Kemi B - Analytisk Kemi

2 röster
13606 visningar
uppladdat: 2008-01-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Denna essä är en sammanfattning på kapitel 10 från Gymnasiekemi B. Den innehåller bland annat redogörelser om olika kromatografier samt verkställningar av olika analytisk metoder.

Under laborationerna har vi lärt oss att använda olika titrimetriska analyser. Under en titrimetrisk analys använder man sig av en reagenslösning, som innehåller ämnen vilka kan opponera med partikelslag som man vill fastställa i föreningen.
Under våra laborationer har vi bland annat använt oss av syrebastitrering, som är ett sätt att bestämma substansmängden syra eller bas i ett prov. Även redoxtitrering som är en metod där man avgör mängden järnjoner (II) med hjälp av titrering från KMnO4.
Det finns också andra sätt att titrera olika prover; komplexmetrisktitrering och fällningstitrering, dessa förekommer inte så ofta inom analytisk kemi. En komplexmetrisktitrering används för att stärka bindningarna mellan kemikalierna i en lösning och en fällningstitrering bestämmer halten kloridjoner i extraktet.

Det finns även andra sätt att genomföra analys och separations metoder; så kallad kromatografi är en möjlighet. Vid bruk av kromatografi separeras ämnen i en blandning, i och med detta fördelar de sig själva på olika sätt mellan en stationär fas och en mobil fas. En stationär fas är ett stående stadium och en mobil fas är en rörlig. För att lyckas förstå sig på en kromatografi måste man vara medveten om ämnenas polaritet.
Det finna olika sorters kromatografier; adsorptionskromatografi och tunnskiktskromatografi (TLC). Vid förfoganden av adsorptionskromatografi undersöker man hur starkt olika ämnen absorberar och separerar ett adsorptionsmedel, med hjälp av kromatografi. Vid användning av TLC nyttjar man en platta som är belagd med ett fast porröst ämne som har kromatografiska egenskaper.

Det finns även mer avancerande kromatografier. En av dem är den såkallade HPLC-metoden går ut på att pumpa elueringsvätska under högt tryck genom en kapillär kolonn. HPLC står för High Performance Liquid Chromatography, här nedan följer en bild beskrivning på hur en HPLC analys utförs.

GC-principen är också en av de mer avancerade kromatografierna. GC står för Gas Chromatogapy, alltså gaskromatografi. GC-principen fungerar på blandningar av organiska ämnen, som tål att hettas upp till högre temperaturer, så att ämnena lyckas förgasas utan att sönderdelas, i och med detta kan de separeras med denna metod. Den mobila fasen i metoden är en så kallad bärargas och den stationära fasen är en trögflytande vätska som är fäst på kapillärkolonnens inre väggar. Bild beskrivning följer nedan.
Detektorn i experimentet mäter av molekylernas böjning och intensitet genom registrering från partikelstrålarna.

Som vi kan se bygger de olika spektroskopiska analysmetoderna på samspelet mellan substans och elektromagnetisk strålning
MS, masspektrometri, låter molekyler bli laddade partiklar som sedan separeras efter massan. Masspektrometri är en väldigt användningsbar metod när man ska bestämma grundämnens atomsummor samt organiska och biokemiska ämnens strukturformler. Detta kan avläsas i diagram där så kallade toppar demonstrerar ämnets egenskaper.

I kategorin masspektrometri kan man även räkna in ljusspektrometri. Som vi alla vet absorberar färgade ämnen ljus på olika våglängder. Molekylerna hos de färgade organiska föreningarna innehåller speciella färggivande grupper. I molekylerna finns elektroner som kan höja sina energinivåer genom att absorbera ljuset. Med principen ljusspektrometri och en prisma kan man bestämma halten ljusabsorbans genom att mäta lösningens absorbering.
Denna metod används för att bestämma koncentrationen för flerämneslösningar. Metoden är mycket underlättande eftersom tid till att separera de olika ämnena kan bortses. Dessutom kan man automatisera analyserna med hjälp av så kallade standard kurvor.

Vid bestämning av halten metalljoner i en lösning använder man en så kallad AAS, Atomabsorptionsspektrometri, experimentet utförs med hjälp av en ljuskälla, exempelvis en glödlampa. Katoden i lampan ska vara belagd med den metall man vill bestämma. Lampan sänder då ut ljus med våglängder som är karakteriserade för just den metall som finns på katoden.

Man kan även bestämma molekylernas vibrationsenergi med hjälp av IR, Infraröd- spektroskopi.
Precis som nä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kemi B - Analytisk Kemi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-17]   Kemi B - Analytisk Kemi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9096 [2019-08-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×