Kvinnans situation i samhället 1500-1700 talet. Maktrelationer

26 röster
40915 visningar
uppladdat: 2007-12-04
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Kvinnans situation i samhället under 1500-1700 talet
-
Maktrelationer

Inledning
På 1500-1700 talet hade kvinnan en uppgift i livet, att föda barn, uppfostra dem och tjäna sin make, utan att ha någon som helst rätt till skilsmässa. Kvinnorna var inte alls lika värda som männen. Det fanns inga kvinnor på de högre posterna, med undantag för drottningen. Men en sådan fanns det ju inte alltid. Samhället mellan 1500 – 1700 talet var allt annat än jämställt. Om samhället fortfarande hade sett ut sådär idag så hade vi levt i ett kaotiskt samhälle.
Jag tänkte ta upp lite om häxprocessen, drottning Kristina, skillnaden mellan de rika kvinnornas och de fattiga kvinnornas livsstilar, maktfördelningen mellan kungen och kyrkan, makt skillnaden mellan kvinnor och män.

Häxprocessen
Männen sa att kvinnorna var häxor för att de var så rädda att kvinnorna skulle kunna konkurrera ut dem ibland annat läkekonsten. Därför sade man att en kvinna som var lärd var en häxa. Kvinnorna dömdes först för förgörning, det vill säga skadegörelse genom trolldom. Förgörningen kunde ske genom att mjölken sinade, grannarna fick svåra sjukdomar eller att uthuset utbrända. Man började tala om att de magikunniga kvinnorna stod i förbund med djävulen. Anklagelser om blåkulla färder och orgiastiska samlag med djävulen själv vid häxsabbater började framföras. Hundratals barn berättade historier om hur de hade blivigt förda till blåkulla av häxorna, där hade de blivigt sexuellt utnyttjade och misshandlade. Det som är utmärkande för de svenska häxprocesserna är just blåkulla färderna och barnens vittnes mål, vilket uppmärksammades i hela Europa.
Att det är kvinnorna som dominerar bland dem som torterades vid domstolarna och brändes på bål beror på att man från det kyrkliga och ortodoxa hållet såg på häxeriet som uttryck för kvinnlig sexualitet och rangordnade de bland otrohet, prostitution och barnmord. Förbannelser och häxerier uppfattades som den kvinnliga motsvarigheten till det fysiska våldet som dominerade i mannens värld.
Men då kan man ju fråga sig varför häxprocesserna upphörde. Ett motstånd växte fram i rikets centrum och i periferin. Alla barnen som vittnade ute i byarna utövade ett sannskyldigt skräckregemente. Man ville att hätskheten och rädslan mellan grannarna skulle ta slut. När till och med prästfruar och högreståndskvinnorna som tillexempel biskopinnan började anklagas för häxeri gick gränsen. Barnen och unga pigor ställdes till svars för de falska anklagelserna och straffen för det var stränga. När upplysningstiden och det rationella tänkande kom och började avfärda häxerierna enbart som uttryck för folklig vidskepelse började domstolarna allt mer vägra ta befattning med de anklagelser som handlade om magi och häxerier.
Men det var inte förens i mitten av 1700-talet som de upplysningsfilosofiska argumenten började framföras, som gick ut på att trolldom var svårbevisad och stod i strid med naturlagarna.
Gustav III avkriminaliserades trolldomen helt och hållet. Gustav III angav en proposition i riksdagen om att trolldomsparagrafen var vanhedrande för Sverige och den svenska lagstiftningen.


Drottning Kristina
Eftersom det var ovanligt att kvinnor hade makt på den här tiden så tänkte jag ta upp lite om våran drottning Kristina som styrde Sverige mellan år 1644-1654.
När Sveriges drottning Kristina föddes den 8 december år 1626 så trodde man att hon var en pojke och besvikelsen var stor när man upptäckte att hon inte var det. När kungen Gustav den II Adolf fick veta att han inte fått en son utan en dotter så bestämde han att hon skulle få en likadan uppfostran som en pojke. Innan han for ut i krig bestämde han att hans hustru, drottningen, inte skulle få uppfostra deras dotter eller styra landet. Efter ett tag fick Kristina flytta hem till sin faster medans hennes mor for ner till kungen. När kungen dog år 1632, då Kristina var sex år gammal, flyttade Kristina ifrån sin faster till sin sörjande mor. Men efter några år upptäckte man att drottningen inte kunde ta hand om sin dotter så hon fick flytta tillbaka till sin faster igen. Eftersom Kristina bara var sex år när hennes far lämnade posten som kung, fick en nära vän och medarbetare ta hand om Sverige tills Kristina var myndig, denne man hette Axel Oxenstierna. När Kristina fyllt fjorton år fick hon vara med när regeringen fattade alla beslut så att hon visste hur allt gick till. År 1644 blev Kristina myndig och tog då över den Svenska kronan. Hon brydde sig då inte om den dåliga ekonomin som Sverige hade eller landets alla andra bekymmer och problem. Kristina var väldigt intresserad av ballett och teater, så istället bjöd hon in kända författare, vetenskapsmän och konstnärer till Hovet och på så sätt göra Sverige känt. Efter alla hennes dyra fester som hon slängt ihop var pengarna slut så hon blev tvungen att sälja en del av statens mark och låna pengar för att ha råd.
Drottning Kristina trivdes aldrig riktigt här i Sverige, hon tyckte att det var för strängt och att protestantismen var tråkig. Så när hon träffade den portugisiske prästen Macedo kom hon i kontakt med katolicismen och hon blev allvarligt intresserad. Eftersom katolicismen var förbjuden i Sverige så träffade Kristina två katolska präster i smyg och pratade om katolicismen.
Eftersom Kristina inte ville gifta sig eller skaffa bar så gick planerna om att hon skulle gifta sig med sin kusin Karl X Gustav i stöpet. Hon ville ändå att han skulle bli Sveriges kung men adeln sa att det inte var någon bra idé, Karl X Gustav och hans arvingar blev valda till att bli arvfurstar av Sverige.
Drottning Kristina abdikerade från den Svenska tronen år 1654 och kronan övergick till hennes kusin. Hon hade inte berättat för någon att hon tänkte bli katolik. Hon påbörjade sin resa mot Rom där hon blev en öppen katolik.
När hennes kusin Karl X Gustav dog år 1660 reste hon tillbaka till Sverige och försökte att bli utsedd till tronens arvinge, men hon misslyckades.

Fattiga och rika kvinnor
Skillnaden mellan de fattiga kvinnorna och de rika kvinnorna var stor. De fattiga kvinnorna fick slita hela dagarna hemma på gården samtidigt som de uppfostrade sina barn och de brukade skaffa många barn så att arbetskraften på gården blev större. Kvinnans arbetsuppgifter kunde vara riktigt tunga, speciellt när deras make var i krig eller hade farit in till stan för att sälja lite av deras råvaror som de hade framställt på gården. När maken var borta fick kvinnan ta hand om hela gården helt ensam. Plus att hon kunde samtidigt ha en barnskara med små barn efter sig i hälarna. De fattiga hade ingen fritid alls som de kunde ägna sig åt sig själva på utan jobbade från det att de steg upp tidigt på morgonen tills de gick och lade sig på kvällen.
De rika kvinnorna pigor som skötte arbetet hemma hos dem så rika kvinnorna kunde använda sin tid till att ägna sig åt sina intressen som tillexempel gå på teater, banketter eller ägna sig till att följa det senaste modet. De rika kvinnorna ofta hade en amma som ammade och sedan uppfostrade barnen.
De rika kvinnorna hade verkligen inte lika mycket tyngd på sina axlar som de fattiga kvinnorna hade.

Kungens och kyrkans makt
När Gustav Vasa blev Sveriges kung gjorde han om så att kungen fick makten över kyrkan och detta gjorde han dels för att kunna lägga beslag på kyrkans rikedomar och för att kyrkan inte skulle kunna styra och ställa så mycket. I kyrkan fanns det bara män som styrde och de var bara de som kunde läsa bibeln som stod på latin. Men år 1542 lät Gustav Vasa översätta bibeln så att alla skulle kunna ha en chans att förstå den, om man var läs kunnig så att säga. Utgivandet av den nya bibeln på svenska gjorde att det svenska språket status höjdes avsevärt.

Varför fick kvinnorna ingen makt?
Jag tror att kvinnorna inte fick ta så stor plats i samhället på grund av männens rädsla för konkurrens i vardagen, därför fick inte kvinnor utbilda sig. Vilket är en av anledningarna till att det inte finns nå...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kvinnans situation i samhället 1500-1700 talet. Maktrelationer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-04-25

    Betyget blev MVG

  • Inactive member 2015-04-06

    jättebra

Källhänvisning

Inactive member [2007-12-04]   Kvinnans situation i samhället 1500-1700 talet. Maktrelationer
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8900 [2020-07-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×