Konsttekniker och material 1450-1850

1 röster
9578 visningar
uppladdat: 2007-05-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Förord
I detta arbete har jag valt att titta närmare på olika material inom konsten, dess utövare och i viss mån dess utveckling under 1450-1850. Främst har jag studerat oljefärgen, då det från sin uppkomst varit det mest utnyttjade materialet ända fram till vår tid. Jag har även skrivit en bit om varje epok under denna period då det är bra att veta allmänt om dem för att titta närmare på de olika tekniker som användes.


Tempera
”Temperare” betyder blanda och syftar egentligen på vilket bindemedel som helst som används tillsammans med pigment för att blanda färg. Men när man talar om tempera brukar man syfta på äggtempera dvs. när man använder äggula som bindemedel. Den torkar väldigt snabbt, men kan då lätt skrapas av vilket gör att man kan bygga upp en målning på olika sätt, vilket är svårt med andra tekniker. Äggtemperans yta blir mjuk och fin och till skillnad från oljefärg mörknar den inte med åren utan behåller färgerna. Man vet inte riktigt när den började användas men antagligen skedde det någon gång under 900-talet och ersatte då dem tidigare vaxfärgerna. Tekniken användes i senare romansk och bysantinsk konst och fanns kvar in på 1400-talet. Under mitten på det seklet var det vanligt att man använde äggoljetempera, och man tror att det är därifrån den rena oljefärgen utvecklades. Ofta använde sig konstnärerna under 1400-1600 talet av en tempera bas, därefter lasurer med mera oljehaltig emulsion. Temperan kom därefter nästan helt i skymundan av oljefärgen, men glömdes inte bort.

Under 1700-talet utfördes det trots allt stora arbeten i tempera, t. ex Rossis tak i villa Borghese i Rom. Den återupplivades under 1800-talet i Tyskland av bland andra Böcklin (1827-1901). Temperan har senare används av många moderna målare.


Renässansen ca 1450-1600
Ordet renässans kommer ifrån franskans renaissance och betyder ”pånyttfödelse”. Man kan påstå att det var en övergång från medeltiden till ”nyare” tider. Den påbörjades i Italien, den italienska konsthistorikern Giorgio Vasari använde termen ”rinascita” (pånyttfödelse) för att beskriva den samtida konsten, sedan spred den sig till resten av Europa. Men det var först under 1800-talet som det moderna begreppet föddes, både när och var perioden började har ifrågasatts på senare tid, men det kan vi ta någon annan gång. Hursomhelst så innebar renässansen att man kom att få ett fördjupat intresse för antikens kulturarv, samt att man såg på världen med en lite öppnare syn och blev mer realistisk i sin återgivning av människokroppen samt att perspektiven i omvärlden. Under denna period var det en ny människotyp som blev normen. Man strävade efter att utveckla sina talanger så lång som möjligt utan att vara fast i det gamla, speciellt i religionens normer. Den självständiga och fria individen fick större betydelse. Intresset ökade dessutom för upptäcktsresor och naturvetenskap. Litteraturen blev viktig under denna period viktig då den kunde spridas med hjälp av bocktryckarkonsten.

Inom måleriet fanns här några viktiga genombrott. Bakgrunden blev viktigare, istället för at endast ha den enfärgad eller med mönster började man skildra det som faktiskt fanns där, såsom natur, rum eller annat. Detta rätt mycket tack vare centralperspektivet, som arkitekten Brunelleschi kom med en lösning på under 1410-talet. Det kom även in mer realism i tavlorna, eftersom man strävade efter att få saker att se så realistiska ut som möjligt, då man såg upp till antiken och detta förekom oftare där. De målade kropparna fick liv, man kunde se dess former och även uttryck. Giotto bör nämnas i detta sammanhang även om han var före sin tid, han återgav verkligheten på ett mer realistiskt vis redan kring 1300-talet. Men det var först vid nästa sekel som realismens genombrott verkligen kom.

Kring 1400 talet kom även ett nytt medel, nämligen oljefärgen. Tidigare hade man mest använt sig av äggula som bindemedel, denna hade dock rätt många nackdelar. Den torkade snabbt och man hade knappa möjligheter att ändra eller lägga på flera lager.


Oljefärg
Oljefärgen innehåller pigment som är uppblandat med torr olja, till exempel lin- vallmo- eller nötolja. Färgen har många möjligheter då den torkar långsamt, man kan skapa många olika nyanser, den kan läggas på utan att flyta ut i varandra och man kan måla många lager. Detta ger möjlighet till att skapa fina övergångar och valörer. Från början målade man nästan uteslutande på pannåer (trätavlor), sedan även på linneduk, papp och metallplattor. Det mest använda underlagsmaterial och det som de flesta ”mästerverk” är målade på är duk.

Man kan inte säga exakt när tekniken uppkom. Men den går rätt långt bak i tiden, då den ibland ingick i olika temperaemulsioner. Men de som förbättrade och utvecklade tekniken mot dess senare och renare form var de flamländska quattrocento-målarna och då särskilt Jan van Eyck som man anser är en av de första konstnärerna som verkligen utnyttjade började utnyttja oljefärgen. Detta kan man bland annat se i hans ”Arnolfinis bröllop” från 1434.

Tizian (ca. 1477-1576) var en av de Venetianarna som lade grunden till flödigheten i oljemålningarna då han teckningen framträder direkt på duken med breda penseldrag och färgen flyter fritt över formerna. Detta byggde i sin tur flamländaren Rubens (1577-1640) vidare på. Han kom att få en stor betydelse för utvecklingen av oljemåleriet då han istället för att arbeta utifrån en röd grund gjorde det ifrån en vit grund med tunt överdraget grått istället. Han jobbade sedan med umbra för konturerna och byggde sedan vidare på målningen med halvtoner och halvgenomskinlig färg. Vilket bidrog till en skimrande och nyansrik målning.
Rubens verkade som lärare och både hans elever och medhjälpare som sedan spred tekniken vidare. Trots variationer kan man följa tekniken i generationer till och med ända fram till Delacroix och Renoir. Rubens hade även ett omedelbart inflytande på Velasquez som vilken han mötte i Madrid, mycket möjligt även på Rembrandt. Den senares teknik var ganska lik Rubens, men Rembrandt byggde ofta upp partier i en enda färg som han sedan arbetade över med täckande penseldrag och lasurer. Detta utförande utvecklades i form av ”grisaille” (Plastisk, ljusgrå undermålning som laserades med färg). Under perioden mellan 1600-talets slut och 1700-talets början var detta en väldigt populär teknik. Men man tröttnade snabbt och på målningar av t. ex Goya (1746-1828) ser man en tillbakagång till det mer direkta färgflödet á la Rubens.

Under 1700-talet såldes oljefärg kommersiellt i läderpung, men man kom att börja använda det mer och mer och på flera olika sätt, så under 1800-talet både framställde man och sålde oljefärg ännu mer omfattande. Under den industriella revolutionen bidrog till att många fick det bättre ställt, därför ökade även efterfrågningarna på målningar. Oftast var dessa helt okej salongsmåleri, där man målade enklare former i traditionell teknik. Några av dem vi idag betraktar som stora målare t. ex Corot (1796-1875), var överlag inte alls framgångsrika, och jobbade mestadels i skymundan, vilket på många sätt var bra då det till exempel kunde arbeta mer utifrån sig själv och sin estetik än att behöva rätta sig efter någon annan.

Under romantiken uppfattade gemene man konstnären som bohem, man skapade en romantisk bild av att konstnären som ett original, någon som strävade efter något större och vackrare. Detta kom man också att se både i tekniken och i motiven som blev mer och mer originella. Under 1800-talets mitt kunde man börja köpa färdigblandad färg på tub, detta gjorde oljefärgen till ett mycket mer lättåtkomligt medel, men det bidrog även till att lärlingssystemet som tidigare hade bidragit till att upprätthålla dem traditionella metoderna sattes ur bruk. Detta bidrog i sin tur till att man blev mer och mer obunden till de ”regler” och tekniker som fanns inom oljemåleriet.


Träsnitt
De äldsta träsnitt man idag känner till kommer från Japan och gjordes på 700-talet, möjligtvis ännu tidigare. Det hade en storhetsperiod redan under 1300 talet, men blev mer och mer vanligt mot slutet av århundradet pga. tillverkningen av blockböcker och spelkort. När bocktrycket uppfanns på 1400-talet blev det en standardmetod för att illustrera böcker. Träsnittet är en grafisk teknik där man ristar in bilden på den plana sidan av ett trä block, det som ska förbli ofärgat skärs bort med hjälp av ett håljärn eller en kniv. Runt 1420-talet hade träsnittet blivit ett självständigt, konstnärligt uttrycksmedel. Den mest kända konstnären inom genren var Albrecht Durer, 1498 skapade han en serie motiv från apokalypsen som är mycket berömda. Träsnittet ersattes senare av kopparsticket men kom tillbaka igen under 1800-talet. Vincent van Gogh inspirerades mycket av Japanska färgträsnitt, och både där och i Kina ligger konstarten även idag på en mycket hög nivå.


Barock ca 1600-1720
Barocken var en period som främst präglade de olika konstformerna som dominerade Europa under denna tidsperiod. Man vet inte riktigt vart benämningen kommer ifrån, men det sägs härstamma från det portugisiska barocco som användes som benämning på oregelbundet formade pärlor. Att något är ”helt barockt” är rätt negativt. Innebörden är att något är uppåt väggarna, absurt, idioti och galenskap. Konsten präglades av mörker och storsvulstighet med mycket detaljer och kontraster, rörelsen var även något centralt som man försökte fånga. Utifrån det kommer det engelska uttrycket ”the flying forms”.

Under renässansen började hov kulturen växa fram och under Barocken fick den allt större betydelse. Konsten och kulturlivet blev viktiga statussymboler och underhållning för furstar och adeln runt omkring. Inte längre alla konstnärer gjorde både religiösa och andra målningar utan man började inrikta sig och specialisera sig på något område.


Al fresco
Många av västvärldens största mästerverk är fresker. I Italien kan betrakta fresker från olika perioder ända från romartiden och framåt. Tekniken bygger på en kemisk förändring där kalkäkta pigment blandas med rent vatten och målas på våt puts av sand och kalk. Verken kan hålla väldigt länge både inomhus och utomhus om de inte utsätt för luftföroreningar. Många konstnärer arbetade i denna teknik under förrenässansen, renässansen och barocken. Några av de mest kända som jobbade ibland annat denna teknik är Piero della Francesca (1410-1492), Michelangelo (1475-1564) samt Rafael (1483-1520). Under 17000-talet användes fortfarande tekniken flitigt, bland annat av Tiepolo (1696-1770).


Rokoko ca 1720-1780
Rokokon byggde vidare på barocken med sin asymmetriska uppbyggnad. Men epoken var mycket ljusare än den förgående med mycket pastellfärger. Termen kommer från Frankrike där det var en benämning på en form av dekoration där man använde sig av snäckor, vilket blev asymmetriskt. Man var lite trött på den dova mörka barocken och ville ha mer lättsinnighet i sin omgivning. Från början var det en nedsättande term, men används idag helt neutralt. I första han var det en inredningskonst där förnäma och rika människor skapade en trevlig och vacker hemmamiljö. Ofta skapades det konst just i detta syfte. Man målade främst lantmotiv men även i princip nakna kvinnor i ljusa scener.


Akvarell
Akvarellfärgen innehöll till en början endast pigment som man fint rivit ner i gummi arabicum som kommer från akaciaträdet. Färgen utvecklade sedan av färgfabrikörer, t. ex Winsor och Newton som tillsatte honung, glycerin, och sirap för att färgen skulle bli mer transperant och torktiden förlängas. Många tror att akvarellmålningen uppkom i England på 1700-talet, men den fanns redan långt innan dess. Men de engelska målarna nådde fantastiska resultat med akvarellfärgen under seklet så man kallade den för ”den engelska konsten”, där Paul Sandby (1725-1809) var husguden. Men Albrecht Durer använde tekniken flitigt redan under slutet av 1400-talet.


Nyklassicism ca 1780-1810
Revolutionen i Frankrike berodde mycket på upplysningen. Man var mer lärda. De flesta av dess ledare såg antikens samhälle som ideal. Detta påverkade även konsten där antikdyrkan kom till uttryck. Speciellt då man fick en större kunskap om den gamla konsten, mycket tack vare utgrävningar samt studier av gamla tempelruiner och bevarade antika konstverk.


Romantik ca 1800-1850
Under romantiken blev människan allt mer drömmande. Konstnärer, poeter och författare höjdes ovan anda då man ansåg at dessa kunde komma i kontakt med den verkliga verkligheten, vilket man inte ansåg den som fanns runt omkring vara, och förmedla den till de vanliga dödliga. Man var kritisk mot samtiden och drömde sig därför bort till svunna tider


Pastell
Pastellkritan är ett teckningsmaterial och namnet kommer från franskans namn på färgkrita, pastel. Kritan består av kalk och färgpulver. Materialet tillverkades redan under 1500-talet men det var först i 1700-talets Frankrike som tekniken utvecklades och blev en egen konstart. Under rokokon var den mycket använd då man uppskattade de ljusa färgerna och dess möjlighet till ljusskildringar. Maurice Quentin de la Tour, en fransk porträttmålare var en av dem stora inom konstformen, och han utnämndes 1750 till hovmålare hos Ludvig XV. Men en av teknikens verkliga pionjärer var förvånansvärt nog en kvinna vid namn Rosalba Carriera (1674-1757) som ursprungligen kom från Venedig, me...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Konsttekniker och material 1450-1850

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-05-15]   Konsttekniker och material 1450-1850
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8176 [2020-09-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×