Föredrag om filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles

24 röster
23642 visningar
uppladdat: 2008-02-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles

Filosof betyder, en som söker visheten eller älskare av visdom. En filosof försöker ta reda på svaren till alla frågor om hur t.ex. naturen var uppbyggd, om gud finns, hur jorden kom till och om det finns ett liv efter döden. Oftast så specificerade en filosof sig på någon av dessa frågor. I nutid vet vi ju att naturen är uppbyggd av atomer och grundämnen. Men runt år 400 före Kristus var frågan om hur världen var uppbyggd fortfarande obesvarad. Tre kända filosofer vid namn Aristoteles, Sokrates och Platon hade alla skilda idéer om dessa frågor och de är deras svar som jag ska berätta om.


Sokrates
Sokrates levde år 470-399 f. kr. Sokrates föddes i Aten och han var den första filosofen att göra det. Det var också där han tillbringade första delen av sitt liv. Han gick runt på gator och torg och pratade med folk.

Samtalen
Till skillnad från andra filosofer så undervisade inte Sokrates folk, han samtalade. Han kunde gå fram till någon och ställa en filosofisk fråga, som om han inget visste. Men under samtalets gång fick Sokrates den andre att se svagheterna i dess tänkesätt och omvände det som först var vettigt till ren galenskap. Alltså kunde ett möte med Sokrates innebära att man blev hånad och utskrattad av en hel folkmassa.

Lycka
Sokrates inriktade sig på frågorna om människor och människors liv. Han försökte att hitta vad som egentligen var rätt och fel. Han ansåg att den som vet vad som gör den personen lycklig också försöker bli lycklig. Enligt honom blev man inte lycklig mot sin egen övertygelse. Vet en person vad som är rätt försöker man också göra rätt. Visst finns det de som ljuger, stjäl och baktalar andra fast de vet att de är fel. Men blir de lyckliga av det? Det trodde inte Sokrates.

Rätt och orätt
Sokrates kunde inte tåla att man sa att det som var rätt och orätt ”flyter”. Han ansåg att det var fel att det rätta kunde ändras mellan olika stadsstater. Det rätta och orätta fanns i förnuftet, och så kunde också alla människor lära känna det eftersom människans förnuft är evigt och oföränderligt.
Att förnuftet var evigt menade Sokrates. Men också att det fanns en massa saker som en människa redan kan sen evighet som en form för människan.

Om Sokrates
Det finns en massa rykten och påståenden om Sokrates, Bland annat sägs det att han var liten, tjock och ovanligt ful. Vissa påstår att han var ogift hela livet, andra att han var gift med Xantippa. Xantippa var den enda som vann över Sokrates i en diskussion och hon ska ha haft en skarp tunga. En av Sokrates lärjungar sa att hon var en ondsint människa med dåligt temprament. Han ska också ha varit helt okänslig för kyla och fysisk ansträngning, han kunde stå i timmar helt insjunken i sig själv. Han ska också ha talat om sin inre röst som han kallade, daimonion.



Döden
Som sagt så gick Sokrates runt och samtalade med folk, dessvärre fick han många fiender av dem han pratade med. För ingen vill väl bli utskrattad? När han tillslut ställdes inför rätta anklagades han för att ha tvivlat på de grekiska gudarna samt lett ungdomen på villovägar. Med knapp mariotet dömdes han till döden. Sokrates tömde en bägare med gift tillsammans med sina närmaste vänner. Men han var på glatt humör ända in i döden, de sista orden var till fångvaktarna och löd:
– Skulle jag få dela bägaren med gudarna?

Talspråk
Tillsist så finns det ett talspråk som Sokrates ”skapade”: Klokast är den som vet vad den inte vet.


Platon

Platon levde mellan år 427-347 f. Kr. Platon var Sokrates elev och han blev efter sin mästares död en mycket viktig filosof. För det första är det helt Platons förtjänst att vi vet något om Sokrates. Sokrates skrev nämligen inte ner ett ord så det var genom Platon vi fick reda på vad Sokrates tänkte. Men som sagt, efter Sokrates död blev Platon en mycket betydelsefull filosof med egna tankar.

Akademin
Speciellt för Platon var att han grundade en filosofiskola utanför Aten. Skolan låg på en plats som var uppkallad efter hjälten Akademos så fick skolan namnet Akademi. Vid akademin studerade man filosofi, matematik och gymnastik. Precis som Sokrates gjort så samtalade man mer än hade lektioner. Namnet Akademi finns fortfarande kvar och i dagens Sverige talar man om Akademi skolor eller Akademier. Platon skrev mycket och på grund av samtalen så blev dialogen hans vanligaste skriv sätt.

Evigt och oföränderligt
Platon undersökte förhållandet mellan det som är evigt och oföränderligt och det som ändras eller som man sa flyter.
Sokrates hade studerat det oföränderliga och flytande mellan rätt och fel, alltså samhällets flytande respektive eviga former. Platon studerade både naturen och samhällets formar. För honom var det samma sak.

Formar
En fråga som han ställde sig och försökte få svar på var denna:
Varför är alla hästar likadana? (Paus)
Visst, alla hästar är inte exakt likadana men de har likheter eftersom vi kan se att det är en häst och inte en gris eller ko.
Man kan jämföra det med en bagare och ett kakmått. Vi säger att det ligger 20st likadana pepparkaksgubbar på en bänk. Alla har kanske något fel, en bruten arm, en bula på magen eller saknar en fot. Men man kan fortfarande se att de är gjorda efter samma form. Formen är då idealet alltså den perfekta pepparkaksgubben. Han tänkte att allt och alla måste ha en sån form, alla hästar hade en form som var perfekt.



Idévärlden
Så kom Platon fram till teorin om idévärlden. Han tänkte att det måste finnas idéer till allting, en idé häst, en idé människa o.s.v.
Sammanfattning: Platon tänkte att vi levde i sinnesvärlden, men den var bara skuggor av idévärlden där alla original eller former fanns. Idé världen var då förstås helt perfekt men med endast en av varje sort. Han besktiver denna värld i en berättelse som kortfattat låter ungefär såhär.
Tänk er att alla människor på jorden satt i en grotta och stirrade in i grottans innersta vägg. Bakom dem så fanns en stor bergvägg men med öppningar på sidorna som en mur. Utanför grottan fanns då den fantastiska idé världen men eftersom solen lyste på den världen och det fanns en öppning ovanför muren så fick människorna se skuggorna av den världen, alltså kopiorna, eller suddiga bilder av den vackra världen utanför. Filosoferna var de ända människorna som lyckades slita blicken från skuggväggen och titta ut i solen och gå

Själen
En gång tillhörde din själ idévärlden där har den sett formen av en häst. Men när själen bosätter sig i någons kropp glömmer den nästan allt den har sätt. Så långsamt börjar den minnas och om du ser en ofullkomlig häst t.ex. en pepparkakshäst så minns själen den riktiga hästen, ungefär.

(Läsa ”liknelsen om grottan” Från Sofies Värld av Jostain Gaarder?)



Aristoteles

Aristoteles levde mellan år 384-322 f. Kr. Han kom inte från Aten som Sokrates och Platon utan från Makedonien. Han började vid Platons Akademi år 366 när Platon var 61 år gammal.

Platon och Aristoteles
Platons filosofi grundades ju på hans idé och hans förnuft men Aristoteles ville mer veta hur allting var enligt fakta och använde alla sina sinnen, ungefär som en biolog. Detta gjorde att de båda skilde sig frånvaranandra mycket, till och med i sitt skrivsätt. Om Platon var diktaren och sagoberättaren så var Aristoteles uppslagsboken, torr och utdragen.

Form och Materia
Aristoteles menade att alla saker hade form och materia. Form var detsamma som egenskaper, vad just denna kan göra. Materian var det den bestod av. T.ex. En höna. Kacklandet, flaxandet och ägg läggandet är hönans form. Materian är hönans kropp.
Han trodde också att allting som händer är förutbestämt och har en mening. Han kallade det materiell orsak, verkande orsak, formell orsak och final orsak. T.ex. Varför regnar det?
Materiell orsak: Vattenånga (moln) finns när det börjar bli kallt.
Verkande orsak: Vatten ångan kyls av.
Formell orsak: Vattnets natur är att falla ner på jorden.
Final orsak: Växter och djur behöver regn för att växa.

Städning
Aristoteles ville också kategorisera naturen eller ”städa”. Han delade upp allt grupper:
Livlösa ting Levande Ting
/ \
Levande växter Levande varelser
/ \
Djur Människor

Dessa indelningar hade inga skarpa gränser.

Lycka
För att få ett lyckligt liv måste man uppnå tre saker enligt Aristoteles. Man sk...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Föredrag om filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Ali Hossein Ahmadi 2019-03-05

    Hur får jag högre betyg i filosofi rätt svårt kanske

Källhänvisning

Inactive member [2008-02-13]   Föredrag om filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9243 [2019-09-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×