Idrottspsykologi

3 röster
11006 visningar
uppladdat: 2007-12-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Idrottspsykologi


Bara någon är galen nog att tro att ingenting är omöjligt – så är allt möjligt.



Inledning

Fysisk träning är så mycket mer än att bara flåsa eller lyfta tunga saker, även det psykiska har stor påverkan hur vi presterar i idrotten.
Därför har jag valt att skriva om idrottspsykologi. Jag är själv väldigt idrottsintresserad och tyckte att ämnet verkade både intressant och roligt. Det jag inriktat mig på är psykologiska faktorer vid idrottsutövning och hur vår kropp påverkar vårt sätt att tänka. Jag har även tittat lite på mental träning.

Syftet med mitt arbete är att få en inblick i idrottspsykologin, jag har avgränsat mitt arbete genom att inte titta så djupt på de olika ämnena, jag tar upp det mest intressanta.

Det mesta av min information har jag fått från Internet, men även olika idrottsböcker och egen erfarenhet har varit till stor hjälp.



Idrottspsykologi –från skumt och mystiskt till ett stort ämne

Under de senaste 10 åren har ämnet idrottspsykologi växt i både intresse och förståelse. "Du är vad du tänker", sa Buddha för 700fkr. Först när människan blivit stressad och deprimerad på 2000-talet har detta påstående påvisat sig vara sant. Tror man att man är en sopa, så är man uppenbarligen det, och vice versa.



Vår kropp påverkar vårt sätt att tänka

Vad vi gör med vår kropp påverkar vårt sätt att tänka. Och vårt sätt att tänka påverkar vår kropp, kanske mer än vad vi tror. Det gäller inte bara inom den idrott vi utövar, utan i varje tanke och handling i det vardagliga livet.

Idrott är ett av de områden där människan verkligen kan tänja sina gränser. Man har hört talas om alla möjliga och omöjliga prestationsfenomen. Bara någon är galen nog att tro att ingenting är omöjligt – så är allt möjligt. Att utan syrgas nå toppen på det högsta berget eller att på ett andetag dyka 100 m och upp igen, vore omöjligt utan en stark övertygelse om att man kan lyckas. Våra tankar påverkar oss mer än vad vi tror – och vi kan påverka våra tankar. Kanske är just tankens kraft en av våra största resurser.
I många idrotter är toppskiktet elitidrottare så pass tekniskt bra att det bara är den mentala styrkan och dagsformen som skiljer dem åt. I tävlingssituationer spelar det ingen roll om man har alla muskler på rätt ställen och äger den senaste utrustningen. Förvandlas den tävlande till ett nervöst vrak när den ska prestera är redan matchen förlorad.



Mentala spärrar

Mentala spärrar såsom prestationsångest, självuppfyllande profetior och onda tankecirklar är oftast omedvetna och lever i det undermedvetna. Likaså tankarna "det känns tungt idag" innan de förverkligas - så länge man inte uppmärksammar dem. Det kan vara lätt hänt att fastna i negativa tankebanor. De mentala spärrarna fungerar som triggerpunkter. Varje gång man hamnar i en situation som man brukar misslyckas eller är rädd för, slår kroppen på triggern och man hamnar direkt i de invanda tankebanorna och handlar på samma sätt som man brukar. Det här är en typisk faktor inom idrotten, om en idrottsutövare tänker att det här kommer jag inte att klara så klarar han det inte heller. Det har syns tydligt när t.ex. världens bästa fotbollsspelare ska sätta en viktig straff. Om fotbollsspelaren har missat en viktig straff i en annan match så kommer det att vara den straffen han tänker på när han ska skjuta på målet. Och med negativa tankar kommer han också att missa den här gången…

Det har länge varit känt inom psykologin, att om man upprepar en sak för sig själv riktigt trovärdigt och ofta nog kommer man till slut tro på det. Om man här går tillbaka till fotbollsspelaren så kommer han troligt vis att missa nästa straff också.



Rädsla och ångest i idrottsutövande

Om rädsla eller oro blir stark kan den utvecklas till ångest. T.ex. prestationsångest. Den kommer då det känns som om det är stor skillnad mellan den egna upplevda förmågan och de förmodade kraven och förväntningarna som ställs – både från en själv eller från andra. Det är särskilt vanligt i idrotter där man bara ”har en chans” (Typ ramlar du så är det kört).
Har man redan innan tänkt ut bortförklaringar till varför det gick dåligt någon gång? Enda sättet att bli av med prestationsångest är att våga vara "dålig" ibland, att minska kraven eller att öka sin egen förmåga, både fysiskt och psykiskt. Viljan att lyckas måste vara högre än rädslan att misslyckas.
Om man är rädd för någonting ligger det bak i hjärnan och bromsar en omedvetet från att prestera över sina gränser. Omedvetet kommer man att hålla tillbaka, bita ihop käkarna, knipa hårdare i greppen och fega i backarna. Enda sättet att bli av med rädsla är att träna på det du är som räddast för.



Självuppfyllande profetior

Jag tror att alla människor någon gång känt att, tror man att man kommer att misslyckas gör sig också kroppen redo för att misslyckas. Kroppen spänner vissa muskler och slappnar av i andra för att förbereda sig för ett fall. Blodtillförsel stryps och koordinationen funkar plötsligt inte längre. Det här exemplet förklarar bra: Vi säger att t.ex. Björn hänger på en bergvägg och tvekar inför det svåraste kruxet på klätterleden. Samtidigt som Björn tvekar fylls hans hjärna med bilder av hur fallet kommer att gå till och hur han kommer att landa, kanske t o m med ursäkter till hans kompisar varför han föll.
Eftersom negativa bilder uppfattas som en möjlig framtid, kan en del av en själv inte hjälpa att man förbereder sig omedvetet för dessa.



Motivation –en viktig del i idrotten

Alla behöver något att sträva mot, det är själva drivkraften bakom motivation. Därför är målsättning och motivation ofta sammankopplade.
Om man inte vet varför man tränar så vet man ju inte heller vad man vill uppnå, och vet man inte vad man vill uppnå så är det troligt att man inte kommer uppnå någonting alls. Ingen mår bra av att misslyckas, och har man inget mål vet man ju heller inte när man lyckats.
I grunden handlar motivation om en vilja till förbättring eller förändring. Men man ska skilja på inre och yttre motivation. Den inre motivationen är oftast starkast, och kommer från den egna viljan att uppnå någonting. Den yttre motivationen skapas av utomstående förhållanden, t ex att vinna en summa pengar eller ökad social status om man kommer först i en tävling.
För att öka motivationen kan man använda direkta motivationsmetoder, såsom belöning/bestraffning eller lyfta fram motiven till varför man håller på som man gör. Man kan även indirekt förändra motivationen genom att ändra träningsmiljö, träningsmetodik, variera med andra idrotter eller lekar. Man kan även jobba med målsättningar som motivationskälla. Att inneha kunskap om det man håller på med kan också fungera motivationshöjande. Ju mer man vet om något, ju roligare är det att hålla på.



Mental träning

När många tänker på mental träning, tror de att de antingen måste ligga raklång på sängen, lyssna på psykologiska kassettband, eller sitta med benen bakom nacken.. Men så är det inte, mental träning kan man utföra i det dagliga livet, både till vardags, i träningen eller så kan man meditera.



Avslappning

Avslappningsövningar är grundläggande för nästan alla övningar. Det ger bättre kroppskontroll och förmåga att slappna av i pressade situationer, t.ex. i en idrottstävling. Avslappning är också tätt sammanlänkat med andning. Rytmisk andning är en av de äldsta kända avslappningsmetoderna. Andas man lätt och ytligt får kroppen och hjärnan inte tillräckligt med syre.
Man kan öva på att slappna av i vardagslivet. När man stannar för rött ljus, står i kö, eller väntar på dens tur kan man mentalt gå igenom kroppen och säga till musklerna att slappna av.



Koncentration - att tänka på rätt sak vid rätt tidpunkt

Att kunna koncentrera sig när det gäller är väldigt viktigt. Koncentration är att kunna avskärma sig från omvärlden och bara fokusera på en sak, här och nu. Om man tappar koncentrationen kan man lägga märke till helt irrelevanta saker vilket kan vara livsfarligt i vissa situationer.
Man kan öva sin koncentration på många olika sätt:
o Man kan sätta eller lägga sig ner och räkna andetagen, från 1 till 5, därefter börjar man om. När man klarat det i flera minuter kan man prova att hålla kvar en bild eller en form, t ex en cirkel i huvudet. Tappar man koncentrationen ska man lugnt börja om från början utan att bli frustrerad.
o Har man en bra dag med bra flyt och känsla, ska man försöka att komma ihåg hur det kändes, och framkalla den känslan så ofta det behövs. (Inför långtidsidrotter kan detta vara mycket effektivt – särskilt om man är ute efter att hitta andra andningen)



Affirmationer och att tänka positiv

Affirmationer är vad Stig Helmer Olsson gjorde när han myntade uttrycket "jag kan flyga jag är inte rädd". Men hjälp av positiva affirmationer kan man förändra både sin attityd och dsitt självförtroende. Visualisering ger samma effekt och kan användas tillsammans med affirmationer. Att visualisera är att försöka se ett visst händelseförlopp framför sig. Ju mer verklighetstrogen och detaljerad visualiseringen är ju bättre effekt kommer den att ha.
Märker man att man börjar tänka negativa tankar, ska man gör ett mentalt ”stopp”, och tvinga sig själv att tänka något positivt istället.
Man kan använd ett "mantra" som affirmation, t ex. "lugn och fin", och upprepa det för sig själv minst 10 ggr i rad innan man ska göra något stressrelaterat eller irriterande.
Man kan göra sig medveten om undermedvetna affirmationer. Varje gång man tänker något negativt kan man bita sig i läppen eller nypa sig i armen - då kommer man tillslut sluta tänka negativt eftersom kroppen lär sig att det gör ont att bli biten i läppen eller nypt i armen.
Att använda visualisering som målbildsträning är väldigt bra. Om man ser sig själv framför sig när man klarat av sin prestation och föreställer sig glädjen och sina kamraters tillrop, blir effekten väldigt bra.



Mina egna tankar och kommentarer

Jag tycker att idrottspsykologi är ett väldigt intressant ämne och jag tycker att det mesta forskarna har fått fram inom ämnet är helt sant när man tänker på sig själv i t.ex. en tävlings situation. Det Buddha sa 700fkr, ”Du är vad du tänker” stämmer fortfarande idag. Om jag tänker att jag är väldigt dålig på just det kastet i judo och tränar det med en tanke att ”det här kan inte jag” då kommer jag aldrig att lära mig det heller eftersom jag har negativa tankar. Och det här stämmer överens med det jag skrivit om både Självuppfyllande profetior och mentalträning.
Mitt eget ordspråk är: ”Allt går att göra en gång, men kanske inte två.” Om man vara vill och tror på något tillräckligt mycket så går det att utföra. Och om man vill lyckas med något inom idrotten så måste man tro på sig själv och på att man kan. För som jag skrivit...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Idrottspsykologi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-12-08]   Idrottspsykologi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8923 [2020-10-31]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×