Inför Välfärds Provet

2909 visningar
uppladdat: 2008-01-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
INVANDRINGSPOLITIK

• Förklara följande ord:
o Migrationspolitik:
Det som passerar Sveriges gränser vill man ha koll på, samt de som har tillstånd att stanna. De ska ha tillstånd till att stanna.
o Invandringspolitik:
Vem som får komma till Sverige.
o Integrationspolitik:
Sveriges nya invånare kan behöva hjälp med att starta ett nytt liv
• Hur hänger dessa begrepp ihop?
Migrationspolitiken är indelad i två steg. Först är det invandringspolitiken som bestämmer vem som får stanna och inte, detta bestämmer Migrationsverket med hjälp av utlänningslagen.
De som sedan får stanna tar kommunerna hand om med hjälp av integrationspolitiken. Dock är det flyktingen själv som måste bevisa för Migrationsverket att den har rätt till att kalla sig flykting.


• Fakta om flyktingar:
Flyktingar kan inte skickas tillbaks till sitt hemland eventuellt pågrund av personliga konflikter eller krig. Man kan kalla sig flykting om Migrationsverket arbetar med ens framtid eller om det är komplikationer i personens land så den inte kan återvända hem.
• Genévekonvensationen:
Är ett avtal som hjälper personer på flykt genom att ge dem asyl. Detta är ett avtal som 130 olika länder har skrivit på, även Sverige. Folk som får asyl behöver skydd för att deras frihet hotas på grund av: Etnicitet, nationalitet, religiösa eller politiska uppfattningar eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.
• Humanitära skäl:
Detta är för personer med specifika skäl, de som behöver en fristad för att de antingen riskerar tortyr eller dödsstraff i sitt hemland. Även för dem som utsätts för förföljning på grund av sin sexuella läggning eller sitt kön, eller till följd av krig.

• Vilka får stanna i Sverige?
Reser man innanför EU:s gränser behöver man ett visum för att få passera gränsen. Blir vistelsen längre än tre månader krävs ett uppehållstillstånd och för den som vill börja arbeta begärs ett arbetstillstånd.

Att bli medborgare i Sverige är mycket svårt eftersom Migrationsverket mest koncentrerar sig på att ta hand om de människor som tvingas fly från sitt hemland. Den valigaste anledningen att man bosätter sig i Sverige är att man redan har familj här, detta kallas familjeinvandring. Det gäller även för giftermål med svensk medborgare eller adoption.
• Bör Sverige, enligt din mening, vara mer eller mindre generösa när det gäller flyktingspolitiken?
Personligen tycker jag att man kan ge alla flyktingar en chans till att försöka blir medborgare, dock bör krav som svenska och någon form av utbildning vara ett krav.

• Traditionellt en så kallad ”icke fråga” inom politiken. Det finns två olika sorters partier som driver dessa frågor:
>> Öppet främlingsfientliga partier.
>> Andra partier med invandring som huvudfråga ”vi är inte rasister, men…”

• Partigrupperna har några gemensamma frågor:
Stoppa alla flyktingar som inte har skyldigheter till FN
Skärp kraven för medlemskap
Omfattande sociala satsningar för ”svenskar”
Lägg kostnader på invandrig på bistånd till flyktingars preliminära länder i stället.

• Snabb fakta:
Det finns 950 000 invandrare i Sverige, 1/3 är Skandinaver (finländare utgör Sveriges största del av invandrare)

Varför finns det:
o 25 000 chilenare i Sverige?
På 70-talet fanns det en diktator i Chile vid namn Pinochet som folket flydde ifrån på grund av hans sadistiska sätt att styra landet.
o 39 000 jugoslaver?
På grund av inbördeskriget som härjade där under 90-talet
o 15 000 ungrare?
Ryssarna invaderade Ungern.

• Lögner om invandring:
Svenskar kommer att få en befolkning med en majoritet av icke svenskar.
Detta är inte möjligt.

Sverige tar emot flest flyktingar i världen.
Det här är inte sant. Belgien, Holland, Luxemburg, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Frankrike har större invandring än Sverige.



ALKOHOL OCH DROGER (I SVERIGE)

Snabb fakta om alkohol:
• 85 % av Sveriges befolkning dricker alkohol
• 15 % är nykterister
• 10 % har alkohol problem (män)
• 2 % har alkoholproblem (kvinnor)
• Svenskarna dricker 63 miljoner liter alkohol, cirka 6,5 liter per person (14 liter per person i Frankrike, eftersom de dricker mer vin till maten än vi Skandinaver)
• 17 miljoner liter av alkoholen säljs inte på Systembolaget.
• Alkohol beskattas högt, dock är det inte dess egna kostnader. 17/85 (= intäkt/kostnader)

Skador och konsekvenser med alkohol:

• Skadar hjärna och levern samt de personliga social och ekonomiska faktorerna.
• Alkohol och fylla är orsakerna till
- 80 % av alla drunkningsolyckor
- 25-30 % av alla trafikolyckor
- Mer än 50 % av alla våldtäkter
- Många debuterar med narkotika

Snabb fakta om narkotika:

• 14-20 tusen narkomaner år 1993
• Många så kallade ”blandmissbrukare”
- Amfetamin 82 %
- Heroin 33 %
- Cannabis 66 %

Vem blir missbrukare?

• 3 M
Människan – kroppsliga och psykiska
Medlet – psykiska/fysiskt beroende, reaktioner och tolerans nivån
Miljön – grupptryck, socialt arv, bostadsort

Hur påverkas kroppen och hjärnan av:

• Hasch (även kallat Cannabis)
Missbrukning av Hasch försämrar förmågan att använda hjärnan och att reflektera över sig själv. Detta gör att psyket utvecklas långsammare, och för känsliga människor finns risken för psykisk sjukdom. Hos tonåringar kan den psykiska mognaden och den viktiga frigörelseprocessen gå långsammare och försenas, även korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande blir sämre, vilket anses vara farligare än de fysiska skadorna. De fysiska faktorerna påverkas främst hormonbalansen, både hos män och kvinnor, för ungdomar som brukar drogen kan detta betyda försämrad utveckling under puberteten. Även ökad risk för lungcancer, kronisk bronkit och andra lungsjukdomar kan förebyggas av drogen.

• Kokain (även kallat amfetamin)
Kokain påverkar hela centrala nervsystemet. Vid mindre doser kan känslor i form av ökad energi, vakenhet och medvetenhet uppträda. Hungerkänslorna kan försvinna och blodtrycket stiga, dessutom kan hjärtat slå fortare och andningen bli snabbare. Av större doser kokain kan man få feber, svettningar, huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtverksamheten bli mycket snabb och oregelbunden och andningen kan bli snabbare. Detta kan få en sluta i att personen i fråga kollapsar och i värsta fall kan detta leda till döden.
Bieffekter vid bruk av drogen är abstinensproblem och utmattningskänslor. Sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer och vanföreställningar kan också förekomma. Eftersom kokain tar bort hungerkänslorna, leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas, så att gången blir svajig och rörelserna ryckiga.
Typiska tecken för kronisk missbrukning är tjock hals och rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen.

• Ecstasy
Effekterna av ecstasy beror till en stor del, på en ökad frisättning av serotonin. Serotonin är en neurotransmittor som sänder ut information från hjärnan. I mindre utsträckning påverkar ecstasy även frisättningen av noradrenalin. Psykiska bieffekter kan vara sömnlössvårigheter, depression samt och psykoser. Även hjärtklappning och högt blodtryck, och i allvarligare fall förekommer också hög feber, blödningar och njursvikt. Man kan dessutom få hallucinationer; se och höra på annorlunda sätt. En person som brukar drogen har oftast vidgade pupiller, mun torrhet och krämpor.



BROTT OCH STRAFF

Legalitetsprincipen säger att alla medborgare ska vara lika till lagen, oavsett ekonomisk, politisk eller kulturell bakgrund. I och med detta är Sverige ett rättssamhälle vilket betyder att alla invånare har samma rättigheter. Alla invånare har även skyldigheter i form av att man inte kan ursäkta sig till ett brott man begått, i egenskap av ”jag visste inte.” Dock kan inte den som är under 15 dömas till straff på grund av att personen i fråga inte har blivit straffmyndig ännu. Detta tar socialtjänsten hand om i stället. Sveriges Rikes Lag är den bok där alla brott och konsekvenserna för brottet är samlat. Riksdagen stiftar lagarna för Sverige.

Rättsmaskineriet
• Anmälan:
Tillkommer i form av anmälan från person till polisen, eller att polisen ertappar brottslingen.
• Gripandet:
Polisen söker upp den anmälde eller griper honom/henne under ertappningen.
• Förundersökning:
Efter gripandet gör polisen en förundersökning för att försöka fastställa brottet.
• Förhör:
Därefter är det dags för ett förhör, där man drar paralleller till förundersökningen och försöker fast ställa om personen i fråga är skyldig. En person får sitta max 6 timmar i förhör.
• Anhåll:
Fastställer man att personen är skyldig i förhöret anhålls brottslingen.
• Häktad:
Anses brottslingen kapabel till att fly häktas personen av domstolen.
• Åtal:
Om åklagaren anser personen skyldig efter att utredningen kartlags väcker han åtal mot den misstänkte.
• Stämningsansökan:
Därefter skickar åklagaren en stämningsansökan till domstolen och redogör brottet. Vid mindre brott kan åklagaren välja att använda sig av åtalsavgift vilket innebär att målet inte tas upp i domstolen.
• Personundersökning:
Man tar reda på den åtalades bakgrund innan rättegången i form av tidigare brottsregister, uppväxt etc.
• Rättegång:
Här bestäms domen för den åtalade. Sedan tar kriminaltjänsten över.

Överklagelse:
• Tingsrätter:
Den första insatsen i brottsmål.
• Hovrätten:
Hit vänder sig den åtalade om denne vill överklaga, ibland kan prövningstillstånd behövas för att hovrätten ska ta upp ett mål. Skillnaden mellan tingsrätten och hovrätten är att det finns ter domare och två nämndemän.
• Högsta domstolen:
Högsta domstolen är egentligen i praktiken lägre än hovrätten på grund av prövningstillståndet. Här är det mer som en vägledning, en så kallad prejudikat, för framtida domar.

1. Ordförande: Denna person leder rättegången samt beslutar om den åtalade är skyldig eller ej.
2. Nämndemän: Utsedda män i kommunen av de politiska partierna. Dessa hjälper ordförande om beslutet mot den åtalade.
3. Tingsnotarie: Noterar det som händer under rättegången
4. Åklagare: Beslutar om det blir en rättegång efter att man har väkt åtal. Denne lägger fram alla bevis samt drar paralleller till förundersökningen.
5. Försvarsadvokaten: Hjälper och förhör den åtalade.
6. Den tilltalade: Personen som är åtalad.
7. Målsägaren: Är den som blivit utsatt för brottet.
8. Vittnen: Denne har sätt händelsen och berättar detta i rätten.

Vissa tonårsbrottslingar fortsätter att vara kriminella även som vuxna.
• Vilka tre utmärkande drag uppges i artikeln?
Personerna i fråga har svårt att koncentrera sig, de är rastlösa och har låg adrenalinutsöndring.
• Vad har dessa individer gemensamt?
De har alla påverkats av psykologiska, sociala och biologiska faktorer som kommer att speglas i deras beteende under vuxenlivet.

• Vilken funktion i kroppen har hormonellt adrenalin?
Hjärnan sänder ut signaler till binjurarna när den upplever något hotande eller stressande, vilka i sin tur utsöndrar ett adrenalin som fungerar som ett stresshormon som gör kroppen beredd på stundande situation.
• Vilka är orsakerna ti...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Inför Välfärds Provet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-17]   Inför Välfärds Provet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9097 [2019-10-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×