Miljöbilar, vinst eller förlust?

2 röster
7151 visningar
uppladdat: 2008-01-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Inledning

1.1 Problemformulering
Min huvudfrågeställning är om ”miljöbilar” verkligen är bättre för miljön än bilar som drivs med bensin eller diesel. Jag har även valt att ha två mindre frågeställningar för att verkligen veta vad jag ska fokusera mig på. De är; På vilket sett påverkas naturen av biobränslen och hur påverkas vi människor av biobränslen.

1.2 Syfte
Idag används nästan uteslutande fossila bränslen för att driva fordon. Användningen av fossila bränslen har medfört stora problem för miljön här på jorden. Ett exempel är den ständigt stigande växthuseffekten, som bl.a. skett till följd av det ständiga tillskottet av koldioxid till atmosfären. De fossila bränslena finns också i begränsad mängd, därför försöker forskarna nu hitta alternativa bränslen som ska kunna ersätta de fossila bränslena. Detta eftersom det är ohållbart att fortsätta att basera all världens fordonsdrift på något som sakta men säkert sinar.

För att då komma tillbaka till syftet varför jag valt just detta ämne är för att jag ville se hur denna utveckling skulle påverka miljön. Jag ville se om vår tids extrema miljömedvetande leder till någon förbättring av Jordens och naturens nuvarande tillstånd. Om man med hjälp av de nya biobränslena skulle kunna fortsätta med det samhället vi lever i idag. Inte bara genom att vi skulle kunna fortsätta att köra bil som vi brukar, utan även om det är möjligt att hitta ett bränsle, som inte ökade utsläppen av bl.a. koldioxid, och på så sätt låta jorden ”läka”. Allt för att förbättra miljön och bevara jorden och människans existens.
Jag ville även veta om de förnybara resurserna skulle kunna ersätta de fossila bränslena eller om man helt enkelt skulle behöva ändra hela samhället för att kunna rädda Jordens existens.

1.3 Avgränsningar
För att inte arbetet skulle bli för stort har jag valt att koncentrera mig mest på biobränslet etanol och dess påverkan.

1.4 Källkritik
Eftersom det var svårt att få tag i litteratur om ett så pass nytt ämne som detta faktiskt är så har jag nästan enbart använt mig av internetsidor. Jag har dock använt mig av ett par, tre tidningar men inte mycket mer. Jag vet då att internetsidor ofta vinklar sin information efter vilka åsikter de stödjer och på så sätt är de inte helt opartiska. Därför har jag försökt vara så objektiv som möjligt när jag gått igenom den information jag haft tillgång till.

2. Resultat

2.1 Biobränslen
Biobränsle är ett samlingsnamn för bl.a. pellets, briketter, ved och spannmål. Gemensamt för alla biobränslen är att de är förnyelsebara resurser och kommer från växtriket. Till skillnad från när man bränner fossila bränslen ger biobränslen i princip inget tillskott av koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är samma mängd som växten tagit upp under sin tillväxt. Så länge återväxten är lika hög som utsläppen kommer inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. I strävan om att stoppa utsläppen av växthusgaser är biobränslen ett intressant alternativ till de fossila bränslena.

Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som drivmedel. Biobränslen har traditionellt ofta används som brännved, men samtidigt som den nya generationens miljömedvetenhet utvecklats har även tekniken gjort det.

2.2 Växthusgaser
En växthusgas är en gas som bidrar till växthuseffekten, några av dem är: freoner, koldioxid, kväveoxid och metan. Dessa gaser släpper igenom högenergistrålning, så som ljus, men reflekterar lågenergistrålning, så som infraröd värmestrålning. Jorden värms upp av solljuset, men på grund av gaserna kan inte överskottsvärmen stråla ut i rymden igen i form av infraröd strålning. Detta får då effekten att jordens temperatur stiger.
Den största delen av växthuseffektens ökning beror på utsläppen av koldioxid.

2.3 Bränsleceller
På senare tid har bränsleceller dykt upp som ett möjligt framtida alternativ till de konventionella motorerna. Detta eftersom vid vissa reaktioner blir restprodukten endast vatten och är på så sätt mycket mer miljövänlig än något annat förnybart drivmedel. Bränsleceller används för att direkt omvandla kemisk energi till elenergi, genom bränsle + oxidationsmedel. Ett flertal olika bränslen kan användas, bl.a. vätgas, metanol och etanol. Oxidationsmedlet är oftast luft.
En bränslecell är enkelt uppbyggd och består förenklat av flera små celler, en anod, en katod och en elektrolyt. För att bränsleceller ska kunna användas för fordonstillämpning krävs det många celler i serie.
Det finns olika typer av bränsleceller, med olika egenskaper och användningsoråden. Några exempel är Alkalisk bränslecell, Smältkarbonatbränslecellen och Polymerelektrolytbränslecellen

2.4 Förnybara drivmedel, mycket att välja på
Användningen av bensin och dieselolja som drivmedel i våra fordon måste på sikt upphöra. Detta eftersom tillgångarna är begränsade, och dessa kommer inom hundra år att vara helt slut, och för att stoppa de snabba klimatförändringarna. Detta är den enkla lösningen, men på grund av det samhälle vi lever i idag är vi i behov av transportmedel. Frågan man nu ställer sig är, vad ska komma istället?

I dagsläget är det svårt att veta vad/vilka som kommer att bli framtidens energibärare. Bränslecellens utveckling är bara en av flera faktorer, men troligtvis är det ett flerbränslesamhälle som vi väntar på. Här är de troligaste efterträdarna till bensin och diesel:

2.4.1 Etanol
Etanol kan framställas både på teknisk och biokemisk väg. Tekniskt genom att man skapar eten av råolja eller förbränning av fossila bränslen. Biokemiskt genom att sockerarter så som sockerrör, majs, sockerbetor eller vete genom jäsning omvandlas till jäsbart socker.
Idag produceras etanol som fordonsbränsle främst på biokemisk väg, där både USA och Brasilien är stora producenter. Sverige har genom sin skogsenergi stor tillgång till cellulosa, som även det kan användas till produktion av etanol. Etanol är heller inte klassad som giftig och behöver därför mindre omfattande säkerhetsåtgärder vid hantering som andra bränslen, så som metanol och bensin. Etanol utgör egentligen inget direkt miljöhot och bryts ned lätt vid utsläpp. Utsläppet av kväveoxid och partiklar är lägre än för diesel, men utsläppen av alkoholer och kolväten är högre. Framställningen av etanol är förhållandevis dyr och begränsningarna är ganska stora när det kommer till odlingsmarker.

2.4.2 Metanol
Metanol, även kallat träsprit, är en lättantändlig, färglös vätska som används idag som drivmedel. Metanol framställs från naturgas, restoljor, stenkol, brunkol och metangas. Metanol kan även framställas bl.a. genom torrdestillation av trä, men detta sätt är mycket mer komplicerat.
Metanol är en av de lämpligaste ersättarna till bensin eftersom den har mycket hög oktanhalt. Detta gör att tändtidpunkten tidigareläggs och därigenom ökar verkningsgraden. Vid användning som råvara blir påverkan på atmosfären, i form av utsläpp av växthusgaser, lika stor som vid förbränning av diesel. Drift av metanol ger upphov till mer kolväten än diesel, speciellt ökar formaldehyd som är giftigt.
Metanol är till skillnad från etanol mycket giftig för människor och därför svårhanterlig. Detta är ett skäl till varför metanol inte har många förespråkare här i Sverige.

2.4.3 DME, dimetyleter
DME är ett gasformigt drivmedel för dieselmotorer med goda utsläppsegenskaper. DME kan framställas ur såväl naturgas som biomassa. DME är en välkänd icke-toxisk kemikalie som i atmosfären omvandlas till CO2, koldioxid, och vatten.
DME kan framställas från biomassa eller naturgas. Framställningsproceduren påminner mycket om framställningen av metanol och flera steg är även lika dana.
Då DME framställts ur biomassa sker inget ökat tillskott av koldioxid i atmosfären, medan vid framställning ur naturgas är det ökande tillskottet knappt märkbart.

2.4.4 Naturgas och Biogas
Naturgas och biogas består båda av metan, men har helt olika ursprung. Naturgas är ett fossilt bränsle, medan biogas utvinns från organiskt avfall.
Vid metandrift är utsläppen av miljöfarliga kolväten för lätta fordon nästan 90 % lägre än om man jämför med bensin. Även tunga fordons utsläpp minskar. Att köra på naturgas minskar utsläppen av koldioxid med 15 till 20 procent och biogas med runt 100 procent jämfört med bensin.

Som sagt är naturgas ett fossilt bränsle och därför ingen långsiktig lösning. Gasen ligger lagrad i fickor i porösa bergarter i jordskorpan och utvinns med borrning. Teknologin för att använda naturgas är välutvecklad och det finns redan bilar och bussar ute på marknaden redo att köras på naturgas. Dock kommer man bara kunna köra på naturgas i 50-100 år till, eftersom naturgasen, så som oljan, kommer att ta slut.

Biogas kan bl.a. bildas naturligt på soptippar, då kallat deponigas. Omhändertagande av deponigasen är fördelaktig ur växthussynpunkt. Idag har Sverige 220 anläggningar, detta trots att användningen till fordonsdrift är mycket liten.

2.4.5 RME, Rapsmetylester
RME framställs av rapsolja. RME är mer trögflytande än dieselolja, men kan användas i de flesta nya dieselmodeller. Vid RME drift är utsläppen av koldioxid ca 70% lägre än vid dieseldrift, men som med många andra biobränslen, inte helt utsläppsfri.
RME är en vätska som kallas för mindre farligt bränsle, detta trots sin höga flampunkt som gör RME brandfarligt.
RME förekommer idag som fordonsbränsle i ett flertal europeiska länder, detta trots att RME inte kan ersätta den huvudsakliga delen av bensin- och dieselmarknaden.

2.5 Biokraften och dess miljöeffekter
När biologiska råvaror används för att framställa flytande bränsle utgår man från en fast råvara. Råvaran måste sedan omvandlas först till flytande eller gasform och sedan eventuellt raffineras. Denna process är mycket mer energikrävande jämfört med fossila bränslen eftersom naturen redan har gjort en del av nerbrytningen (från växter och djur till råolja). På grund av den långa processen är energiåtgången vid framställningen oftast hög. Vanligen åtgår minst 50 procent av energiinnehållet i det färdiga bränslet för framställning och distribution. Men generellt kan sägas att det i regel går åt att mer energi för att framställa biodrivmedel än vad det krävs för att framställa motsvarande energienhet av fossila bränslen.
Biokraft uppfyller klimatmålen, så länge användningen av biomassa för energiomvandling inte överstiger tillväxten. Ett av de viktigaste argumenten för att byta från olja till biobränslen är att tillskottet av koldioxid i atmosfären minkar, men reduceras tillskottet till noll?

2.5.1 Även rena bilar smutsar ner
Det finns risk för att förnybara drivmedel skulle öka vår bilanvändning, eftersom utsläppen från avgasröret kan komma att minska betydligt i omfattning.

Många forskare är eniga, vätgas och bränsleceller skulle kunna rädda världen från en miljökatastrof. Det enda som släpps ut från ett fordon som drivs på vätgas är en knappt synlig vattenånga, inga skadliga avgaser, ingenting. Detta väcker hopp i en värld där oljan högst kommer att räcka i 100 år till. Det är detta som är anledningen till att bränsleceller, som omvandlar vätgas till el och värme, kan bli framtidens viktigaste teknik för energiutvinning, men vänta inte på bränslecellerna. Bränslecellerna och deras förväntade intåg påverkar i stor utsträckning dagens debatt om framtidens bränslen och fordon. Fördelen men bränsleceller är att de är mycket energieffektiva och inte släpper ut några giftiga ämnen. Nackdelen är dock att priset är så högt och att tekniken ännu inte är färdig för massproduktion.

Etanol är det vanligaste biodrivmedlet här i Sverige, men är det verkligen det bästa? Etanol släpper ut mindre kväveoxid än diesel och tillskottet av koldioxid minkar även det i förhållande till de fossila bränslena. Minskningen är dock endast 70- 80 procent och utsläppen av kolväten och alkoholer höjs. Att tillverka etanol från vete eller majs kräver mycket energi. Är denna energi då fossilbaserad försvinner hela briljansen med att använda etanol. Miljöeffekten kan på så sätt även bli negativ. Etanol kommer troligtvis aldrig kunna ersätta bensin och diesel på marknaden. Då främst på grund av den låga energieffektiviteten vid produktion av bränslet. Även den höga kostnaden spelar en avgörande roll.

Tillverkningen av metanol talar för sig själv. Man kan inte basera ett biobränsle på ett fossilt bränsle som snart kommer att ta slut. Metanol är även giftigt och kan vara mycket brandfarligt eftersom det brinner med en osynlig låga. I miljösynpunkt släppet metanol ut mindre kväveoxid och kolmonoxid än diesel, men avgaserna från metanol innehåller myrsyra. Myrsyran kan ge upphov till korrosionsskador i motor och avgassystem. Det finns stora tillgängliga kapaciteter för framställning av metanol, det finns bara en hake. Haken är att framställningen då måste ske ur naturgas, ett fossilt bränsle som kommer ta slut ungefär samtidigt som oljan. Gentemot etanol finns det flera fördelar med metanol. Metanol är t.ex. mer energieffektivt.

Samhället går mot ett biobaserat bränsle, vilket i förläningen skulle kunna leda till en råvarubrist.

2.6 Slut med den billiga maten
Inom vissa områden råder en grön guldrush. Guldrushen är helt enkelt en jakt på känd teknik som går snabbt att få igång. När det ska gå fort blir det inte alltid så bra. Risken att åtgärderna varken blir miljövänliga eller kostnadseffektiva är mycket stor, titta bara på etanol.
Det är många länder som har valt att satsa stort på etanol inom transportområdet och det är ingen tillfällighet. Tekniken för att framställa etanol är känd sedan länge och det finns många, villiga producenter, både inom Europa och USA, som ser en ny marknad när det kommer till odling av majs och vete endast för etanolframställning. Men det de kanske inte riktigt har tänkt på är att etanolen kräver väldiga odlingsytor vid produktion. Om man tar Sverige som ett exempel; för att driva alla Sveriges bilar med etanol skulle det krävas veteåkrar som täcker ett så stort område som Svealand och Götaland tillsammans.
Den viktigaste faktorn till den snabbt växande efterfrågan på etanol är att användningen av etanol som drivmedel i USA har ökat. Amerika är utan jämförelse världens största majsproducenter, men majsodlingarna går inte längre till export, utan till etanol. Ökningen av etanolen sker på bekostnad av andra livsmedel, vilket får priserna på spannmål att skjuta i höjden. Odlare väljer nämligen att odla majs och vete för etanolanvändning på åkrar där de tidigare t.ex. odlat sojabönor. Vilket i sin tur skapar brist på ett flertal livsmedel.

2.7 Tanklös lösning
Antalet nyregistrerade etanolbilar ökar i Sverige. Ekonomi och miljö talar dock för att etanolen är en återvändsgränd.
50 liter etanol eller 240 limpor? det är frågan. 240 limpor, ja det är så mycket spannmål som går åt när man tankar en vanlig, svensk etanolbil. Det har visat sig att etanol kostar betydligt mer än vad det smakar. Grundproblemet ligger i att bränslet inte är energieffektivt. Etanol innehåller nämligen 35- 40 procent mindre energi än bensin. Det var detta faktum som gjorde att Henrik Ford valde bort etanolen när han experimenterade med bilmotorer för 100 år sedan. Bränslet ger alltså inte samma kraft som och dessutom absorberar det vatten från atmosfären, vilket skapar problem med korrosion. Trots dessa brister är två tredjedelar av alla nya miljöbilar i Sverige just etanolbilar.

Bakom denna utveckling ligger en miljömedvetenhet hos befolkningen, men också dålig information om det ekonomiska. Som bränsle är etanolen fri från koldioxidskatt, bensinskatt, m.fl., man kan även få bidrag för att köra miljöbil. Men ur ett miljöperspektiv är dessa skattelättnader och bistånd helt meningslösa, eftersom en övergång till etanolen ger gigantiska kostnader och det är inte till nytta för naturen.

Studier av amerikanska jordbruk visar att det används mer energi från fossila bränslen att framställa etanol än vad etanolen ger i energivärde. I dagsläget är framställningen av etanol nämligen endast slöseri av resurser, som höjer matpriserna och på så sätt riskerar att öka svälten.

2.8 Etanol = mat eller drivmedel?
Det här är bilden som etanolvänner inte vill se, den laddade kopplingen mellan drivmedel och livsmedel.
Konflikten mellan drivmedel och livsmedel bottnar i om spannmålen ska bli rikas fortsatta rätt till personlig rörelsefrihet eller mat till de fattiga. Det kan låta överdrivet, men det är detta valet vi idag står inför. Nu har det blivit så pass illa att den som kör sin etanolbil låter 40-50 personer svälta ihjäl. Saken är nämligen den att de som har pengar har tillgång till spannmålet, sockerrören eller vetet, allt för att kunna köra sin bil.

Ett exempel på när etanolen tar över är Brasilien. Brasilien är idag världens största producent av etanol med rekordskördar på 17,4 miljarder liter. Den förväntade årliga produktionen av etanol år 2012 beräknas bli 35 miljarder ton, ett hårt bakslag för den brasilianska befolkningen.
I maj inleddes ett strategiskt partnerskap mellan EU och Brasilien kring etanol. Fördelarna med detta samarbete gäller mestadels utsläppen av växthusgaser och energipolitik, men den stora frågan är vilka folkgrupper i Brasilien som kommer att påverkas och hur?
I dagsläget trängs småbrukare bort från Pernambucos marker till fördel för de stora företagen. Detta är något som hotar den nationella matsuveräniteten i Brasilien. Småbrukarna står nämligen för ca 60 procent av den inhemska livsmedelsproduktionen i Brasilien. Brasilien står nu mellan två val, antingen att föda befolkningen med inhemsk mat eller satsa på monokulturen och dess export. På så sätt skulle de behöva importera stora delar av sina livsmedel, något som inte skulle hjälpa varkingen de fattiga eller miljön. Monokulturen är när man inriktar och endast odlar en eller ett fåtal gröda, något som i längden förstör jorden och gör den obrukbar. Man kan sammanfatta Brasiliens situation med Francisca Rodriguez uttalande ”storgodsen kommer att kontrollera jorden för att föda motorer och inte personer”.


3. Sammanfattning
Att satsa på biobränslen och förnybara drivmedel anser jag inte är någon universallösning när det kommer till att rädda världen, det är bara ett steg på vägen.
Vi människor har en förkärlek för att tro att bara vi hittar ett bättre alternativ kommer allting att bli bra, men så är inte fallet när det kommer till miljön.

Ett exempel är etanolen. Etanol är ett biodrivmedel som funnits på marknaden i flera år. Etanol har nämligen under en lång tid ansets som det miljövänliga alternativet till bensin och diesel. Detta är dock inte hela sanningen. Det många inte vet är att etanolen kostar mer än vad den smakar.
Etanol är som sagt ett biobränsle som funnits i runt 100 år. Etanol kan framställas på två sätt, både av fossila bränslen och råvaror, så som majs, vete och sockerbetor.
Idag produceras etanol som fordonsbränsle främst på biokemisk väg, där både USA och Brasilien är stora producenter. Etanol klassas inte som ett giftigt ämne eftersom det är lätt för naturen att bryta ner. Dock borde etanol nog vara märkt med en röd triangel, varning för långsam förstörelse. Utsläppet av kväveoxid och partiklar är lägre än för diesel, men utsläppen av alkoholer och kolväten är högre. I dagsläget är framställningen av etanol nämligen endast slöseri av resurser, som höjer matpriserna och på så sätt riskerar att öka svälten. Studier har nämligen visat att det används mer energi från fossila bränslen att framställa etanol än vad etanolen ger i energivärde.
Detta är inte det enda etanol har åstadkommit. Etanol har också skapat en stor kris inom livsmedelsförsörjningen. Nu har det blivit så pass illa att den som kör sin etanolbil låter 40-50 personer svälta ihjäl. Detta eftersom i dagsläget trängs småbrukare bort från marker till fördel för de stora företagen. Detta i sig hotar olika länders matsuveränitet, men den stora boven är satsningen på monokulturen. Stater inriktar sig endast på att odla en eller ett fåtal grödor, något som i längden förstör jorden och gör den obrukbar.

För att stoppa denna utveckling måste vi i västvärlden dämpa vår konsumtion och börja tänka mer i kretsloppstermer och gå mot ett ekologiskt jordbruk. Frågan är egentligen så mycket större än utsläppen av växthusgaser från fordon. Vårt livsmönster håller på att göra slut på våra gemensamma resurser här på jorden. Egentligen är det inte klimatsystemet som måste räddas, utan hela natursystemet. Titta bara på atlantfisket, det är helt slut, likaså Aralsjön. Även viktiga floder når inte längre ut i haven. Det är alltså inte bara ozonlagret som behöver räddas, alla de livsuppehållande systemen är på väg att kapsejsa.


När det ska gå fort blir det inte alltid så bra. Risken att åtgärderna varken blir miljövänliga eller kostnadseffektiva är mycket stor, titta bara på etanol.
Bränsleceller och vätgas är ett mycket bättre alternativ till olja och diesel ur miljösynpunkt. De enda utsläppen som förekommer är nämligen bara vanligt vatten. Problemet är dock att priset för tillverkning är otroligt högt och tekniken är ännu inte färdig för massproduktion.

Miljöfordon, vinst eller förlust? Att skaffa en miljöbil idag är helt klart en förlust, både för plånboken och miljön. De ”miljövänliga” biodrivmedlen som finns på marknaden idag förstör naturen mer än vad de hjälper. Fordon som drivs av biobränslen är även väldigt ”törstiga” och drar mycket bränsle. Egen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Miljöbilar, vinst eller förlust?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-18]   Miljöbilar, vinst eller förlust?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9109 [2020-09-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×