Hinduism

28 röster
71362 visningar
uppladdat: 2007-06-04
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete



Av: Alexandra & Nicolette
Ämne: Svenska/SO
Lärare: Magnus Nyman
Datum klart:2006-06-01
Hinduismen

Inledning
Vi har forskat om hinduismen. Hinduismen är en av de fem stora världsreligionerna. Mest utbredd är hinduismen i Indien, men det finns även i andra länder t.ex. Sri Lanka, Nepal och Indonesien. Det finns cirka en miljard människor som är hinduister, i Sverige befinner sig mellan fem- och tiotusen.
Det finns många olika gudar inom hinduismen, dock tror många troende att det bara är olika sidor av en och samma gud. Således är hinduismen både monoteistisk och polyteistisk. Allt detta har vi skrivit om. Låter det intressant? Läs vidare…

Hur det hela började
Runt år 3000 f.kr slogs två kulturer samman och i samband med detta uppstod hinduismen. De två kulturerna var den urindiska kulturen, som var en högkultur i Indusdalen, och den indoeuropeiska kulturen, som hade sitt ursprung på Irans högslätter.
Ordet hindu uppstod då muslimer började använda ordet på 1200-talet för att kunna skilja på sin egen och Indiernas tro.

Heliga texter
Hinduismen har inte någon speciell stiftare eller lära, det viktiga är hur man lever inte hur man tänker. Istället finns det flera olika skrifter som ger förslag på hur man ska leva.
De äldsta religiösa skrifterna inom hinduismen är skrivna på sanskrit vilket var det som språk som arierna talade.
De skrifter som finns är följande:
• De kanoniska skrifterna, alltså de texter som är en vägledning för tron och livet, är Vedatexterna, som skrevs på 1500-talet före vår tidräkning. De finns fyra stycken, den mest betydelsefulla är Rigveda.
• Brahmantexterna, som innehåller utlåtanden och funderingar om offrets betydelse. De kan också tolkas som en kommentar till Vedatexterna.
• Upanishaderna, som är religiöstfilosofiska skrifter. De centrala uppfattningarna och tankarna är följande:
Brahman, är världssjälen och är den högsta existensen och är alltså andlig.
Atman, är människans själ och det gudomliga inom varje människa.
Maya, är slöjan mellan mina upplevelser och det verkliga och är det som får mig att uppleva verkligheten som fysisk. Har samma betydelse som svenskans ”magi”.
Samsara, är återfödelsens kedja. Den får människor och djur att återfödas i en ny kropp.
Karma, är följden av mina gärningar. Om man har en dålig karma återföds man längre ner på livsstegen, om man har en bra längre upp.
Moksha, är det yttersta målet och lösgörandet från samsara. När samsara bryts uppnås nirvana genom moksha.
Nirvana är de situation där atman förenar sig med brahman.
Dharma, är den plikt som man har att utföra och följa i sitt kast och yrke, alltså den kosmiska ordningen.
Tat twam asi, betyder ”det är du”. Formar överensstämmelsen mellan atman och brahman, alltså att min själ är en del av värdssjälen.
• Mahabarata och Ramayana är viktiga icke-kanoniska skrifter. Mahabarata är ett epos vars viktigaste text är Bhagavad Gita som betyder ”Herrens sång”. Berättelsen handlar om krigaren Arjuna som tvekar inför att strida eftersom att han då blir tvungen att döda släktingar i motståndararmén. Kusken på hans vagn visar sig vara guden Krishna. Krishna påminner Arjuna om krigarens plikt, som är att döda i krig.
• Sutras är ”ledtrådar” i utbrett skilda ämnen.
• Puranas är mytologiska och genealogiska berättelser.

Återfödelse
Hinduerna tror på samsara, återfödelse. Den som har skött sitt liv bra återföds också till ett bra liv. Den som däremot har varit ond kommer att återfödas till ett dåligt liv. Det är karma-lagen som styr detta. Målet är dock att slippa återfödas, det är nämligen jobbigt för själen att återfödas om och om igen. Varje människa är en del av värdssjälen, Brahman. För att slippa återfödas och förena sig med brahman så ska man ha levt ett bra liv flera gånger om. Kroppen anses bara vara ett redskap för själen att vistas i, därför bränns kroppen och askan sprids ut efter döden. Helst ska askan spridas ut i den heliga floden Ganges.

Heliga platser
Enligt hinduismen så behöver man inte ha ett tempel där man ska be, man kan lika gärna be hemma. De finns dock ändå tempel men de fungerar mer som gudarnas hem än gudstjänstlokaler. Prästerna som arbetar där tar hand om gudarna som om de vore barn; de väcker dem, matar dem och lägger dem.
Besökarna som kommer dit går runt i de olika mörka rummen som inbjuder till meditation, det finns inga gemensamma gudstjänster.
Det finns olika slags tempel, allt från små, enkla bytempel till jättestora tempel med speciella tempelpräster.
Man ber tre gånger om dagen och denna lilla gudstjänst eller bön kallas för puja. Man kan be både hemma och i tempel. Vid puja offras det till guden, oftast brukar det vara lite mat eller blommor.
De flesta har ett altare eller t.o.m. ett helt rum gjort enbart för böner hemma. På altaret finns bilder på olika gudar, rökelser och blommor.
Varje morgon startas med en bönestund som går till så här: Hindun stiger upp före gryningen, vänder ansiktet mot öster och uttalar namnet på den gud/gudinna som ska tillbes. Efter detta skvätter hindun vatten runt kroppen, justerar andningen och rör olika ställen på benen för att åkalla gudomlighet. Genom att göra detta identifierar man sig med gudarna, förverkligar sitt verkliga jag och gör allt det onda hindun gjort mindre ont. Vid dess andakter kläs även gudabilderna i vackra kläder och mat offras till dem. Liknande bönestunder sker ytterligare två gånger under dagen.
Indien har också flera orter som är heliga, många av dem besöks av flera miljoner människor. Tre av de många heliga städerna är Harwar och Varanasi i Uttar Pradesh och Puri i Orissa.

Gudar
Det finns en stor mängd gudar inom hinduismen, således är hinduismen polyteistisk. Varje gud har varsin funktion, ofta något inom naturen och dess funktioner. Dock är vissa gudar viktigare för vissa personer än andra. Dessutom så anser många hinduer att alla de olika gudarna bara är olika sidor och uttryck för den enda, stora guden. De personer som har denna gudssyn inom hinduismen är alltså monoteister.
Ute på landsbygden finns det massor med lokala gudar. Detta i kombination med att de flesta hem har en alldeles egen husgud har fått upp antalet gudar till de miljoner som finns idag, ca.330 miljoner. Hinduerna tror även på panteism vilket innebär att gud finns i allt.
Varje husgud har ett eget litet altare, där gudarna t.o.m. matas. Inte förrän gudarna anses har ätit upp son mat får familjen sätta sig till bords.
Det finns inga gemensamma gudstjänster i templen, prästerna utför sitt arbete utan någon som helst hänsyn till besökarna. Istället får besökarna utföra individuella gudstjänster. Prästerna anser att de är gudarnas tjänare, därför innebär gudstjänst för dem just att de ska tjäna guden.
Det var ungefär vid vår tideräknings början, alltså långt efter att vedatexterna kom med sina egna speciella gudar, som folk började föreställa sig att det finns gudar. Det finns som sagt var otroligt många gudar men förutom gudarna så har många av dem en hel del avater, alltså ett alter ego i kroppslig form. Även dessa dyrkas. Här följer en förteckning över ett fåtal av de vanligaste gudar och gudinnorna.


Brahma
Brukar kallas för skaparen och är egentligen bara en personifiering av brahman, världssjälen. Brahma ses som alltings skapare och herre, dock dyrkars han nästan inte längre, kanske för att han anses vara bortom dyrkan och det finns bara ett tempel vigt enbart åt honom. Brahma avbildas ofta med fyra ansikten som representerar de fyra vädersträcken och med fyra armar som håller i de fyra Vedaböckerna. Alla gudar/gudinnor har ett speciellt kännetecken, Brahmas är en lotusblomma. Den symboliserar att han inte är avlad utan kommer ifrån sig själv. Han ingår i en treenighet med Shiva och Vishnu där Brahma är väldens skapare, Vishnu är upprätthållaren och Shiva är världens förstörare. Sarasvati, vishetens och lärdomens gudinna, är hans hustru.

Vishnu
Han är kärleksfull, behaglig och grubblande, själslig gud. Han är målad med blåkroppsfärg och har fyra armar. Han har lyxiga accessoarer såsom kungakrona och smycken. Hans kännetecken är en snäcka (som används som trumpet), en diskus, en stridsklubba och en lotusblomma. Ibland håller Vishnu även i en båge eller ett svärd. Vishnus riddjur brukar avbildas antingen som en människofågel eller som en rovfågel vid namn Garuda. Garuda fungerar även som Vishnus tjänare. Vishnu kan visa sig på jorden som flera olika personer bl.a. Krishna och Rama. Hans största uppgift är att upprätthålla världen och kontrollera människornas öde. Vishnus hustru är Lakshimi, rikedomens och lyckans gudinna. Vishnu kan förvandlas till tio olika personer eller varelser:
1. Fisken Matsya
2. Sköldpaddan Kurma
3. Vildgalten Varaha
4. Människolejonet Narasimha
5. Dvärgen Vamana
6. Parashurama (Rama med yxan)
7. Rama
8. Krishna
9. Buddha
10. Kalkin

Krishna
Krishna är inte bara en av Vishnus avater utan också en egen gud. Han brukar räknas som den populäraste av alla gudar i många myter och berättelser är han hjälte. Han attribut är en flöjt. Han är kärlekens gud en krigare och framställa i många fall som en kung.

Shiva
Är motsättningarnas gud, därför är hans egenskaper också motsägesfulla; han är både väldigt sexig och lever i extremt celibat, han är även en fruktbarhetsgud samtidigt som han är förstörelsens. Som gud är Shiva mycket allvarlig. Människorna bevekar honom och identifierar Shiva med ondska, kanske delvis beroende på att han framtvingar världens undergång när han dansar. Trots detta ses Shiva som en fruktbarhetsgud och hans väldiga penis ses som en symbol för att livet ständigt förnyar sig. Shiva brukar framställas som en dansande gud med fyra armar och ben. Förutom detta brukar han framställas halvnaken med en konstig gråblå färg, ett bälte av huvuden runt midjan, ett halsband av ormar runt halsen och ett tredje öga i pannan. Shiva har ett riddjur; tjuren Nandin. Det sägs också att Shiva bor i Himalaya där han tillbringar dagarna med att röka hasch. Tillsammans med Durga/Kali/Parvati har han sonen Ganesha.

Durga/Kali/Parvati
Är tre av namnen på Shivas maka. Durga/Kali/Parvati är tre sidor av samma person. När hon är Durga är hennes främsta uppgift att bekämpa demoner som kan tänkas störa dharma, alltså den kosmiska ordningen. Durga är nästan mest känd för att ha dödat buffeldemonen Mahishasura och kallas därför ibland för Mahishamardini, ”hon som dödade Mahishasura”. Durga visar sig ofta som en stridsgudinna. Kvinnor brukar be till Durga om att få god hälsa och för att få barn, Durga framställs alltså som den gudomliga modern och är en av hinduismens viktigaste gudinnor. Hon rider på en tiger eller ett lejon. Hon har också många armar som är beväpnade med vapen som manliga gudar har gett till henne. Durga förknippas med födelse.
När hon är Kali brukar hon förknippas med död. Kali passerar gränser och ifrågasätter det givna, till och med dharma ifrågasätts av Kali. När hon gör detta anses hon som hotfull och farlig, men Kali visar genom detta att det finns en tänkbar förnyelse. Kali, tvärtemot gudomlighetens moder Durga, framställs som dödsgudinnan. I en del av hennes tempel offras getter, hon är alltså den enda gud som det fortfarande ägnas djuroffer åt. Kali brukar framställas med vidöppen mun, rullande tunga, blod på läpparna, långa skarpa tänder, utmärglad, naken, långt tovigt hår, fyra armar, röda ögon och blått eller svart skinn. Hon har en gördel av avslitna armar, ett halsband av avhuggna huvuden, döda barnkroppar som örhängen och ormar som armband. Kali avbildas ofta på ett slagfält, en kremeringsplats eller stående intill sin döde make Shiva.
Parvati representerar godhet och hövlighet. Hennes namn betyder ”Hon som bor i bergen”. I den hinduiska traditionen är hon alltid bunden till sin make Shiva, hon har alltså ingen egen nidentitet. Parvatimytologin betraktar gudinnan som en reinkarnation av Shivas första hustru Sati.

Ganesha
Är Shivas och Durga/Kali/Parvatis son med elefanthuvud. Enligt berättelserna så fick Ganesha sitt elefanthuvud en dag då Shiva hade kommit hem från en lång resa. Ganesha hade undertiden Shiva varit borta vuxit upp från ett barn till en ung vuxen. Detta gjorde att Shiva inte kände igen Ganesha och trodde att han var en älskare till Shivas hustru. Han blev då så arg att han högg av Ganesha huvud. När han hade upptäckt sitt misstag befallde han en tjänare att hämta det första huvud han såg. Det råkade va ett elefanthuvud. Shivas hustru Durga/Kali/Parvati blev då så arg att hon fick Shiva att lova att Ganesha skulle bli den första gud att tillbes under böner, och så är det nu också. Ganesha är vishetens och alla studerandes gud. Hans attribut är blomhalsband runt halsen och hans färddjur är en råtta. Ganesha brukar kallas för Ganpathy, Ganpati, Ganesh eller Gajanana.

Saraswati
Hon är kunskapens och vishetens gudinna. Hennes kännetecken är stränginstrumentet veena, böcker och ett radband. Detta tyder på att hon hör ihop med lärdom, konst, och religiösa och filosofiska frågor. Att hon är ren antyds av hennes vita sari, de lotusblommor hon står på och av svanen som är hennes riddjur och följeslagare. Sarswati brukar bl.a. kallas för Brahmi, Baharati och Putkari. Hon är kunskapens och vishetens gudinna.

Lakshmi
Hon kallas ibland för Shri vilket betyder ”Den lyckobringande”. Hon brukar förknippas med fruktbarhet, framgång, lycka, rikedom, välstånd, överflöd och makt. Lakshimi brukar inom hinduismen fungera sim en ”mall” för den perfekta hustrun. Hon dyrkar, tjänar och är uppmärksam på sin make Vishnus önskningar. Lakshmi omger sig ofta av lotusblommor, guld och elefanter, dessa saker är också hennes specielle kännetecken.

Radha
Är en herdinna, alltså en gopi. Radha är väldigt passionerad i Krishna. Deras kärlekshistoria utspelar sig i Vrindavas lundar och i byn Vraja. Detta utspelar sig innan Krishna gifte sig med Rukimi, alltså i deras ungdomsår. Det finns många bilder av Radha där hon väntar på Krishna, hur hon smyger hem efter en natt de spenderat tillsammans, eller hur hon är tillsammans med Krishna. Radha har egentligen igen egen identitet utan finns bara till för att vara Krishnas älskarinna under dennes unga år.

Synen på kvinnor
Ojämlikheten mellan könen har alltid varit stor, trots att det i Vedatexterna finns skäl för det motsatta.
Dock skedde något på 1970-talet skedde för kvinnorna i samhället; bl.a. inrättades skolor med prästutbildningar för kvinnor. Många var emot detta men som argument sades att när de äldsta religiösa texterna skrevs, alltså i vedisk tid, så hade kvinnan en viktig religiös roll.
I Indien är en ¼ av kvinnorna fattiga, men det finns också mer välbärgade; Indira Gandhi var länge den högsta politiska ledaren i landet.

Äktenskap
Det har varit vanligt med barnäktenskap och kvinnor får inte skilja sig eller gifta om sig. Det har till och med varit vanligt med änkebränning, alltså att kvinnan bränns levande på bål tillsammans med den döde mannens kropp. Tack och lov är det bara på vissa ställen i landsbygden som detta fortfarande praktiseras. Fast man ska komma ihåg att det är långt ifrån alla män som gör så här, de flesta lever ett normalt liv med sin hustru.
I dag är det mycket vanligt med arrangerade äktenskap, eftersom föräldrarna är äldre och anses vara mycket visare. När föräldrarna bestämmer vem som deras barn ska gifta sig med så spelar både ekonomisksituation och den blivandes kast stor roll.
Från början var det mycket vanligt med månggifte i Indien men männen tog aldrig två kvinnor ifrån samma kast. I och med att en kvinna kan byta kast genom att gifta sig med en man i ett högre kast men inte en man så har männen i det lägsta kastet störst äktenskapsmarknad. Kvinnorna i samma kast har då minst.

Människosyn
Hinduismens människosyn bygger på att allt som människan uppfattar som materiellt bara är ett sken. För att förstå värden måste varje enskild individ skaffa sig kunskap om världen. Denna kunskap kan skaffas genom meditation, studier eller genom att leva ett harmoniskt liv.
Man föds till hindu, man kan alltså inte konvertera till hinduismen. Man kan anamma religionen och tron men om man inte är en infödd hindu kan man aldrig bli det.
De flesta hinduer är vegetarianer eftersom de inte får döda något levande. De få som äter kött är så långt ner i samsara att de varken kan komma upp eller ner. Det värsta en hindu kan göra är att stjäla, dricka eller ljuga. Gör de en av dessa saker så backar de ett steg på väg mot odödligheten.
De flesta hinduer är vegetarianer eftersom de inte får döda något levande. De få som äter kött är så långt ner i samsara att de varken kan komma upp eller ner. Det värsta en hindu kan göra är att stjäla, dricka eller ljuga. Gör de en av dessa saker så backar de ett steg på väg mot odödligheten. För en renlärd hindu är det viktigaste att älska och bry sig om alla i sin omgivning. Det är även viktigt att vara delaktig i riter och liknande och att offra till gudarna. Det var Mathama Ghandi som myntade uttrycket ahisa som hela den här grejen med att inte äta något levande bygger på.



Kastväsendet
Cirka 1000 år före vår tidräkning så erövrade indoeuropéerna Indien. Som en följd av detta uppstod kastväsendet. Huvudkasten är följande:
Präster (barhamer)
Krigare/ämbetsmän (kshatyra)
Näringsidkare (vaisha)
Hantverkare/tjänare/slavar (shudra)
Varje kast har olika underkaster och i dessa ryms flera yrken. Varje gång ett nytt yrke kommer till så får detta passas in i kasten. Därför kan man utveckla ovanstående kastindelningar ännu mera:
Prästkastet
T.ex. präster, lärare, likbärare m.m.
Krigarkastet
T.ex. militärer, poliser, järnvägsmän m.m.
Näringsidkare
T.ex. köpmän, åkerbrukare, herdar m.m.
Tjänare
Bättre tjänare: T.ex. vävare, snickare, krukmakare m.m.
Sämre tjänare: T.ex. tvättare, fiskare, skomakare m.m.
Kastlösa
T.ex. sopare, garvare, tjuvar m.m.
Utöver detta finns det också kastlära. Indoeuropéerna bestämde snabbt att de skulle tillhöra de tre högsta kasten. Detta kassystem påverkar det indiska samhället än i dag trots att det officiellt avskaffades 1950 och det enligt indisk lag är förbjudet med diskriminering p.g.a. kast. Socialt är det mycket bättre att tillhöra de högre kasten än de lägre.
Kasten förföljer en hela livet, man föds in i sitt kast och förblir där hela livet. Kvinnor kan dock byta kast genom att gifta sig med en man i en högre kast, men kvinnor får inte gifta sig med en man i ett lägre kast. Barnen hamnar i faderns kast.
Olika yrken förknippas med olika kast. Präster t.ex. bemöts med stör respekt för sin moraliska renhets skull, och de kastlösa, alltså de lägst stående, brukar få ta hand om sophanteringen. Detta ses dock inte som något orättvist, vilket kast man tillhör beror på vilken karma man fått i ett tidigare liv.
Mamathma Gandhi var den ledande gestalten inom Indiens självständighetskamp och var den store samhällsreformatorn som på 1900-talet gjorde mycket för de kastlösa. Han kallade dem för harijans - Guds barn, denna benämning är i dag vanlig.

Den heliga tvättningen
Det är stor skillnad mellan det vardagliga och det heliga. Därför är den heliga tvättningen väldigt viktig och betydelsefull inom hinduismen. Anledningen till detta är att det anses att det finns mycket som kan göra människan oren, t.ex. alla kroppsvätskor, födelse och död. Varje dag börjar med att de omsorgsfullt tvättar sig med vatten. När ett nytt barn föds så är hela familjen oren under fem dagar, den som är mest oren är mamman. Den sjätte dagen renas huset. Som sagt kan även dödsfall inom familjen göra en hel familj oren, därför ska den döde helst brännas redan under den första dagen. På den tredje dagen sprids askan i en flod, om det är möjligt i den heliga floden Ganges.

Kossor
Så länge man kan minnas har kor varit heliga i indien. Ingen vet med säkerhet varför. Det finns dock flera olika svar. Ett av dem är att kon är enligt Vedaböckerna en av de sju mödrarna. En annan förklaring är att kon är ett mycket viktigt nyttodjur, kor ger både mjölk som man kan dricka och kobajs som man kan ha som bränsle. En tredje förklaring kan vara att Krishna kom ner till jorden för många tusen år sedan i form av koherden Gopala. Vilken av dessa förklaringar som är den ”rätta” låter jag vara osagt. Däremot så vet man att kor har genom historien varit väldigt viktiga, ingen får skada en ko eller äta dess kött, däremot får man dricka dess mjölk och använda dess avföring som bränsle. Det är de kastlösas uppgift att ta hand om döda kokadaver.



Frälsningsvägar
Frälsning kan ha olika betydelse för olika anhängare inom hinduismen. En samlingsbeteckning är yoga som är olika kroppsliga och andliga övningar för att foga samman den egna själen med gud. Yoga har samma betydelse som svenskans foga samman = förena.
Det finns olika vägar att uppnå frälsning.
• Enligt Upanishadera så innebär frälsning att bryta samsara så att den individuella atman återförenas med brahman.

• Följer man gärningarnas väg (karma yoga) ska man uppfylla sin plikt, sin dharma, uföra osjälviskt arbete, vara noga med böner, offer och reningsriter. De har fem regler: 1. Inte skada något levande väsen. 2. Inte ljuga. 3. Inte stjäla. 4. Inte leva oanständigt. 5. Vara givmild.

• Kunskapens väg (jnana Yoga) innebär att man ska bli medveten om den sanna verkligheten, verkligheten är i grund och botten andlighet och en enhet, så att den egna atman egentligen är en del av brahman och att det jag uppfattar som mig själv egentligen är en del av alltet. För att få instinkt måste man gå en intellektuell väg genom att meditera. Med hjälp av meditation kan man se hur världen egentligen är, nämligen andlig, likartad och varaktig; man ser genom mayas slöja.

• Läran om fromhetens väg (bhakti yoga) vädjar till känslan och tillit på en enda gud, oftast anses Krishna som denna enda gud. Anhängarnas mål är att efter den kroppsliga döden få vara nära den gud som de tillber. Man kan skilja på två huvudinställningar: apvägen; kräver en egen insats i form av egna gärningar, eller kattvägen; som går ut på att man huvudsakligen skall förlita sig på gudens nåd men egna insatser är inte fåfänga.

• De kroppsliga övningarnas väg handlar om att behärska kroppen och genom denna behärskning befria sig från dess begränsningar. När man behärskar kroppen behärskar man också atman. Det är härifrån den berömda lotusställningen kommer ifrån.

• Det heliga namnets väg går ut på att försjunka i det heliga namnet och upprepades som ett mantra. När man gör detta tar man sig utanför själarnas fängsel och ser igenom mayas slöja. Anhängare av Hare Krishna-rörelsen brukar gå den här vägen.

Enligt många hiduer så rymmer livet många olika mål, beroende på var i livet man beffiner sig de är följande:
Pliktuppfyllelse.
Rikedom och materuilell lycka.
Sexuell tillfredställelse.
Befrielese från återfödelse.
Dessa mål förknippas med livets olika stadier. För män inom de tre högsta kasten gäller följande stadier:

Barn
0-8 år

Lärjunge
8-12 år
När man är lärjunge får man individuell utbildning hos en lärare. Det är även nu som den andra födelsen, den heliga trådens ceremoni, inträffar. I samband med ceremonin får man ett snöre att ha om halsen. Det är endast pojkar som tillhör någon av de högre kasten som är berättigade denna ceremoni.

Husfader
Från ca 20 år
När man uppnår detta stadium så har man fått en familj och därmed också familjeansvar. Det är nu viktigt att uppnå världslig rikedom och sexuell tillfredställelse, alltså materiella mål.

Skogseremit
Ca 40-45 år
Man är nu färdig med alla plikter som det för med sig att vara en husfader och kan dra sig tillbaka en skogshydda. Där bor man tillsammans med frun hos en guru och tänker över livet. Skogseremiterna börjar sträva mot det andliga och förbereder sig för livsslutet.

Asket
Ca 45-50 år
En asket är en kringvandrade guru som har nått moksa och därmed befriats från all sin längtan.

Verklighetsuppfattning
Hinduernas verklighetsuppfattning kan delas upp så här:
• Ren monism
Innebär att verkligheten är bara av ett slag. De hinduer som har denna verklighetsuppfattning anser att verkligheten är andlig och att materien är endast vår inbillning försakad av mayas slöja.

• Modifierad monoism
Innebär att det materiella är skugglikt i förhållande till det andliga och därmed mindre verkligt.

• Dualism
Innebär att verkligheten både är andlig och materiell. Grunden av denna gren inom hinduismen kallas för jainismen.

Världs- och Tidsuppfattning
Hinduismen föreställer sig tiden som ett kretslopp med cirkeln som symbol. Det finns ofta två bokstäver inskrivna i denna cirkel, översatta till svenskans alfabet så blir det OM, med uttalet AUM.
Hinduerna har en världsbild som går ut på att universum är evig. Enligt dem är världen som en cirkel, utan början eller slut, allt går bara runt med skapelse, uppbyggnad, förstörelse och underfång. Dock varar varje period i miljontals år. Vi är nu inne i förstörelsen.

Högtider
I Sverige brukar vi fira våren genom att fira valborg och i inom hinduismen finns det något liknade; Holi. När det är Holi finns det inga rika eller fattiga, under Holi är alla lika mycket värda. Det är en stor högtid och stämningen är glad. I festyran brukar man spruta färgat vatten på varandra.



Diskussion
Vi tycker att arbetet har varit mycket roligt och väldigt intressant. Det gick lätt att göra eftersom det var lätt att hitta fakta.
Hinduismen har vissa likheter med kristendomen, t.ex. så är båda religionerna monoteistiska, fast detta är samtidigt en skillnad i och med att hinduismen är polyteis...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hinduism

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2014-12-02

    det står ej så mycket om att de är en monoteistisk religion

  • Inactive member 2014-12-02

    men annars väldigt bra!!!

Källhänvisning

Inactive member [2007-06-04]   Hinduism
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8392 [2019-05-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×