Existentialism, Marxism och Humanism

23 röster
45027 visningar
uppladdat: 2007-09-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Inledning

Jag har fått i uppdrag att ta reda på mer om existentialismen, humanismen och marxismen. Då jag är otroligt intresserad av att lära mig mer om detta, så ser jag fram emot arbetet med stor tillförsikt om att det ska bli intressant och lärorikt. Det har skrivits hyllmeter inom dessa ämnen och att göra ett urval kommer inte bli det enklaste, men jag ska göra så gott jag kan för att få med det viktigast och inte bli alltför långrandig.
Dessa tre olika teorier försöker besvara existentiella, livsavgörande, frågor såsom: Har livet någon mening? Hur ska man leva ett riktigt liv?
Jag kommer att berätta om varje ”ism” och beskriva dem utifrån olika filosofers teorier, bland annat Sartres syn på existentialismen och Karl Marx syn på marxismen.
Det ska bli kul att i slutet kunna ta ställning till vilken filosofi jag själv anser mig tillhöra, baserat på kunskaperna som detta arbete kommer att medföra. Så då sätter vi igång!

2. Humanism
Ordet humanism stammar från medeltiden, då en ny livsåskådning banade sig fram bland Europas högre stånd. Det finns två olika typer av humanism. Den profana, grundläggande, humanismen och den kristna humanismen. Humanism betyder tro på människan och menar att vi människor besitter en inneboende godhet. Jag kommer i första hand försöka förklara den profana humanismen, eller humanism utan Gud.

2.1 Utilism
Många profana humanister anser att gudstro kan vara ett hinder för den som vill försvara människans frihet och lycka. Enligt kristen tro har livet inget egenvärde utan är ett instrument, ett medel, för att komma till himlen. Humanister anser att det viktigaste inte är var vi kommer efter döden, utan att vi lever ett gott och fullkomligt liv här och nu. Det är innehållet våra liv får, inte målet, som är viktigt. Vår strävan bör vara att bereda största möjliga lycka åt så många som det bara är möjligt. Denna moralsyn kallas utilism. Ordet kommer från latinets utilis och betyder nyttig. Denna lyckomoral kan bli överdrivet sträng och innebära för mig som enskild person att jag t ex inte kan köpa en ny vinterjacka för 2500 kronor, utan istället bör åka till Brödet & Fiskarna och köpa mig en vinterjacka för 250 kronor och lämna återstoden av pengarna till välgörenhet. Just när det gäller detta synsätt behöver inte den profane humanisten och den kristne komma i konflikt, då man kan använda detta synsätt till att praktiskt tolka det kristna kärleksbudet.
Den profana, ateistiska humanisten anser att vi människor måste göra det Gud skulle ha gjort om han funnits.

2.2 Döden
När det gäller syn på döden så anser humanisten att det innebär en slags ”intighet” som inte är plågsam. Den antika filosofen Epikuros uttryckte tanken väldigt snyggt:
”- Där döden är, är inte jag. Där jag är, är inte döden.”

2.3 Skuld och ångest
Sekulariserade humanister vill tona ner skuldproblemens betydelse och menar att de oftast uppstår i religiösa miljöer. De anser också att människors ångest oftast beror på en taskig barndom, vilket jag helt och fullt håller med om. Med en vettig och human uppfostringsmetod skulle mycket av människans ångest försvinna. Det finns ingen anledning att tro att en människa som uppfostrats religiöst, med alla skuldkänslor det innebär, skulle växa upp till en bättre och godare människa, än den som uppfostrats i en sekulariserad, förnuftig och human miljö.
Jag håller helt och fullt med om antagandet ”att moralisk skuld som inte erkänns”, på nåt sätt måste påverka människor i negativ riktning och framkalla ångest och andra psykiska besvär.
Men ibland måste man helt enkelt lära sig att leva med det dåliga samvetet för tyvärr finns det olösliga problem.

3. Marxism
Marxismen handlar i första hand om kampen mellan klasserna. Filosofin grundades av Karl Marx (1818-1883) i en tid av optimism baserat på den industriella revolution som uppstått. Han brukar inte traditionellt tillhöra den humanistiska tradition som startade på 1700-talet, men var ändå väldigt positiv till den industriella revolution som vuxit fram och lett till att feodalismen försvunnit och ersatts av ett kapitalistisk synsätt hos den borgerliga samhällsklassen.

3.1 Grundläggande marxistiska tankar
De grundläggande tankarna inom det marxistiska tänket är att världen genomgår en utvecklingsprocess som hela tiden leder till högre stadier. Denna process sker dock inte stillsamt eftersom det finns starka intressemotsättningar mellan olika samhällsklasser. Detta leder enligt Marx till en klasskamp. Klasskampen innebär i Marx ögon motsättningarna mellan den kapitalistiska klassen som äger produktionsmedlen vs. proletariatet, de egendomslösa, som ställer sin arbetskraft till förfogande åt arbetsgivarna, kapitalisterna.
Eftersom Karl Marx inte kunde sia om framtiden utgick han från hur det sett ut under historiens gång och menade att världen skulle förändras och proletariatet skulle ta över produktionsmedlen och skapa produkter inriktade på de gemensamma behovet, ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” , jag tror dock inte att detta är möjligt att uppnå, det är en utopi, för tyvärr styrs människan av tre grundläggande drifter: makt, sex och överlevnad. Vår hjärna är skapad för att söka och uppleva njutning. Marx anser att när socialismens verkliga ansikte kommer fram hamnar vi i ett kommunistiskt styre, vilket innebär att vi får ett klasslöst samhälle där staten inte behövs, och att det enligt honom är en utopi. Detta håller jag inte heller med om. Vi har ju sett hur det gick för Stalins Ryssland och Maos Kina.

3.2 Marxistisk syn på religion
Marx ansåg att ”religionen är folkets opium.” Det behövs för att hjälpa människan att uthärda och få tröst men ger också en falsk bild av verkligheten. För att överleva har människan skapat en religiös drömvärld. Den var en tröst när det hårt arbetande och förtrycka folket såg hur bra de adliga hade det och tröstade sig med att så länge de var gudfruktiga skulle de hamna i himlen och få det bra. Religionen är i grunden skapat av folket menar Marx, men den utnyttjades av den härskande klassen när de insåg att den inte kunde utrotas, och blev istället ”opium för folket”.
Marx ansåg att en religion som utlovade syndaförlåtelse och försoning efter döden gjorde människan blind för verkligheten. ”Religion är symptom på elände, inte eländets orsak” ansåg Marx och menade att religionen kommer att försvinna och upphöra att ha en funktion om människor får leva under bättre sociala och materiella villkor än i de gamla klassamhällena. Jag tror att det är därför många länder i väst är så sekulariserade och anser att det är det som har hänt i Sverige. Jag tror också att det är därför religionen är så viktig i t ex Mellanöstern.

3.3 Kyrkan och marxismen
Kyrkan såg inte på marxismen med blida ögon och tyckte att det var ”en gudlös” och ”materialistisk” lära. I Sovjet stängde flertalet kyrkor och att ha religionsundervisning straffades. I väst däremot kunde den marxistiska synen samsas med kristendomen och man sa att ”Jesus var den första socialisten” . Så länge kyrkan stod på folket sida var de nöjda.
I Latinamerika grundades befrielseteologin på 70 och 80-talen. Det är en lära där man kombinerar marxistiska tankar med katolicism. De tar givetvis helt avstånd från de ateistiska tankarna och anser att den kristne som tar sin tro på allvar måste kämpa för att alla människor ska må bra och få leva under rättvisa förhållande och slippa fattigdom och svält. Denna rörelse har lett till spänningar inom den katolska kyrkan som tycker att den är för vänsterinriktad och splittrar kyrkan.

4. Existentialism
Existentialismen är ingen enhetlig lära och har heller ingen organiserad form, det är en samling tankar som skapats av olika filosofer från bl. a Frankrike. En av de mest kända förespråkarna var Jean Paul Sartre (1905-1980). Hans filosofi kan man sammanfatta med att världen är ett meningslöst flöde av händelser som inte bryr sig ett dugg om den enskilda människan och det gör att vi inte har något att säga till om, dock med en tvist. Vi har nämligen möjlighet att fatta egna beslut och göra egna val. Den valfriheten leder tyvärr till beslutsångest, för hur ska man kunna veta vilket val som är rätt? Det gör att många människor offrar friheten för att slippa kvalet med att välja själva och istället överlåter besluten åt t ex en förening eller ett politiskt parti, vilket i mina ögon är besläktat med socialismen. Sartre anser att vi ska ta ställning och inte vara rädda för att existera, som i grunden betyder ”framträda” eller ”stå fram” i motsats till döda ting som bara ”är”. Man är så att säga sin egen lyckas smed.
En grundtes inom existentialismen är: ”Hos människan går existensen före essensen” vilket innebär att essensen, väsendet, hos till exempel en stol går att definiera, men man kan aldrig definiera en människa. Hennes handlingar kan både förbrylla och fascinera till skillnad från ex. en kos handlingar som går att klassificera utifrån ett redan bestämt mönster. En människa kan däremot överraska genom att överskrida gränser eller fatta moraliska beslut man inte trott om personen ifråga. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att vad en människa är, hennes essens, är summan av hennes handlingar och existentiella val.

4.1 En exklusiv livsåskådning?
En del kritiker anser att Sartres tolkning är till för ett fåtal och exkluderar vanliga arbetare som har andra problem att oroa sig för och är tvungna att leva i ett otal beroendeställningar. De menar att det är skillnad på ”folk och folk”: en rik och känd person har ju helt andra förutsättningar än tidigare nämnda arbetare att leva efter existentialismens lagar. Sartre erkände detta till viss del i slutet av sitt liv och menade att situationen vi lever i kräver ”en mindre individualistisk och mer politisk åskådning” .

4.2 Existentialismen och kristendomen
De flesta existentialister är ateister. Så kan man överhuvudtaget kombinera ett existentialistiskt synsätt med ett kristet? Ja, för det finns faktiskt vissa beröringspunkter dem emellan; Kristna anser att Jesus är en sann människa, något att sträva emot och han gick ju helt emot dåtidens konventioner och talade alltid i eget namn. Han stod verkligen för sin sak och stod ut från den grå massan, han existerade. Det innebär att följa Gud lagar inte är att sälja ut sin frihet.
Om man uppfattar kristendom på det sättet så står det ju klart att de har något gemensamt.
En av de som analyserat och gjort detta samband känt är den da...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Existentialism, Marxism och Humanism

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-02-09

    Stalins Ryssland och Maos Kina

  • Inactive member 2008-12-05

    bra text =)

  • Inactive member 2015-11-24

    Hej Helena, jag tycker att du har verkligen lyckats fint med att presentera ämnet. Arbetet genomsyras av djupt medvetande och du lyckades bra att lägga fram dina egna tankar som du gestaltade i en fantastisk ställningstagande. Jag för min del delar din känsla av någon samhörighet med Sartre som var mycket järv vid sidan om sin klokhet förstås. När det gäller religion , kristendomen är inte undantagen, ser jag Kristus och alla andra profeter som sanna existentialister !!!! Ty var och en av dessa profeter i själva verket handlade som existentialismen förespråkar !!! Kristus eller Muhammad gjorde sitt val och tog konsekvenserna eller sina ansvar om man så vill utrycka det... Jag är övertygad att dessa herrer hade bra mycket ångest men de lät aldrig ångsten stoppa dem från att göra sina val, som var ju val samtidigt åt andra och åter igen som existentialismen säger. Sedan återstår naturligtvis hur var och en av oss ska göra sina val inklusive våra ställningstaganden gentemot dessa herrers val och mycket annat . Jag håller med dem som säger att existentialisms-åskodning är inte fast knuten till en viss lära. När det gäller Karl Marx och marxsismen , så bör man skilja på saker och ting , jag menar att han var en filosof och en mycket bra sådan om man nu sätter en gräns mellan det han ansåg gäller för materia eller saker och ting och hans tanke att dessa tankar vara överförings bara till människa och hennes relationer ! Där missade han något viktig som blev senare dessvärre grogrunden till kommunismen under ledning av Lenin och senare Stalin i form av eninism resp stalinism. Det är just där också enligt min mening allting spårades ut och havererade efter 70 års försök. Om vi nu tänker efter varför det blev som det blev så finner vi svaret i det just existentialismen grundar sig på , nämligen att människa är INTE “ting” som bockar och stenar, utan för människa gäller att “existensen föregår essensen” som Sarter kom att gestalta allt detta som bäst. Ursäkta det blev ganska långt inlägg men hoppas det är till någon nytta.

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-09-03]   Existentialism, Marxism och Humanism
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8525 [2019-05-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×