Eutanasi

4 röster
13033 visningar
uppladdat: 2007-11-11
Nathalie Kangasvieri

Nathalie Kangasvieri 30 år

Från
Upplands-Väsby
Utbildning
High School : Vilunda Gymnasium, College : Uppsala University, College : Mittuniversitetet
Jobb
Norlandia Förskolor, Knivsta kommun, Sport&Fitness
Om
Fullmånar är kanske det bästa jag vet.
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Endast faktadelen ur en rapport jag skrivit.

Eutanasi

Ordet eutanasi kommer från de grekiska orden eu och thanatos, och betyder god död. Det finns tre sorters dödshjälp man vanligtvis pratar om när man nämner eutanasi. Utöver detta finns även olika varianter, frivillig, icke frivillig samt ofrivillig. Vid frivillig dödshjälp meddelar patienten själv en läkare att man vill dö, vid icke frivillig är patientens vilja okänd och dennes familj eller läkare tar istället beslut. Den ofrivilliga dödshjälpen är ovanligast och sker när sjuka människor dödas mot sin vilja, t ex under andra världskriget då sjuka män och kvinnor avrättades. Ämnet är väldigt omdiskuterat och upprör många som anser att ett människoliv är heligt och inte något man själv ska få välja att avsluta.

2.1 Aktiv dödshjälp

Aktiv dödshjälp innebär att man aktivt hjälper någon att dö. Detta sker vanligtvis genom att man ger personen höga doser morfin eller en så kallad cocktailpåse, som består av morfin, medel mot åksjuka och allergi samt medicin mot schizofreni. Denna blandning injiceras i personen genom dropp, man dör sedan inom två dygn.

2.1.1 Länder där det tillåts

År 2002 var Holland det första landet i världen att legalisera aktiv dödshjälp. Det finns dock väldigt strikta regler som ska följas, kan man inte bevisa att varje krav uppfyllts riskerar läkaren att åtalas. Man måste vara minst 12 år, är man yngre än 16 krävs föräldrarnas tillstånd, lidandet måste vara outhärdligt utan hopp om förbättring, förfrågan om dödshjälpen måste vara frivillig och man måste vara vid sina fulla sinnes bruk, det vill säga, man får inte vara påverkad av t ex alkohol, droger eller lida av en psykisk sjukdom. Patienten måste vara fullt medveten om alla alternativ, utöver den aktiva dödshjälpen, som finns tillgängliga och ytterligare en läkare måste se över att alla krav har uppfyllts. Dödshjälpen måste även ges på ett sätt som anses passande och en läkare måste vara närvarande då det sker.

År 2003 rapporterades 1626 fall av aktiv dödshjälp i Holland, vilket var cirka 1,2 % av det totala antalet döda det året. Det vanligaste sättet detta genomförs på är att patienten sövs ner i en djup koma, efter ett par minuter ges det muskelavslappnande läkemedlet Pavulon som ser till att hjärtat slutar slå och andningen upphör.

Belgien var det andra landet att legalisera aktiv dödshjälp, vilket skedde år 2003. Reglerna för detta är väldigt lika de holländska. I Belgien krävs dock att man begäran görs skriftligt och att man sedan har minst en månads väntetid innan dödshjälpen genomförs. På så sätt har patienten tid att ändra sig. Man kan även skriva ett så kallat skriftligt livstestamente vilket intygar att skulle man t ex hamna i koma vill man ha aktiv dödshjälp. Dokumentet får dock inte vara mer än fem år gammalt för att vara giltigt.

I Japan har ingen officiell ställning tagits angående eutanasi. En lokal domstol bestämde att aktiv dödshjälp är accepterat om fyra krav uppfylls; patienten måste lida av outhärdlig smärta, man måste vara nära döden, patienten måste själv kunna ge sitt medgivande och inga andra alternativ finns som smärtlindring.

2.2 Läkarassisterat självmord

Läkarassisterat självmord anses av vissa vara en form av aktiv dödshjälp, trots att det finns många skillnader. Istället för att få hjälp med själva utförandet, begår patienten självmord, dock med assistens då man först får läkemedel (en hög dos sömnmedel) av en läkare. Läkaren har på så vis assisterat till självmordet. I vissa fall måste även läkaren vara med när självmordet sker för att på så vis se till att det används på rätt sätt.

2.2.1 Länder där det tillåts

I Schweiz har läkarassisterat självmord länge varit lagligt, så länge medhjälparen inte har själviska motiv, t ex att man får ärva den avlidne. Patienten måste frivilligt fatta beslutet och inte vara påverkad av exempelvis mediciner eller lida av psykisk sjukdom till den grad att man inte längre anses kunna fatta egna beslut. Det krävs inte att den som hjälper till är läkare, det är dock det vanligaste alternativet då endast läkare har tillgång till de läkemedel som vanligtvis används.

År 1988 grundades ”självmordskliniken” Dignitas där både schweiziska samt utländska medborgare har tillgång till assisterat självmord. Än så länge har cirka 630 människor dött här, hälften av dem har varit tyskar. Priset för detta är dock 30 000 kronor, något inte alla sjuka har råd med. Självmordet genomförs genom att patienten får en dödlig dos av sömnmedel och sedan somnar in efter några minuter. Tidigare assisterades endast självmord för de personer som led av obotliga sjukdomar, t ex cancer. Nu kan även personer som lider av obotliga psykiska sjukdomar få hjälp med detta, man måste dock genomgå en psykiatrisk undersökning för att kunna ”bevisa” att man är frisk nog för att kunna fatta ett sådant beslut.

I den amerikanska delstaten Oregon har läkarassisterat självmord varit lagligt sedan 1987. Precis som på Dignitas, ges patienten en dos av sömnmedel. För att vara kvalificerad för detta krävs det att man är bosatt i Oregon och anses vara kompetent nog att fatta sina egna beslut. Två läkare måste även intyga att patienten lider av en sjukdom som kommer leda till döden inom sex månader. Man måste skriftligt göra en begäran om att få den dödliga dosen sömnmedel, denna måste bevittnas av två personer, den ena får inte vara släkt med patienten eller ha någon rätt till dennes tillgångar. Efter den skriftliga begäran finns det en väntetid på 15 dagar då man ytterligare en gång måste göra en begäran, denna gång ska den dock vara muntlig. Förra året hade 292 personer dött med hjälp av assisterat självmord i Oregon.

I Australien är assisterat självmord olagligt, trots detta är det ovanligt att någon fälls. År 2005 dömdes en sjuksköterska till över två års fängelse för att ha assisterat vid sina föräldrars självmord. Domaren i fallet ändrade dock beslutet och kvinnan släpptes då han inte ansåg att samhället ville se henne i fängelse. Detta skapade mycket debatt i Australien angående legalisering av eutanasi.

2.3 Passiv dödshjälp

Passiv dödshjälp är vanligare och innebär att man undviker medicinsk och teknisk hjälp som har som syfte att hålla patienten till liv. Det kan även vara att man slutar mata och sköta patienten, istället ger man regelbundet morfin för att döva smärtan och hålla patienten nedsövd tills dennes död.

2.3.1 Länder där det tillåts

Passiv dödshjälp är lagligt i ett flertal länder då man själv kan välja huruvida man vill ha vård vid sjukdom. Skulle man inte själv vara förmögen att kunna ta detta beslut kan patientens familj istället ta beslut om passiv dödshjälp.

Som tidigare nämndes under ”aktiv dödshjälp” har Japan inte officiellt tagit något beslut. En lokal domstol har dock bestämt att för att passiv dödshjälp ska tillåtas måste patienten uppfylla tre krav; man måste lida av en dödlig sjukdom och vara i dess slutstadie, patienten eller dess familj måste skriftligen ge sitt tillstånd och det måste ske genom att man avslutar behandlingen patienten genomgår, t ex att man stoppar kemoterapin för en cancerpatient.

I både Finland och Danmark är passiv dödshjälp lagligt. En patient kan själv välja om man vill avsluta en behandling, trots att detta beslut kan leda till döden. I Storbritannien kan en patient inte själv välja att avsluta sin behandling, dock kan en läkare ta detta beslut om man anser att ingen förbättring av sjukdomstillståndet kan ske. I Tyskland är medhjälp till självmord lagligt, så länge det sista steget, t ex att svälja gift, görs av patienten. Dock finns ett undantag, är man en nära släkting eller läkare är man skyldig att skydda patientens/släktingens liv och man kan därför åtalas om man hjälpt denne begå självmord.

2.4 Argument för och emot

Det finns flera för- och nackdelar, något som leder till att folk har väldigt skilda åsikter när det gäller eutanasi. Argumenten för dödshjälp är bland annat:
Varje människa ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv.
Det leder till mindre lidande för den sjuke och är ett mer humant alternativ.
Skulle folk som vill dö få göra det skulle sjukhusen spara pengar.
Vid dödshjälp skulle man kunna få den dödes organ då detta sker på sjukhus.
Så länge man har rätt till abort, att avsluta ett annat liv, bör man ha rätt att avsluta sitt eget.
Finns det tydliga regler för sjukhusen att följa kan inte dödshjälpen missbrukas.

Även nackdelarna är många:
Patienten kan ångra sig men inte våga säga detta.
Man kan känna sig som en belastning för sin familj och på så vis känna att ens död skulle göra livet lättare för andra.
Läkare ska rädda sina patienter, inte döda dem.
Dödshjälp kan minska intresset för forskning angående smärtlindring.
Endast Gud har rätt att ta liv.
Om mord är olagligt, bör även hjälp till självmord vara olagligt.

2.5 Sveriges inställning

I Sverige är både aktiv dödshjälp samt läkarassisterad självmord olagligt. År 1997 tog den dåvarande regeringen senast ställning i frågan då man klargjorde att läkarnas uppgift är att rädda liv. En sorts passiv dödshjälp är laglig, då man får avbryta en behandling om det är betungande för patienten. Döden accepteras på så vis som en konsekvens men man gör inget för att eftersträva den.

Författarinnan Berit Hedeby dömdes år 1977 till fängelse av högsta domstolen efter att ha hjälpt den svårt handikappade Sven-Erik Handberg att begå självmord. Då han var oförmögen att ta sitt eget liv, gav Berit honom en dödlig dos medicin. För denna handling dömdes hon till ett års fängelse för dråp.

Debatten angående legalisering av eutanasi i Sverige var stor år 1973 då aktionsgruppen ”Rätten till vår död” startades. De vill att Sverige ska följa Hollands exempel när det gäller dödshjälp och ha väldigt stränga regler för att se till att inget missbruk av lagen skulle ske. De vill även att man ska kunna skriva ett så kallat livstestamente som är rättsligt bindande och där man dokumenterar sin vilja att avstå från livsuppehållande vård då man inte längre är beslutskapabel. På så vis kan man själv besluta över sitt liv utan att lämna över valet till sin familj eller läkare. Än...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Eutanasi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Nathalie Kangasvieri [2007-11-11]   Eutanasi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8767 [2019-10-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×