Himlakroppar och fenomen

27 röster
26769 visningar
uppladdat: 2001-11-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Astronomi

Planetsystemet

Planeterna, från solen:
1 Merkurius
2 Venus
3 Tellus (Jorden)
4 Mars
5 Jupiter
6 Saturnus
7 Uranus
8 Neptunus
9 Pluto

Merkurius
Merkurius har knappt någon atmosfär. Därför varierar temperaturen kraftigt
mellan natt och dag. På dagen kan det bli upp till 400ºC, och på natten -150ºC. Rymdsonden ”Mariner 10” var den första, 1974, att ta bilder på M. som visade sig vara full av kratrar och ringberg.

Venus
Venus är nästan lika stor som jorden, men har en betydligt tjockare atmosfär som består av svavelsyra. Venus är solsystemets hetaste planet med sina 500ºC. Det är den på grund av växthuseffekten. Venus kallades morgon- och
afton- stjärnan på grund av att den på en speciell tid på året visade sig just före soluppgång och just efter solnedgång.

Tellus (Jorden)
Jorden består mestadels av vatten. Det är den enda kända planeten med liv.
Temperaturen varierar kraftigt mellan årstiderna och var man är på jorden.
Atmosfären består mest av syre och kväve. Jorden har en måne som heter Luna.

Mars
Mars atmosfär är tunnare än Jordens, och består mest av koldioxid. Det är den enda planet, förutom jorden, i solsystemet där liv kan ha utvecklats. På Mars finns planetsystemets största vulkankrater. Den är 25 km. hög, 600 km. i diameter (vid basen) och kratern är 80 km. i omkrets och heter
Olympos Mons. Mars har två månar, Phobos och Deimos

Jupiter
Jupiter är störst av alla planeterna och har 16 månar. Några av dem heter: Io, Europa, Ganymedes och Callisto. När Voyager 1passerade Io i mars 1979 noterades åtta aktiva vulkaner, det gör Io den enda hittills kända månen med
vulkanisk aktivitet.

Saturnus
Saturnus är näst störst i solsystemet och har 18 månar. Saturnus är ganska känd för sina ringar som består av ”småsten”. Titan är den största månen och den enda man har upptäckt ha atmosfär.

Uranus
Uranus är den tredje största planeten och har 20 månar, 5 av dem upptäcktes 1999. Planetens axel är 98º så det ser ut som om den rullar
fram på sin bana.

Neptunus
Neptunus är den fjärde största planeten och har 8 månar. Den och Pluto byts om att vara den yttersta planeten Neptunus fanns 1846

Pluto
Pluto är den yttersta och minsta planeten. Ibland går Pluto in i Neptunus bana, det sker vart 247:de år. Pluto har en måne. Månen Charon är nästan
hälften så stor som Pluto.

Galaxer
En galax är en samling stjärnor som kan Vara spiralformad, klotformad eller elliptiskt formad. Vår galax heter vintergatan och är en spiralgalax.
Nebulosor
En nebulosa är ett stort gasmoln. Det finns flera nebulosor i Vintergatan t.ex. Orion-nebulosan och Hästnebulosan.

Asteroider
Asteroider är stora stenar som kan vara från 10- till 100- tals kilometer stora. Flera kretsar runt solen, i ett bälte mellan Mars och Jupiters banor. Det finns tusentals asteroider i solsystemet. En heter Ida och
en annan heter Apollo.

Kometer
En komet består mest av is och stoft. När en komet närmar sig solen börjar den smälta och lämnar en svans av vattenånga efter sig. Det finns flera kometer i solsystemet och vintergatan. Två stycken heter Halleys komet och
Hale Bopp.

Liv någon annanstans
Vissa forskare tror att det funnits liv på Mars. Det finns is, permafrost och
flodbankar. Man har även hittat rost. Men om det fanns liv på Mars så dog det ut för miljarder år sedan. Annars vet man inte var eller när det finns/funnits liv i rymden

Dragningskraft
Allting har dragningskraft. Tyngdkraften är det samma som dragningskraften. Jorden drar till sig allt som finns på den på grund av dess större massa. Ju mer massa, desto större dragningskraft.

Meteor och Meteorit
Gränsen mellan asteroider och meteoriter är hundra meter så meteoriter är egentligen små asteroider. Meteoriter som krockar med jorden börjar glöda när dem når dem yttre atmosfäriska skikten. Ljuset är vad vi kallar meteor eller stjärnfall.

Månen
Allmän fakta
Månens latinska namn är Luna, den är c:a 3476 km. i diameter. Medelavståndet från jorden är 384400 km., men det förändras eftersom månen bana är oval och jordens dragningskraft avtar sakta. Månen
avlägsnar sig i snitt 2-3 cm. per år.

Månen dragningskraft är 6ggr. Svagare än jordens. 1964 tog Neil Armstrong och mänskligtheten sitt första steg på månen. Dem kom dit med Apollo 11.


Dess faser
Månens olika faser beror på att månen rör sig i en bana runt jorden.
Det är alltid den halva som är vänd mot solen som är belyst. Från jorden ser vi då olika stora delar av månen.

Hur kan vi se den?
Vi kan se månen på grund att det solljuset som träffar månen delvis studsar bort och därigenom träffar jorden som om det vore månen som lyste. Det vi kallar för månljus är alltså egentligen reflekterat solljus.

Månförmörkelse
Månförmörkelse är när jorden hamnar mitt emellan solen och månen. Månen blir då helt täckt av jordens skugga, och syns inte.

Solen
Allmän fakta
Solen består av helium och väte ( c:a 73% väte 25 % helium och 2 % tyngre ämnen) . Solen består av fem delar: längst in den heliumrika kärnan, näst längst in ett väterikt lager, ytan som kallas fotosfären, den inre delen av atmosfären kromosfären och koronan som är det som syns vid en solförmörkelse. Heliumkärnan fungerar nästan som en kärnreaktor där väteatomer slås ihop till heliumatomer. Längst in är det c:a 10- 20 miljoner grader varmt. Vätelagret fungerar som lager där all materia som kommer att förbrännas någon gång finns.

Vid fotosfären eller ytan är det ungefär 6000ºC. Nästan allt solljus kommer från fotosfären. På fotosfären bildas solfläckar.” De är mörkare områden på solens yta. Solfläckarna varierar i storlek, men kan täcka en yta på miljardtals kvadratkilometer. Antalet solfläckar varierar med en period av 11,1 år. Vid början av varje ny period finns bara ett litet antal fläckar. Under de kommande fyra till fem åren ökar sedan antalet solfläckar till ett ”maximum”. Under de därefter följande fem till sex åren sjunker antalet solfläckar till ett minimum. Sedan upprepas detta igen.” Från kromosfären skjuts det upp flammor som av gas ut. Dem kan vara hundratusentals kilometer långa. Första gången någon såg en sådan flamma eller eldtunga var 1733 av en svensk, Birger Wasenius. Koronan har en temperatur mellan cirka en miljon till fem miljoner grader och sträcker sig långt ut i rymden.
Solen roterar, men eftersom solen är flytande så roterar den ojämnt. Ute vid polerna roterar den med en hastighet av 35 dygn per varv och inne vid ekvatorn med 25 dygn per varv.

Vad är solen?
Solen är en stjärna av helium och väte(se ovan). En i jämförelse liten stjärna,
men ändå så stor och viktig för oss.

Vad är en solförmörkelse?
En solförmörkelse sker när månen står exakt mellan solen och jorden.
Dock förmörkas bara en liten del av himlen eftersom månen är så
liten. I Sverige har vi inte haft en total solförmörkelse sen 1954.

Olika världsbilder
Hur världsbilden har förändrats och
skillnaden mellan geocentrisk och heliocentrisk världsbild.
Förr ansåg man att jorden var en platt skiva som flöt på ett stort världshav. Ovanför fanns himlen. På himlen fanns stjärnor som lyste starkare och svagare och störst och starkast var solen. Men redan de tidiga grekerna förstod att jorden var rund.

De trodde att jorden var världens mittpunkt som allt roterade runt. Bakom Månen var allt oföränderligt, innanför fanns kometer, stjärnfall m.m. Bakom himlavalvet var himlen. Det var den geocentriska världsbilden. Men en natt på 1500-talet såg Nicolaus Kopernicus hur en stjärna slocknade. Det var skälet till att ett bokverk kom ut år 1543 som ledde till en förändring i världsbilden. Den heliocentriska världsbilden kom till. Den heliocentriska världsbilden menar att solen är världens mittpunkt och att jorden roterar runt den.

Stjärnor
En Stjärnas liv
En stjärna föds när ett moln av gas och stoft börjat att dra ihop sig på grund av gravitationskrafter så att temperaturen stiger. När temperaturen blir tillräckligt hög börjar de energigivande processerna att sätta igång. Det är då stjärnan börjar lysa. Nu pressas inte materian ihop längre eftersom krafterna som skapar energi är lika starka som gravitationens sammandragande krafter. Nu kommer stjärnan att stabilisera sig i ett mellanläge och kommer att förbli så i den största delen av sitt liv. Vår sol har kommit halvvägs på sin levnadsbana och har ungefär 4500 miljoner år kvar att leva (tack och lov!). En stjärna dör när vätelagret tar slut . Hur länge den lever beror på hur stor den är, konstigt nog så verkar det som om det är de små stjärnorna som lever längst. När lagret tar slut så väntar en dramatisk död. Först blir stjärnan större och större, den blir en röd jätte (t. ex. Betelgueze i stjärnbilden Orion.).

Sen kommer ett vägskäl där det större och mindre och mellanstora stjärnornas öden skiljs åt och går olika vägar. En stjärna med mindre massa än 1,4 solmassor kommer att kollapsa och bli en ”vit dvärg” (vår sol om 4500 miljoner år). En stjärna med solmassa 1,4 - 3 kommer att kollapsa i en jätteimplosion då stjärnans delar packas . De sker samtidigt som de yttre delarna sprängs utåt och skapar en otroligt ljusstark stjärna som kallas supernova. I centrum finns då bara en liten kompakt neutronstjärna kvar. Diametern är inte mycket större en ett 10-tal kilometer, men en del av stjärnan av en sockerbits storlek kan väga flera 100 miljoner ton. När det allra största stjärnorna dör så sker en total kollaps. All materia samlas på en punkt, det bildas ett svart hål. Det blir en superstark gravitationskraft som suger åt sig allting i sin närhet.

Stjärnors färg och temperatur
Stjärnor har olika färger beroende på temperatur.
Om stjärnan är 10000ºC eller mer är den vit. Om den är runt 6000ºC är den gulaktig (solen). Ju lägre temperatur under 6000ºC, desto rödare blir stjärnan.

Stjärnbilder
Människan har i alla tider tyckt sig se bilder på himlen, fiskar, skorpioner, skyttar och oxar. Men Karlavagnen är nog ändå den mest kända. Det var med hjälp av Karlavagnen och Polstjärnan som de fles...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Himlakroppar och fenomen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-11-02]   Himlakroppar och fenomen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=855 [2019-07-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×