Jämnförelse mellan Maslow och Eriksson

9181 visningar
uppladdat: 2007-08-21
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Äta
a) Behovet av att mat styrs av hypotalamus som är en del av hjärnan.
När kroppen behöver näring sänder hjärnan signaler som gör att vi upplever hunger och äter. När vi är mätta går det signaler till hjärnan som talar om att vi är mätta. Det blir en balans i kroppen tills den behöver näring igen och signalerar till hjärnan om hunger.
Behovet av att äta styrs av behovet av mat, men även behovet av samvaro och social kontakt med de man äter tillsammans med ex familjen. Hos spädbarnet styrs dessa behov även av den närhet som barnet får av sin mor.

b) Diskussions frågor:
Vad händer i kroppen och i hjärnan när vi inte får mat och ät behovet tillfredställt, ex om man inte får tillräckligt med mat så man kan mätta sina behov.
Varför är amningen så viktig för spädbarnet och vad kan hända ett spädbarn som inte ammas?
Att använda olika färgade porslin till olika maträtten har visat vara effektivt på demens boende och gör att de dementa äter bättre, varför?

2. Trappa/Åtta åldrar
Maslows och Erikssons teorier är i mångt och mycket lika fast på olika plan.
Maslows fysiologiska teori och trygghets teori hänger ihop med Erikssons första åldrar spädbarnsåldern och småbarnsåldern. Med andra ord man lär sig genom att uppleva saker.
Maslows fysiologiska teori går ut på att är man hungrig så skall man koppla ihop det med mat, när man äter lär man sig att man blir mätt. I Erikssons teori spädbarnsåldern så vet inte bebisen vad den vill förrän den har fått sitt behov mättat och på så sätt lärt sig att aha jag var hungrig och det visste mamma om så hon gav mig mat och nu är jag mätt, då vet jag det nästa gång jag känner så här.
Maslows trygghets teori går ut på att vi skall känna oss trygga med oss själva, att vi skall tro på oss själva och vår omgivning. I Erikssons spädbarnsteori och småbarnsteori lär vi oss att trygghet skapar trygga barn som vågar tro på sig själva.


3. Frustration
“Motgångar är stärkande”
“Motgångar bryter ner”

Vissa motgångar kan vara stärkande för man lär sig av sina misstag, men man lär sig i en viss mängd och för mycket motgångar skapar ett dåligt självförtroende.
De som får ut något positivt ur sina motgångar och ser att man har lärt sig något av det blir stärkta. De som går igenom motgång efter motgång och får bara negativt ur det bryts ner.

Ex:
Varför överlevde inte alla utan bara vissa?
En fråga som ställs vid många katastrofer, jag tänker på Titanic, koncentrationslägren, Estonia, Twin tower 11 September osv.

Jo därför att de som överlevde hade kämpar glöd och skulle bara överleva för att föra historien vidare. De hade tidigare gått stärkt ur en motgång och visste om att de skulle överleva.
Men andra ex ombord på Titanic gick och la sig för att sova i sina hytter istället för att ta sig ut ur skeppet, de visste om att det var det bästa de kunde göra för inget gott kunde komma ur det. De hade mött så många motgångar i sitt hemland och var på väg att söka nya vägar i ett nytt land men så drabbades de av en katastrof och det visade att inget skulle bli bättre än det här, så därför var det bättre att ge upp och följa med skeppet i havets djup.



4. Försvarsmekanismer
Min första tanke är att det är regression, att Nils överför sin ilska på sin fru istället för på chefen. Det kan vara så enkelt att Nils känner sig underställd sin chef men överställd sin fru och då blir det lättare att skälla ut sin fru än att skälla ut chefen.

Jag kände igen mig i mycket av det där och jo då min ilska har gått ut över min man eller min omgivning många gånger när jag i själva verket har varit arg på någon helt annan.
Jag har i många år arbetat som timvikarie och som vikarie så har man inte mycket att säga till om. Skulle man stå på sig och tala om vad man tycker är fel, ja då får man inte mycket jobb heller. Så istället för att riskera att inte få jobb så teg man många gånger och tog ut ilskan på sin familj eller sina vänner.

Jag minns väl en gång när jag var praktikant på ett demens boende och en av personalen behandlade en kvinna mycket illa då blev jag väldigt arg, men istället för att säga ifrån så tog jag med mig ilskan hem. När jag kom hem smällde jag igen dörren så den nästan flög med in och jag hoppa och stampa i golvet och skällde och gorma på min man, vi var då precis nygifta och han fick en överdos av mitt dåliga humör. Han blev så ställd att han blev helt mållös, han lät mig få ut min ilska och sen sa han: “ ja ja det där går över”.

Men det hela i kråksången var att grannen inunder trodde att det var henne jag var arg på för hon spela musik på hög volym när jag kom hem, så var inte fallet för i min ilska hörde jag inte musiken och jag hade nog inte brytt mig om det heller för även jag kunde spela högt ibland.
Så kan det gå när man inte får ut sig sin ilska till rätt person.


5. Stress
“ Vi är mer stressade idag än någonsin”
Jag håller fullständigt med i detta, informations flödet som vi har idag gör att man blir påverkad och stressad. Jag tänker tillbaka på hur det var när jag växte upp på 70 och 80 talet, då fick man vara nöjd med de leksaker man fick och de program som gick på teven.

Om man jämför det med barnen idag så skall de ha så himla många prylar och man skall ha både dator, digitalbox, X-box och playstation. I trädgården skall man ha studsmatta och pool.
Det gör ju att vi föräldrar blir väldigt stressade eftersom vi måste jobba mer för att ha råd med alla dessa prylar, samtidigt som vi skall hinna med familjelivet samt barnens alla aktiviteter.
Barnen idag har inte bara en aktivitet de ska på utan kanske två tre stycken var och har man då fler än 2 barn så blir det stressigt att hinna med allt.

Sen det informationsflödet som är överallt på teve, i radion, i tidningar, på reklamen ja överallt. Nyheter sänds ut i etern med bara några sekunder förskjutning och vi blir matade med mer och mer varje dag. Hur mycket kan vi ta in innan det tar stopp?
På arbetet blir vi också mer och mer stressade för det ä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Jämnförelse mellan Maslow och Eriksson

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-08-21]   Jämnförelse mellan Maslow och Eriksson
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8514 [2020-02-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×