EU

2 röster
5507 visningar
uppladdat: 2008-02-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Efter två världskrig i Europa slog sig 6 länder samman för att försöka lösa problem gemensamt oh förbättra sitt välstånd tillsammans. Länderna var Frankrike och Tyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Det gällde främst ett samarbete med kol- och stålproduktion. Det var just den råvaran som mycket krig hade handlat om. Och nu skulle de inte behöva kriga för att få del av just den produkten. 1951 bildades den Europeiska kol- och stålgemenskapen. Fler länder gick efter hand med i samarbetet. Och det är det här samarbetet som skulle leda fram till dagens Europeiska union.
1957 vidgade länderna sin gemensamma marknad. Alla produkter skulle omfattas. Målet var att förhindra krig, främja näringslivet, öka levnadsstandarden och öka samanhållningen.
Samarbetet kallades först för Europeiska gemenskaperna, men det ändrades sedan till dagens Eu. Medlemsländerna ville att samarbetet skulle kompletteras med politik. 1991 undertecknade medlemsländerna i Maastricht om ett nytt fördrag. Allt delades upp i tre pelare. EG var i den första pelaren. I den andra inrättades ett samarbete om utrikes- och säkerhetspolitik. I den tredje pelaren inrättades ett samarbete inom rättsliga och inrikes frågor.
1991 sökte Sverige medlemskap i EU. Vi anslöt unionen 1995 tillsammans med Finland och Österrike.
Idag är 27 länder medlemmar i EU.

Europaparlamentet är folkets röst. Vart femte år väljer vi själva vilka politiker som ska representera oss i parlamentet. Politikerna från de olika länderna arbetar i utskott vilket är en slags arbetsgrupp som tar hand om olika områden. Europaparlamentet har sitt huvudsäte i Frankrike. Extra sammanträden hålls i Belgien.
Parlamentet granskar och bestämmer om nya Eu-lagar. De kontrollerar andra EU-instutioner. De är också med och bestämmer om EU:s budget.

Ministerrådet talar för de enskilda medlemsländerna och deras regeringar. Ministerrådet träffas i Bryssel i Belgien och i Luxemburg. Rådet bestämmer om nya EU-lagar. Samordnar medlemsländernas ekonomiska politik. Sluter internationella överenskommelser, t.ex. mellan EU och stater. De är med och bestämmer om EU:s gemensamma pengar. Rådet är EU:s högsta beslutande organ.

Europeiska kommissionen ser till att det som görs i EU är bra för hela unionen. Det finns politiker från alla medlemsländer i kommissionen. De föreslår nya lagar som sedan beslutas av parlamentet och rådet.

Vissa frågor beslutar länderna med enhällighet. Det betyder att alla länder måste vara överens om ett beslut ska gälla. Om ett land fortfarande inte kan säga ja efter en förhandling stoppas förslaget.

Att fatta beslut inom EU går lite förenklat till så här: Kommissionen lägger fram ett förslag sedan behandlar Europaparlamentet och ministerrådet förslaget, ministerrådet fattar beslut, ibland tillsammans med Europaparlamentet.

Svenska är ett av EU:s officiella språk. Det betyder att du har rätt att skriva och prata på svenska när du kontaktar någon av EU:s politiker eller instutioner. Liksom alla andra medlemsländer så har Sverige representanter i EU:s olika instutioner, kommittéer och arbetsgrupper.
Vi har rätt att vara med och bestämma om regler och hur arbetet inom EU ska ske. Vi måste följa EU:s lagar, vilket kan betyda att vi måste ändra våra egna lagar för att de ska stämma med EU:s.
Sverige vill att EU blir bättre på de frågor som medborgarna tycker är viktiga: freden, jobben, miljön, jämställdheten och konsumentskydden. Sverige har fått gehör för många utav sina åsikter. Sverige har varit framgångsrikt när det gäller arbetet för en hållbar utveckling inom miljöområdet.

Grunden för samarbetet inom EU var för att skapa fred mellan länderna. Och att man kan dra nytta av de andra ländernas produkter.

För att ett land ska få gå med i EU måste de ha ett demokratiskt styre. Alla människor måste garanterat vara lika inför lagen. De måste ställa upp för de mänskliga rättigheterna och skydda minoritetsbefolkningar. De måste också ha en fungerande marknadsekonomi och en fungerande offentlig förvaltning.

EU har absolut ingenting med att göra hur skolpolitiken är upplagd i de olika länderna. De bryr sig alltså inte om storleken på klasserna eller läroplanens innehåll. De har heller ingenting med bostadspolitiken att göra, exempelvis hur många hus som ska byggas eller rivas. Servicehus, vårdcentraler och sjukhus får varje land ta hand om på egen hand. Hur höga inkomstskatterna ska vara bestämmer varje enskilt land med. Likaså hur högt studiebidraget ska vara, hur mycket pengar som ska satsas på pensionärer och arbetslösa.

Samarbetet inom EU utvecklas ständigt. Samarbetsområden förändras, fördjupas och nya kommer hela tiden till. Antalet medlemsländer ökar och omvärlden förändras. Därför är det svårt att veta hur EU kommer att utvecklas i framtiden. Men förhoppningsvis kommer det att förändras till det bättre.
Den svenska opinionen har varit bland de mest negativa gällande medlemskapet i EU. Stämningsläget har varit skeptiskt och kritiskt men det har inte betytt att de flesta svenskar har velat gå ur EU. Men i dagens läge har svenskarna blivit lite mer positiva till medlemskapet. Då kan man ju fråga sig vad som ligger bakom vändningen. Många uppfattar att effekter på tre områden har förbättrats. De tre områdena är livsmedelspriserna, ekonomin och miljön. Många områden har inte haft någon nämnvärd förbättring eller någon skillnad. Detta gäller forskning/utbildning, företagens villkor, brottsbekämpning, sysselsättning, jordbruket och invandringar/flyktingar.
Idag tycker hälften av svenskarna att medlemskapet är bra, vilket är mer än dubbelt så många som de som anser att medlemskapet är dåligt
Utvecklingen inom jordbruket i Sverige går åt två håll. Vi har både problem med ökad kemikalieanvändning och samtidigt en ökning av ekologisk odling och bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Antalet jordbrukare minskar snabbt och på vissa ställen tas jordbruksmark ut bruk. De jordbruk som har problem är små gårdar i mindre gynnade områden. De svenska bönderna får ca 10 miljarder kronor i stöd varje år EU och svenska staten. Det mesta av EU-stöden går till de största jordbruken i EU. 70% av pengarna går till 20% av jordbrukarna.
Det finns ett miljöförbund, Jordens vänner, som driver en kampanj mot att förändra EU:s jordbrukspolitik. Ett utav deras krav är ” Prioritera små och hållbara jordbruk - Stöden till stora gårdar måste minskas drastiskt till förmån för små och hållbara jordbruk.” och jag håller helt med i den punkten. Jordbruket domineras idag av ett litet andel av livsmedels-, kemi och utsädesföretag som gör att samhället blir påtvingad ett jordbruk som passar deras intresse. Konsumenter hänvisas därför till ett fåtal produkter som transporteras över hela världen. Jordbrukarna hänvisas därför till grödor som kräver kemikalier och storskallighet för att det ska vara lönsamt. Nu är det bara att ett fåtal jordbruksföretag dominerar marknaden. Och det tycker jag låter fel. När företag blir större med både mark, odling och kreatur sköts det oftast sämre. Ett stort fel blir litet i deras stora produktion. Jag tror själv inte att allt sköts som det borde. Jag tycker att det ska satsas på mer små jordbruk för skötsamhetens skull och det minskar antagligen begäret efter makten och pengar. Nu är läget så att det inte är så värst lönsamt med små jordbruk. Man får inte alls mycket kronor per liter för mjölk. Och med bara kanske 30 mjölkkor är det inte så mycket pengar. En ko mjölkar ungefär 26 liter per dag. Mjölkpriset ligger ungefär på 3,40. Och med de siffrorna tjänar den där bonden ca 2.500 kronor per dag på alla sina kor. Och sedan minus allt foder m.m. blir det inte mycket pengar kvar i potten.
Men EU är ändå något positivt. Det skapar fred och sammanhållning med andra länder. Dessvärre om EU lades ner blir alla länder självständiga och världen riskerar därför ett tredje världskrig.
Negativt är att vi inte vet var vi riktigt kommer att hamna med EU. Alla länder som är med i EU kanske kommer att bli ett och samma land med samma regler och lagar. Att de länder som finns idag blir till stater istället. Det tror jag skulle leda till osämja mellan länderna. Många har olika religioner och traditioner.

EU har påverkat mig lite eftersom jag bor på en mjölkgård som min familj driver. Men annars har det påverkat mig ytterst lite. Jag är inte insatt i politik överhuvudtaget och har inget intresse ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: EU

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-02-16]   EU
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9256 [2020-01-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×