Positiva egenskaper av kondition och styrka

9 röster
16342 visningar
uppladdat: 2007-11-05
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Motion och idrott har funnits med i mitt liv sedan jag var 11 dagar gammal. Då skulle mamma till frissan och eftersom pappa jobbade som judotränare fick jag följa med och han bar mig i en bärsele under judodräkten. Sedan dess har jag aktivt hållit på med judo mer eller mindre regelbundet. Jag är inte så förtjust i tävlingsmomentet, så allt mitt idrottande har mest varit för egen skull. Mitt mål med judon är att bli så bra barn- och ungdomstränare som möjligt. Jag har varit nybörjartränare i Ik Södra judoklubb i 5 år nu. Ett annat sätt att utöva judo utan att behöva tävla är att delta i uppvisningar, coacha mina små nybörjare och döma matcher. Jag har tagit distriktsdomarlicens men blir inte kvalificerad domare förrän jag fyller 18 år. I oorganiserad form promenerar och joggar emellanåt.
Jag kommer i den här uppsatsen att beskriva vad kondition och styrka är och varför det behövs för att kroppen ska må bra. Men man klarar sig inte med bara kondition och styrka. Jag har också skrivit om kost och vad bra och dålig kost innebär för kroppen. Jag skriver också om livskvalitet och samhällsperspektivet på hälsa och motion.



Kondition

Konditionen är en beskrivning om hur bra din kropp kan ta upp och transportera syre till cellerna i kroppen, alltså syreupptagningsförmåga. Man får bra kondition genom att regelbundet utsätta kroppen för arbete, då förbättras transporten av syre till cellerna och koldioxid till lungorna.
När du tränar din kondition blir ditt hjärta starkare och du kan pumpa ut mer blod per slag, din blodcirkulation blir bättre, syreupptagningsförmågan och ämnesomsättningen ökar liksom ditt allmänna välbefinnande.
I de sporter där man ska flytta sin egen vikt är syreupptagningsförmågan per kilo extremt viktigt, exempelvis inom löpning och längdskidåkning. I en sport som rodd och kanot, där kroppen inte ska bäras, är upptaget per kilo av mindre viktigt. Här är det snarare den maximala syreupptagningsförmågan som är avgörande.
Motion i vardagen kan vara att man väljer att ta trapporna istället för hiss och att cykla eller gå till skolan istället för att åka bil eller buss. Motion behöver inte ske vid ett särskilt träningspass.
I alla idrottsgrenar behövs kondition och uthållighet, särskilt i långdistans grenar, till exempel längdskidåkning.
Det finns två typer av uthållighets träning, anaerob och aerob.
Den anaeroba uthålligheten passar bäst för till exempel 400 meters löpare, med denna uthållighet orkar man arbeta med en mycket hög intensitet under en ganska lång tid.
Att träna anaerobt innebär intervallträning där pulsen ligger på 95-100 % av max pulsen samt att det ges tillfälle för ordentlig vila emellan varje set. Styrketräning är även det en form av anaerob träning eftersom varje set man utför sällan tar längre tid än en halv minut samt att man ofta vilar ordentligt mellan seten. Styrketräning kan också utföras som en mer aerob form av intervallträning.
Kroppen behöver inget syre för att framställa den anaeroba energin och därför blir det till slut mjölksyra. Mjölksyran gör musklerna stumma och stela och man orkar därför inte fortsätta med samma intensitet.
För att klara av ett nio mil långt längdskidåkningslopp behöver man mer av den aeroba uthålligheten. Den aeroba konditionen är den kondition som gör det möjligt att arbeta med hög intensitet under en längre tid.
Slutprodukten från den aeroba energiframställningen är koldioxid och vatten, ämnen som kroppen lätt kan göra sig av med genom utandningsluften.



Styrka

Styrka är samband mellan kraft och hastighet.
Det finns tre typer av styrka: excentrisk styrka, dynamisk styrka och statisk styrka. Till vardags behövs alla tre olika typer av styrka. Dynamisk styrka när man lyfter kassarna från Konsum in i bilen, statisk styrka när man räcker boken till bibliotekarien för att lämna tillbaka den och excentrisk styrka behövs när man hoppar från en startpall i simhallen och ner i bassängen. De olika typerna av styrka behövs i olika idrotter t ex excentrisk styrka i gymnastik, dynamisk styrka i judo och statisk styrka i armbrytning.
Styrka är nödvändigt för att man t ex inte ska få förslitningsskador i arbeten med tunga lyft som inom vården. Även i familjelivet behövs styrka för att klara vardagen. Städning, lyfta småsyskon och husdjur, kratta, klippa gräs är exempel på situationer i vardagen som kräver styrka och som underlättas av styrka.
Excentrisk styrka är rörlighetsträning. För ben finns det övningar som benböj och utfall.
Benböj ska man stå med raka ben och fötterna axelbrett. ”Släpp ner” dig sedan mot golvet, strax innan låren är parallella med golvet börjar man bromsningen av rörelsen. Stoppa rörelsen då låren är parallella med golvet. Res dig upp igen.
Utfall: Ta ett stort steg framåt. Tårna ska vara framför knäet. Sänk kroppen rakt ner tills du har ca 90° i båda knäna. Gå tillbaka samma väg. Upprepa sedan med det andra benet.
När man använder dynamisk styrka sker det en rörelse i leden, muskeln spänns och muskeln slappnar av, muskeln spänns och så vidare. Ett exempel på dynamisk styrka är armhävningar. Man ligger på golvet och trycker sig upp med hjälp av armarna.
Motsatsen till dynamisk styrka är statisk styrka. Statisk styrka är när ingen rörelse sker i leden. Muskeln spänns och hålls i samma läge. Till exempel när man kör 90 graders vinkel mot en vägg.



Kost för att må bra

För att må bra och kunna göra bra ifrån sig är det viktigt att man äter bra mat. Man bör äta minst 4 mål om dagen. Man ska, under en dag få i sig kolhydrater, protein, fett, vitaminer och 1,5 – 2 liter vatten. Detta för att upprätthålla vätskebalansen i kroppen.
Kolhydrater är socker, stärkelse och fibrer. Det finns två sorters kolhydrater, snabba och långsamma.
De snabba kolhydraterna finns i till exempel godis, saft, marmelad och vitt bröd. De gör så att man fort får energi, men den försvinner lika fort.
För att kolhydraterna ska fungera krävs insulin som fungerar som en nyckel som låser upp kroppens celler och släpper in kolhydraterna (sockret) i cellerna.
De långsamma kolhydraterna finns i till exempel havregryn, fullkornsbröd och ris. Till skillnad från de snabba kolhydraterna så gör de långsamma kolhydraterna att man känner sig mätt och har mer energi under en längre tid.
Ett exempel är min nu döda gammelmorfar (Bernt) som fick diabetes typ 1. När han blev sjuk och hanns bukspottkörtel slutade producera insulin rasade han i vikt, var ständigt kissnödig och törstig. Med hjälp av insulin i spruta mådde han bra, men han var tvungen att hela tiden ha koll på hanns blocksockervärde.
Hanns sjukdom har på ett konkret sätt lärt mig hur kolhydrater och insulin samverkar och fungerar i kroppen. Vår familjs kost har också förändrats. Vi försöker äta mer fullkornsprodukter och försöker undvika alla former att vitt socker.
Kolhydrater lagrar näring och kan snabbt omvandla det till energi. Om man, några dagar innan en tävling äter kolhydratrika produkter ökar uthålligheten. Men om man snabbt vill få mer energi, till exempel under en halvtidsvila i en fotbollsmatch, då kan det vara bra att äta någonting med snabba kolhydrater i.
Protein finns i tillexempel kött, fisk och mjölk. Protein bygger upp och reparerar kroppens celler. Viktiga delar av immunförsvaret består av proteiner. När man är sjuk ska man alltså tänka på att äta mer proteinrik mat eftersom då är behovet större.
Fett är också nödvändigt för kroppen, det värmer och skyddar våra inre organ. Särskilt viktigt är det för kvinnor att få i sig rätt mängd fett, om inte kan ägglossningen och mensen sluta fungera som de ska.
Det finns tre typer av fett, enkelomättat fett, fleromättat fett och mättat fett. Det enkelomättade och fleromättade fettet är mjukare eller rinnande till skillnad mot det mättade fettet som ät hårdare.
I mättat fett finns det mycket kolesterol och mycket kolesterol i blodet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Fett är också en viktig smak bärare eftersom de flesta smakämnen är fettlösliga.
Vitaminer är organiska ämnen som i små mängder är livsnödvändiga för kroppen. Vitaminer kan man dela in i två grupper: de fettlösliga vitaminerna och de vattenlösliga vitaminerna.
Alla vitaminer kontrollerar och reglerar kroppens funktioner. Vitamin A behövs för syn, bland annat mörkerseendet. Vitamin B behövs för ämnesomsättningen och blodet. Vitamin C är bra för huden och blodkärlen. Vitamin D reglerar kalkbalansen i kroppen. Brist på vitamin D kan leda till benskörhet. Vitamin E är bra för de röda blodkropparna. Vitamin K behövs för att blodet ska koagulera.
Det är bra att variera maten. Man ska varje dag försöka få i sig någonting från alla bitar ur kostcirkeln. Svårast är nog att få i sig från frukt biten. Man kan också ta hjälp ifrån tallriksmodellen för att äta bättre.
En annan viktig sak för koppen är vatten. Människokroppen består till 72 % av vatten.
Vattnet fyller många funktioner i kroppen: det absorberar och transporterar näring, smälter maten och sköter cirkulationssystemet. Det bygger upp vävnad, transporterar bort slaggprodukter och håller kroppstemperaturen i balans. Dricker man för lite vatten kan det leda till matsmältningsproblem. Man kan bara leva utan vatten i ett par dygn.



Vad är livskvalitet för mig

Livskvalitet tycker jag är ett krångligt ord. Ordet kvalitet betyder ”grad av goda egenskaper”. Jag tycker att livskvalitet betyder lycka helt enkel. Man kan inte säga om någon att de lever ett liv med bra kvalité bara för att man har mycket pengar, man kan vara olycklig för det och tvärtom.
Det finns många stunder då jag känner lycka, allra oftast är det när jag har lyckats bra med någonting. Det kan vara vad som helst, bra betyg på ett prov (kanske av dig Mackan ;) eller förstått vad vi håller på med på no lektionerna eller när jag ser att jag lyckats förklara något så bra att någon annan lyckas göra någonting så bra att de blir lyckliga.
Fysiskt sett har jag en kropp som fungerar som den ska. Jag har inget handikapp, ingen sjukdom och inga större fysiska besvär (förutom då mina knän men dom är knappast nått att nojja för). Det är svårt att tänka sig hur det skulle vara om kroppen inte fungerade som den skulle, därför tycker jag att det är svårt att definiera livskvalitet ur ett fysiskt perspektiv.

Motion och hälsa ur ett samhällsperspektiv

Att inte motionera och ohälsa på grund av vad som brukar kallas välfärdssjukdomar kostar samhället mycket pengar. Idag kan alla i västvärlden äta mycket mat och rentav ohälsosam mat. En sådan livsföring leder till sjukdomar som diabetes typ 2, hjärtbesvär, fetma mm. Rökning är ett annat exempel på livsföring som kostar samhället stora pengar. Alla skulle tjäna på att motionera och äta hälsosamt, både enskilda personer och samhället.
Idealbilden idag är att är man smal, då är allt bra. Är man lite kraftig, då måste man genast gå med i Vikt Väktarn...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Positiva egenskaper av kondition och styrka

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-03-14

    bra ett mvg från mig

Källhänvisning

Inactive member [2007-11-05]   Positiva egenskaper av kondition och styrka
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8712 [2018-12-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×