Utmattningsdepression/Utbrändhet

2 röster
20067 visningar
uppladdat: 2007-03-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
När lågan försvinner

• Inledning
• Bakgrund
• Fakta del
- Intervju
- Vad säger perspektiven?
- Vägen tillbaka
• Sammanfattning
• Avslutning



Inledning
Jag har valt att skriva om utbrändhet för att det är ett väldigt centralt ämne i mitt liv just nu. Min mamma var utbränd i ett halvår (sommaren 04) och jag har nyligen uppvisat flera stressymptom som har oroat mig.
Jag skriver detta delvis som en form av egen terapi men även för att lära mig mer om ämnet, symptom och behandling.
Utbrändhet har nästan blivit en folksjukdom idag och jag vill lära mig mer om vart det kommer ifrån (enligt de olika perspektiven), hur man kan bota det och även varför det har blivit så vanligt i dagens samhälle.
Jag ska bara nämna att jag i mitt arbete ibland skriver utbrändhet och ibland utmattningsdepression men det är samma sak, orden är synonymer med varandra.



Bakgrund
Man kan brinna för sitt arbete och verkligen lägga ner sin själ i det. Men plötsligt så har man brunnit lite för mycket och för länge, man har tappat bort sig själv på vägen. Man är utbränd.
Utbrändhet har blivit lite av ett modeord nu för tiden och man kan säga att det har blivit en ”modediagnos”.
Det finns en viss sanning i uttrycket ”man måste brinna för att bli utbränd”.
Många av dem som drabbas av en utmattningsdepression/utbrändhet är ambitiösa och kreativa personer med ett mycket starkt engagemang i sitt arbete. En del av dem som blir utbrända kanske till och med har dålig insikt om vad de själva orkar med och kanske har svårt att säga nej till arbetsuppgifter och att sätta gränser



Sid. 1
Fakta del
Utmattningsdepressioner sågs till en början som något som drabbade personer i yrken med tät människokontakt.
”Begreppet utbrändhet (burned out) är mest förknippat med den amerikanska forskaren Christina Maslash. Hon använde det ursprungligen om människor som arbetar i människorvårdande yrken (ex sjukvården och undervisning) som upplevde tre dimensioner av utbrändhet, nämligen emotionell utmattning, minskat engagemang i andra människor och upplevelse av minskad effektivitet i arbetet”.

De största orsakerna till utbrändhet idag är bl.a. vår tids egenheter med snabb förändrings takt. Vi utsätts alla dagligen för en mängd olika stimuli form av upplevelser, krav, kontakter, ljud, information m.m.
De snabba förändringstakterna gör att vi får en minskad översikt och struktur över tillvaron.
”En annan orsak är kroppens reaktion på de yttre förhållandena som vi lever i, med ofta oförenliga krav på allt vi borde prestera, samtidigt som våra möjligheter att prestera ofta är begränsade”.

Personer i åldersgruppen 20-30 år är en speciellt utsatt grupp för utbrändhet. Det finns även en stor del utbrändhet bland grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, såsom studenter och arbetslösa.
”Den arbetsmarknadssektor som hade störst andel i utbränning var staten, och lärare var där den yrkesgrupp som dominerade.
Besvärliga arbetsförhållanden som organisationsföränd-
ringar, konflikter och mobbning har ofta samband med utbränning.”
En utmattningsdepression/utbrändhet börjar nästan alltid med kroppsliga symptom såsom;
- Ihållande huvudvärk
- Sömnsvårigheter
- Ökad infektionsrisk
- Mag -tarm problem
- Muskelproblem
- Irritation

De kroppsliga tecknen är oftast de som man kallar de ”tidiga tecknen”
De sena tecknen är de kognitiva symptomen såsom;
- Minnesstörningar
- Svåra koncentrationsproblem
- Oförmåga att tänka klart
- Låg stresstolerans
- Överkänslighet för ljus, ljud och lukter
- ”tunnelseende”
- Ständig stresskänsla
- Tryck i bröstet
- utmattning



Så reagerar kroppen på stress
Genom att bli stressade så får vi en styrka att klara en utmanande situation, stress är alltså en naturlig reaktion från kroppen.
Vi är skapade för ett hårt och farligt liv där det gäller att snabbt kunna anpassa sig till nya situationer. Men det krävs att vi får tid att återhämta oss från den stress som vår kropp utsätts för.
Det är främst den långvariga stressen (den stress som vi aldrig får återhämta oss ifrån) som är förödande för våra kroppar. När vi blir stressade utsöndras cortisol och om det sker under en lång tid så bryter det ner immunförsvaret. Adrenalin och cortisol behövs vid en fight-flight situation, men blir det ingen fysisk reaktion (att man springer) så blir det negativt för kroppen. Den långvariga stressen innebär alltså att vi går omkring med ett ständigt hormonpåslag. Detta påverkar hjärnans aktivitet och hämmar immunsystemets funktioner. Långvarig stress tycks också ha en negativ påverkan på vår förmåga att minnas, vilket också leder till att vi får svårare att lära nytt.

- Intervju
Frågor till Eva Ohlin;

Visste du vad utbrändhet var när du drabbades av det?
- Jag hade bara hört talas om det, men jag fick inte höra att jag var utbränd av läkarna utan de sa att jag hade virus på balanssinnet.

Hur fick du diagnosen efter det?
- Jag fick aldrig riktigt en diagnos utan jag förstod det själv när jag märkte symptomen. Jag läste även att utmattningsdepression var det samma som utbrändhet och då förstod jag att det var vad jag var.

Vad berodde utbrändheten på tror du?
– Det var både inre och yttre faktorer. Den yttre stressen som jag hade vid den tiden var en stor del men om jag inte haft en inre stress samtidigt så hade jag kunnat kontrollera den yttre stressen bättre.

Upplevde du några av de klassiska varningssignalerna?
– Ja det gjorde jag, men jag förstod inte det till en början. Men såhär i efterhand så vet jag att jag uppvisade i princip alla varningssignaler

Vad var din första tanke när du fick höra det?
– Jag förstod det först inte, hur kunde jag bli utbränd? Jag ville bara bli frisk, jag förstod inte att jag var så maktlös inför mitt tillstånd.

Hur reagerade din omgivning?
– Ganska oförstående

Hur var vägen tillbaka?
- Den kämpar jag med ännu, även om det var mer än två år sedan. En stor sorg är att jag aldrig kommer vara samma person som jag var innan, jag kan inte ha lika många bollar i luften nu. Men jag har lärt mig att sätta gränser nu, göra andra prioriteringar osv.

Sid. 3


- De olika perspektiven

Det Humanistiska perspektivet
Amerikanen Carl Rogers (1902 – 1987) pratade om vår självbild och vårt idealsjälv. Om det inte finns en bra kongruens mellan de båda så kan dåligt självförtroende uppstå och individen blir missnöjd.
Hur kan man se detta i praktiken då?
Jo det kan vara så att när det blir en kollision mellan en persons professionella ideal och den verklighet som personen upplever på arbetsplatsen så kan det vara en början på en process som slutar i utbrändhet
Man känner sig värdelös, oduglig och maktlös. Ser bara egna svagheter och misslyckanden. Man tror att allt är sitt eget fel och att man inte är värd att ha det bra.
Hjälpen som erbjuds här är bl.a. klientcentrerad terapi där terapeuten ska vara varm och engagerad, men denne ska inte ”ställa en diagnos”. Rogers terapi ska hjälpa patienten att uppnå kongruens mellan självbilden och idealsjälvet.

Det Kognitiva perspektivet
Här skulle psykologen leta efter de felaktiga och negativa grundantaganden som patienten gör. Det skulle kunna se ut såhär om man tittar på en arbetslös 20-åring;
1. Grundantagandet kan vara; Jag är värdelös och oduglig, jag är inte värd någonting för jag klarar inte av det.
2. Tolkningen blir; Jag kommer aldrig att få ett jobb, och får jag ett så kommer jag att få sparken direkt.
3. Känslan som kommer är; jag är misslyckad och jag har ingen framtid.
I och med detta felaktiga grundantagande så skapas en inre stress hos individen som inte har något arbete, och eftersom den negativa känslan som personen brottas med är så pass stark så kan den känslan hindra 20-åringen från att våga gå på en arbetsintervju eftersom denne redan är inställd på att misslyckas.
Låt oss även säga att denna person drabbas av ett felaktigt tankemönster, låt säga en övergeneralisering. Med denna övergeneralisering i bakhuvudet så går personen iväg på en intervju som kanske inte går så bra av olika anledningar, då kommer tanken ”jag lyckades inte nu, alltså kommer jag aldrig att lyckas”.
Behandlingen som skulle erbjudas här är ex gruppterapi där de tankemönster som den drabbade har undersöks och uppmärksammas, man tittar efter de felaktiga grundantaganden som individen gjort.

Det psykodynamiska perspektivet
Här står barndomen i fokus, kanske ligger det undertrycka känslor om värdelöshet eller ett tvång att hela tiden behöva bevisa sig duktig genom att få saker gjort. Om det skulle vara fallet så är det inte så konstigt om individen bränner ut sig genom att söka uppskattning genom sina handlingar. Individen kanske tänker ”om jag bara gör detta så kommer chefen att uppskatta mig mer” eller ”om jag hjälper min arbetskamrat extra mycket då kommer denne att tycka om mig”.
Sådana tankar kan komma ifrån känslan av att man måste prestera för att få kärlek, kanske genom en störd emotionell relation till föräldrarna.
Behandlingen som skulle erbjudas här är ex gruppterapi där bl.a. den drabbades relationsmönster skulle gås igenom, man tittar efter tankar som gjort att individen drivit sig själv hårdare än vad hon egentligen orkat.
Sid. 4

Det biologiska perspektivet
Det biologiska perspektivet säger att personer som drabbas av depressioner har brist på vissa signalsubstanser, som serotonin och noradrenalin.
Det säger även att vissa människor har en medfödd depressionsbenägenhet. Om det har funnits familjemedlemmar som varit deprimerade så löper man 10-20% risk att bli det själv.
Hur vi rör oss spelar också en viss roll, depressiva symptom minskar om man rör på sig 2 – 3 ggr i veckan .
Hur kommer utbrändhet in i detta då?
Jo låt säga att individen har en brist på signalsubstanserna som motverkar depressioner, och så råkar det vara så att just den individen drabbas av arbetslöshet eller hamnar på ett arbete som kräver allt ur individen, då kan en utmattningsdepression inträffa.
Eller som i mitt fall, jag har en mamma som varit utbränd, jag var under en period väldigt stressad och upplevde några av varningssignalerna, alltså borde jag löpa en lite större risk att bli utbränd/drabbas av en utmattningsdepression. Nu gjorde jag inte det tack och lov, men enligt det biologiska perspektivet så skulle jag mycket väl kunnat göra det.
Behandlingen som erbjuds här är först och främst antidepressiva medel som Prozac och Cipramil, de har hittills visat sig ha relativt få biverkningar. De medicinerna kan även kombineras med samtalsterapi.

Ett beteendeperspektiv
Depressionen är en reaktion på ett visst stimuli. Utmattningsdepressionen orsakas också av stimuli, eller som jag skrev tidigare, en rad olika stimuli ( se sid. 2).
Låt oss säga att en individ varit mobbad som ung, det har skapat en oro inom låt oss säga honom.


- Vägen tillbaka
Det viktiga är att personen som drabbats av utbrändhet får stöd av personerna i sin omgivning.
Det gäller även att få kroppen och själen i balans igen. Fysiks träning kan vara bra, liksom sjukgymnastik, akupunktur, qi gong, yoga och meditation.
”Den som drabbats av utbrändhet måste göra förändringar i sitt liv så att han inte drabbas på nytt. Det viktigaste är lära sig hantera stress.
De som tillfrisknar och kommer tillbaka till arbetslivet gör det ofta under nya förutsättningar - de allra flesta byter arbetsuppgifter och oftast även arbetsplats, visar en kanadensisk undersökning.
Krisen man gått igenom leder ofta till att man omprövar sitt liv och försöker leva mer balanserat.”
Man kan se vägen tillbaka som en trappa, där alla de olika stegen ska vara en del i ens rehabilitering.
Barbro Bronsberg,(Ekelunds förlag 2000) skriver;
Trappsteg nr 1. Ta hand om och lyssna till kroppens signaler.
Trappsteg nr 2. Fundera och låt det ta tid
Trappsteg nr 3. Hitta dig själv igen i glädje och kärlek
Trappsteg nr 4. Hitta yrkesrollen igen eller den nya yrkesrollen
Trappsteg nr 5. Praktik utan ansvar.
Trappsteg nr 6. Tillbaka igen eller på nya arbetet.

Sammanfattning
Utmattningsdepression och utbrändhet är två synonymer och de drabbas oftast personer med ett krävande jobb där de utsätts för många olika stimuli samtidigt som de har svårt att se sina egna begränsningar.
Man brinner lite för länge och lite för mycket för en sak och tillslut blir man utbränd.
De första tecknen på en utbrändhet är kroppsliga symptom som sedan åtföljs av kognitiva symptom.
Stress är något som i små mängder är bra för kroppen, men det är den långvariga stressen som vi inte får återhämta oss ifrån som är skadlig. När vi blir stressade utsöndras bl.a. cortisol som under en lång tid i kroppen kan försämra immunförsvaret.
De olika perspektiven ger olika syn på bakgrunden till en utmattningsdepression och vägen tillbaka är oftast lång och kräver stöd från anhöriga.

Avslutning
Jag har lärt mig mycket om utbrändhet, och det gav mig den insikten som jag sökte när jag påbörjade arbetet. Jag har fått en större bild av ämnet och jag har lärt mig att man måste ta bättre hand om kroppen och inte slita ut sig så mycket bara för att man tror sig orka med att ha flera bollar i luften.
Utbrändhet har blivit lite av en folksjukdom nu förtiden då fler och fler bränner ut sig eller drabbas av långvarig stress, frågan är varför vi låter det gå så långt. Känner vi inte till vår egen kropps signaler när det är nog? Väljer vi att strunta i dem eller brinner vi helt enkelt ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Utmattningsdepression/Utbrändhet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-03-18]   Utmattningsdepression/Utbrändhet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7786 [2020-04-02]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×