Växthuseffekten

15 röster
18043 visningar
uppladdat: 2007-04-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innan livet
Innan det fanns liv på jorden liknade dess atmosfär den på Venus och Mars. Den var då fylld av koldioxid, men tack vare fotosyntesen har koldioxiden minskat och lagrats i olja, gas, stenkol etc. När koldioxiden minskade ökade syret. När livet sedan kom till på jorden så börjades det producera mera koldioxid igen.

Vad är växthuseffekten?
Man skulle enkelt kunna säga att växthuseffekten gör att jorden värms upp. För utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara –18 grader istället för dagens +15 grader.
Växthuseffekten är det folk inte alls brytt sig om tills runt år 1896 då den svenske vetenskapsmannen Erik Arrhenius var den som först förutsåg växthuseffekten. Det var inte många som lyssnade på vad han hade att säga, men det han hade insätt var att ökad användning av kol skulle öka medeltemperaturen

Hur fungerar växthuseffekten?
Om växthuseffekten inte fanns så skulle vi inte kunna leva på jorden på grund av kylan. Växthuseffekten gör nämligen att det blir varmt på jorden. Den fungerar på så sätt att Koldioxiden som finns i vår atmosfär släpper igenom strålarna ifrån solen och de studsar tillbaks igen, men nästan all värme bevaras och lägger sig runt jorden. Det är därför den kallas för växthuseffekten. Koldioxid är bara en av de gaser som fungerar på det här sättet, även ozon, freon, metan, kväveoxid och vattenånga är så kallade växthusgaser. Växthuseffekten är positiv men kan lätt bli negativ om koldioxidhalten ökar och det tillslut blir för varmt på jorden för allt levande. Ju mer växthusgaser vi bildar ju varmare blir det. (Vilket man kan se å bilden)

Ozonskiktet
Ozon är den tunna hinnan av moln som omger jorden och skyddar den mot den starka och skadliga ultravioletta strålningen som kommer ifrån solen. Ozon bildas då energirika strålar träffar luftens syrgas. Ozon kan lätt brytas ner till syrgas efter som att den gärna reagerar med andra ämnen och ozonskiktet tunnas då ut mer och mer. Freon är en kraftig ozon förstörare som förut fanns i kylskåp etc. Sådana kylskåp är förbjudna i Sverige. Även fast det var 11 år sedan man förbjöd dessa kylskåp så kommer det inte att märkas fören om flera år. Ju mer ozonskiktet tunnas ut ju mer strålning når ner till allt liv på jorden. Den kraftiga strålningen kan ge ökad risk för cancer och ögonskador, den skadar även växter så att de inte kan ta upp lika mycket koldioxid genom fotosyntesen längre. Detta bidrar till en ökad växthuseffekt.

Tecken på en ökad växthuseffekt
Temperaturökning, höjd havs nivå, utrotnings hotade arter etc. är bara några tecken på en ökad växthuseffekt. Mellan åren 2000-2100 beräknas jordens medeltemperatur ha ökat med mellan 1,4-5,8 grader. Detta medför att växter och djur kan få ett för varmt eller för kallt klimat där de igentligen har sin ekologiska nisch. Djuren måste då söka sig till en annan plats och växterna har stor chans att utrotas just där de blivit påverkade av en temperaturökning. Havsnivån räknas under en 100-årsperiod öka med 9-88cm! Detta på grund av att temperaturen höjs och de glaciärer som finns i världen smält, vilket gör att det blir mer vatten. Man tror att denna kollision av sötvatten ifrån glaciärerna och det salta havsvattnet gör att fler naturkatastrofer inträffar som till exempel kraftiga stormar och orkaner. På grund av den höjda vatten nivån kommer också många land sträckor bli översvämmade vilket kan skapa stora förödelser.

Speciellt hotade områden
Glaciärer och korallrev är två viktiga områden som är speciellt hotade av den ökade växthuseffekten. Under åren 1962-2006 har glaciärerna minskat drastiskt. De små glaciärerna har minskat med ca 21 %, och de stora glaciärerna har minskat med ca 38 %. Om det fortsätter så här kommer de till slut vara borta vilket kan skapa stora problem för ca 500 miljoner människor som försörjs med vatten ifrån glaciärerna.

Korallreven påverkas inte bara av temperatur höjningen i haven utan även av höjningen av havsnivån. Korallreven är väldigt känsliga och klarar då inte av påfrestningarna av ett förändrat klimat. När det sker en temperatur höjning blir korallen stressad och algerna som ger den sin färg stöts bort och den bleks. I detta tillstånd överlever den inte länge utan dör efter ett par månader. Höjningen av havsnivån är också ett stort problem för korallen, den behöver nämligen solljus för att klara sig och ju mer havet höjs ju mindre ljus får de och dör tillslut. Om de korallrev som finns i världen skulle försvinna så skulle hela havet förändras, bland annat så skulle det försvinna massor av viktiga djurarter som levt vid reven. Många stränder och småöar hotas av skador ifrån vågor som kommer in ifrån havet, i vanliga fall skulle korallreven skydda stränderna mot detta men korallreven har på många ställen försvunnit. Man har istället fått bygga konstgjorda vågbrytare för att skydda stränderna.


Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?
Varje år släpper vi i Sverige ut ca 54 miljoner ton koldioxid vilket blir ca 6 ton per person. I jämförelse med USA är det lite, men med tanke på att genomsnittet ligger på 3,9 ton per person så är det mycket. Utsläppen av växthusgaser kommer mest ifrån förbränning och transporter. Ett försök till att minska växthuseffekten är Kyotoprotokollet. Det var meningen att samtliga länder i världen skulle skriva under protokollet men det finns fortfarande länder som inte vill det, till exempel USA. Protokollet går ut på att man globalt ska minska utsläppen av växthusgaser men 5 %. USA och Ryssland står för 50 % av utsläppen så man var tvungna att få med åtminstone ett av de länderna för att protokollet skulle kunna träda i kraft. Både Ryssland och USA skrev på. Tre år efter det tog USA tillbaka sin underskrift med skälet att de att deras ekonomi skulle förändras för mycket. Detta visar att USA inte värnar om deras framtida generationer.

Vi kan själva ändra många små saker som minskar energi förbrukningen:
använd lågenergilampor
sänk temperaturen på elementen
gå eller cykla istället för att åka bil
åka kollektivtrafik istället för bil
köp svenska produkter
installera solceller hemma som fångar upp värme
låt inte elektriska apparater stå i standby-läge
låt inte lampor lysa i onödan

Det är bara några av de saker som vi kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är viktigt att själv ta ansvar och tänk inte att det ordnar sig, för det gör det inte om vi inte agerar och gör någonting!

Al Gore är en mycket viktigt person som tar upp just det här med växthuseffekten, han har gjort en film som heter "An inconvinient truth” Och handlar just om detta problem. Här har vi ett argument som var det ända jag kunde hitta som var av en stor person. Han vill ju börja ta i tur med detta problem ordentligt så han hade det som argu...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Växthuseffekten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-17

    tack bra uppsats

  • Inactive member 2013-11-18

    tack!! detta var till god hjälp!

Källhänvisning

Inactive member [2007-04-24]   Växthuseffekten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8004 [2018-11-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook