delen är potatis, ris eller pasta och bröd, denna del kan göras ännu större vid extra stort behov av energi t ex vid träning. Denna del innehåller mycket kolhydrater.
Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt.
Den tredje och minsta delen består av kött, fisk ägg eller baljväxter, t ex bönor. Denna del innehåller mycket protein.
Om man äter en större måltid för nära in på ett träningspass försämras prestationen betydligt. Helst ska man äta 2-3 timmar före träningspasset. Äter man för tidigt så hinner blodsockernivån sjunka och då försämras koncentrationen och orken. Detta kan man förhindra (om du redan har ätit för tidigt) genom att äta någon frukt. Det är så klart också mycket viktigt att dricka ordentligt med vatten oavsett när du ska tävla eller träna.
Jämförelse mellan laghoppning och fotboll
Inom banhoppningen kan man också tävla i lag. Till skillnad från lagsporten fotboll där man är inne nästan alla spelarna på plan samtidigt så är man inne på banan en i taget i laghoppning. I ett lag ingår minst tre ekipage och max fyra till skillnad från fotbollens elva spelare. När alla ryttarna har ridit räknar man bort det sämsta resultatet (om man har fyra e...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Banhopping

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-02-26]   Banhopping
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9326 [2019-10-14]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×