Devon, Karbon och Perm

2 röster
19644 visningar
uppladdat: 2007-03-27
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Forntidens Paleozoikums senare del, de sista tre perioder; Devon, Karbon och Perm.


Det anses att djur som lever i vattnet behåller sin ursprungligare form lättare än däggdjur som lever på land. Miljön förändras gradvis mindre än på land. De som lever längst ned på bottnen, på omkring 400 m. djup, sägs förändras så lite p g a vattentrycket som är mycket högt, men det finns också olika sorters vatten på olika vattendjup.

Vissa tror att det första liv som har uppstått på jorden, bildades i grunda vattenpölar - som höll på att torka ut. Där kunde kemiska byggstenar som kvävebaser slås samman till långa kedjor. På det viset har troligen enkla föregångare till DNA bildats. De första enkla cellerna kanske bildades i heta källor i djuphavet? Eller i underjorden skyddat från den ogästvänliga atmosfären? Det första livet, och de första föregångarna till celler, kanske inte alls skapades här på jorden. Vissa tror att liv färdats hit med en meterioid. Det finns också andra teorier...


Spår av gamla djur kan man se bl.a. i fossiler. I Lummerlundagrottan består de yttersta lagringarna av kalk. Egentligen består hela Gotlands grund, av kalk och har bildats ur ett korallrev. Som man tror först har legat vid ekvatorn.


Devon (ca 410 milj. -360 milj. år sedan) och olika sorters fiskar – Lungfeniga & Kvastfeniga
< se sidan 25, arternas utveckling, människans urtid, schema>

Devon är den fjärde tidsperioden under forntiden och kallas för "Fiskarnas tidsålder", och under den senare Devonperioden också för "Ormbunkarnas tidsålder". Sandstenar, skiffer och kalkstenar.
Jordlagret från Devontiden är rik på fossil av fiskar, ormbunkar och lägre organismer.

Bland de större fiskarterna fanns bl.a. Kvastfeningarna och Lungfiskarna.

Kvastfeningar är benartade fiskar och föregångare till de första ryggradsdjuren som levde på land.
De första ryggradsdjuren hade någon slags benstomme i sig och den bestod av brosk, inte skelett.

Fram till 1938 trodde man att alla kvastfeningar var utdöda, men i Indiska oceanen lever Latimeria , på 400 – 1000 m. djup. Det är en bottenfisk som förflyttar sig med hjälp av bröst- och bukfenor. Denna fisk, Latimera, kan bli 1,8 m lång och väga upp mot 80 kg. Fenorna hade utveklats så att de kunde användas till att kravla med på land.

Lungfiskens andningsorgan var anpassas till att andas syre från atmosfären. Närmaste släkting till Lungfisken blev senare Stålfeniga fiskar (uppbyggda av Eukaryota-celler och beräknas vara över 390 år gamla).



De kvastfeniga fiskarna ses som en länk mellan fiskar och groddjur. Skelettet i bröst- och bukfenor motsvarar skelettbenen hos landdjur.
Mot slutet av perioden började groddjuren frigöra sig från vattnet och delvis anpassa sig till ett liv på land. Det betyder alltså att djuren måste kunna andas in syre, och det utvecklade lungorna.
Extremiteternas ben och ryggrad växte även ihop och i slutet av Devontiden.

slutet av devon - början av karbon, skogar och landskap Ur ormbunkars struktur.
Rot- och bladlösa former av växter utvecklades till ormbunkar, som ofta bildade skogar.
Det anses att dessa växter, p.g.a. sin form och storlek, ha rötter och blad som svarade för fotosyntesen. De ska också ha haft ett välutvecklat kärlsystem.

Eftersom växterna hade kolonicerat land, fanns det förutsättningar för bl. a. insekter och spindlar att utvecklas.

Forntidens första delar kallas: Kambrium, Ordovicium och Silur. De innefattar en hel del om de första utvecklingarna ang. skelett, och sägs vara de äldsta som har lämnat fossil efter sig.

Under kambrium börjar de nutida stammarna av växter och djur uppstå bl.a. de första med hårda skal. Det fanns rikligt av fosfat, kalk och mineralsalter under Korda. Käklösa fiskar.- Ordavakium piråkar, neonögon Äldsta benfiskarna -silurperioden
Alla djur som levde under kambrium saknade ryggrad.

Devon är en geologisk period i mellersta paleozoikum (542 miljoner-251 miljoner, geologisk era som sträcker sig från 542 till 251 miljoner år sedan. Paleozoikum delas in följande perioder; kambrium, ordovicium, silur, devon, karbon och perm. ) som följer efter silur och innan karbon. Under devon utvecklades de första landdjuren så som Ichtyostega. Följs av karbon.
Karbon
Ormbunkar, fräken- och lummerväxter, lummiga skogar anfibier, reptiler och insekter

Karbon är den näst sista perioden under forntiden.
Namnet, myntat av William Daniel Conyeare och William Phillips (1822), kommer från det latinska namnet Cárbo och syftar på att större delar av jordens stenkol, bildades under karbon, främst under senare delen av perioden.
I Nordamerika motsvaras karbon av två senare perioder; Mississippan & Pennsylvanian.
- Carbo är även namn på det geologiska system, lagerfljd, som bildades under karbontiden.
Perioden är uppkallad efter de stora stenkolslager som uppkom.

Under karbonperioden förenades jordens kontinenter till två ”storkontinenter”, Gondwanaland och Laurasien.
Klimatet var varmt och ganska jämt. I slättlanden uppstod floddeltan, laguner och sumpskogar.
I grundhaven dominerade sjöliljorna.
På land dominerade lummer- och fräkenväxter och trädormbunkar. Även nakenfröiga växter började uppträda mot slutet av perioden.
Fröormbunkar bildade intressanta övergångsformer mellan ormbunkar och kottepalmer.
I den rika undervegetationen fanns mossor och krypande lummer.


I väldiga sumpskogar avlagrades efter hand oerhörda mängder dött växtmaterial som inte kunde brytas ner fullständigt utan täcktes med ytterligare dött material. Under inverkan av höga tryck och temperaturer förvandlades de kolhaltiga växtdelarna till stenkol.
De första kräldjuren uppkom. Groddjur levde i träsk och slemskog.


Under karbon fanns det också mycket insekter. De första insekterna med vingar sägs (enligt Illvett) ha dykt upp omkr. 200 milj. år före den första flygande fågeln..
Ett exempel på flygande en flygande insekt är t.ex. Jättesländan, som med över 70 cm spännvidd var den största flygande insekten genom tiderna, och en 1½ m lång
Kackerlackorna hade sin glanstid under karbon.


Djurvärlden i havet var artrikt, med bl.a. hajar, tidigare benfiskar, blötdjur, leddjur och tagghudingar.


Slutet av Karbon, början av Perm

I stora delar av världen rörde sig kontinenterna och gav nya markskillnader (det rådde kontinentala förhållanden under perm) . Nya bergskedjor hade bildats p g a kontinentkollicioner mellan centrala Europa och Ö. Nordamerica.

Kontinentblocken som samlats i slutet av karbon sköts allt närmare varandra under perm, och vid periodens slut bildade de en enda landsmassa, Pangea. Det rörde sig norrut och Tethyhavet bildade en öppenvik mot ekvatorn.
Sammanstötningen mellan landmassorna ledde till den variskiska bergveckningen.
Barrskogar breder ut sig och växtlivet domineras av barrträd och ormbunkar.
Barrskogar breder ut sig. Växtlivet domineras av barrträd och ormbunkar.
Djurlivet dominerades av pansargroddjur och kräldjur.

I de karbonska och permiska tresken levde många olika typer av groddjur tex. den ormlika DOLICHOSOMA LONGISSIMUM och snabba fyrfota former som UROCARDYLUS och DIPLOVERTEBRON. Kräldjursarterna ökar.


Markförändringarna bildade också regnskogar och nya olika arter (även instabila).
Det bildades stora mängder grus och sand när växter och djur bryts ned. Detta omlagrades till bl.a. grova stenar, ofta i röd färg, vilka är typiska för tort varmt klimat. En kolbildning hade satt fart !

Olja finns i mellanöstern, USA, Ryssland och Norge, olja, naturgas och kol är fossila bränslen. Kol finns bl.a. i Storbrittanien.


Marina (mar= hav, Latin) sediment (avlagringar) avsattes runt Pangeas kuster, samt bl.a. i Ryssland väst om Ural, där kalk och Revkalk förekommer.
I slutet av perm ledde uppgrundning och uttorkning till saltavlagringar, t.ex. i Tysklad, Nordsjöbäckenet och innanför reven i Texas.
I Sverige finns det inga sediment från perm,(eller devon) men en magmatisk bergart, diabas, som bildar skyddande hättor på t.ex. Billingen och Kinnekulle i Västergötland.

Perm är den sista tidsperioden under forntiden. Av de däggdjurslika reptilerna var de fyrfotadjuren som vad dominerande, (vad bekräftar) antal och storlek.
Perioden inleddes med en istid och avslutades med den geologiska historiens största massutdöende.
Många äldre växt- & djurgrupper hade sina sista företrädare i perm. Speciellt många grupper dog ut alldeles i slutet av perm. Slutet av perm kännetecknas som en av de största massutdöendena i jordens historia, när 90% av allt liv dör ut, perm-trias utdöendet.

Arter som dog ut under Perm-Trias var:
triobiter, rugosa, korallerm, armfotingsordningen, orthider, samt de flesta sjöliljor och sjöborrar.
Även fusuiniderna bland de encelliga djuren (två två grupper som varit betydelsefulla sedan karbon, dog ut under perm).

Faunorna i haven karaktäricerades av bl.a. mossdjur, som rentav kunde bli revbildande. Stripomeniderna bland armfotingarna, vilka utvecklade mycket egendomliga former, t.ex. de korallika richtofeniderna.
Bland insekterna ersattes former med ofullständig metamorfos (ägg, larv, puppa, insekt) alltmer av sådanna med fullständig, t.ex. de första skalbaggarna, nätvingarna och en mycket primitiv trävinge, Permotipula med fyra vingar. Syrsor och trollsländor ingick också i insektsfaunan i perm.

Trollsländan, MEGANEURA (75cm) är historiens största insekt.

Växtsamhällerna under perm innehöll främst ormbunkar och nakenfröiga växter i trädskiktet, medan lummerväxter nästan bara förekom som örter.
Det var olika skillnader mellan växtsamhällen på olika breddgrader. I norr dominerade barrträd under yngre perm, och på Gondowana kontinenterna i söder fanns Glossopteris-floran med bl.a. trädformiga fröormbunkar. De tropiska områderna i centrala Nordamerika och södra Europa hade fler sinsemellan olika växtsamhällen.

Ökenförhållanden gjorde att det blev en intensiv oxidation och att jordlager från den tiden ofta är röda...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Devon, Karbon och Perm

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-03-27]   Devon, Karbon och Perm
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7838 [2020-07-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×