Bermudatriangeln

6 röster
24861 visningar
uppladdat: 2001-06-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Bermudatriangeln


Ingen har väl vid det här laget undgått att höra talas om den mystiska Bermudatriangeln, som är ett tänkt triangelformat område mellan Florida, Bermuda och Puerto Rico. Ända sedan Christoffer Columbus färdades över Atlanten i slutet av 1400-talet har området varit känt för sina mystiska försvinnanden.

I detta arbete hade jag tänkt att ta reda på sanningen om Bermudatriangeln. Jag har länge undrat om det verkligen stämmer att det är ett ställe där folk försvinner spårlöst eller om det bara är rent ut av en myt. Vågar man åka över detta triangel formade område? Jag har tagit information från Internet. Där jag bl.a. hittat hemsidor, gjorda av havsforskare som har studerat Bermudatriangeln.

Vad är det som egentligen händer vid bermudatriangeln?
Varför försvinner några men andra inte?
Vad händer med flygplanen?


Många författare har skrivit hårresande berättelser om dolda pyramider på havets botten som suger kraften ur fartyg och flygplan. Eller om UFO-baser under ytan som kidnappar fartyg. Den mest kända är utan tvekan Charles Berlitz. Men han är inte ensam. Även Alan Landsberg, John Godwin, Richard Winer, John Wallace Spencer och Ivan T. Det har också funnits teorier om andra dimensioner och att det just utanför Floridas östkust skulle finnas en port mellan vår dimension och någon annan värld. Det skulle vara därför som fartyg och flygplan försvinner utan att lämna några spår efter sig förutom något kryptiskt meddelande. De flesta meddelanden som senare visat sig vara det sista livstecknet sägs vara ungefär "Allt väl, vädret vackert.."Den mest kända händelsen före 1900-talet är berättelsen om Mary Celeste som var ett två mastat skepp och som en gång hette Amazon. Mary Celeste hittades drivande i området vid Bermudatriangeln i december 1872. Ombord var allt i sin ordning, bordet var dukat för måltid och kastruller stod på spisen. Det var ändå något mystiskt med henne tyckte de som fann henne. Skeppet var helt öde! Inte en själ ombord.Tyvärr har inte Bermuda haft särskilt gott rykte de senaste generationerna trots deras fina klimat.

Omkring 1515 upptäcktes de 300 öarna av Juan de Bermudaz och redan från början ryktades det om att mörka makter härjade där. Bermudatriangeln som ”begrepp” dök upp 1964 men blev allmänt känt i och med Charles Berlitz bästsäljande bok "The Bermuda Triangle" från 1974. Boken gavs ut på svenska 1976 under namnet "Dödens triangel". I boken redovisade Berlitz fantastiska fakta som verkade peka på att området öster om Florida var utsatt för krafter utöver de vanliga. Idén var lockande och artiklar och utdrag ur boken publicerades i en rad veckotidningar i mitten av 70-talet. Det var också då som myten om triangeln spred sig bland folken.Sist i den svenska översättningen fanns också en brasklapp, ett kapitel skrivet av den populära vetenskaplige journalisten Eugen Semitjov.

I kapitlet, som bar rubriken "Bermudatriangeln är fantasternas nya lekplats", plockade Semitjov ner Berlitz argument. Till sin hjälp hade Semitjov den enda noggranna undersökning av de påstådda försvinnandena som hittills publicerats, Lawrence David Kusches bok "The Bermuda Triangle Mystery Ü Solved".Kusche nöjde sig inte med att föra uppgifterna om försvunna fartyg och flygplan vidare som Berlitz och många andra gjort. Istället gick han till källorna: han läste loggböcker, grävde i skeppsregister och väderleksrapporter. Genom sitt noggranna arbete kunde Kusche visa att Bermudatriangeln inte var annat än en myt. Flera av fartygen som påstods ha försvunnit i vackert väder hade i själva verket, visade väderrapporterna, gått under i storm och andra svåra väderförhållanden. Ett fartyg, det norsk registrerade Stavenger som skulle ha försvunnit i triangeln 1931 med 430 personer ombord, visade sig inte ens ha funnits!

Bermudatriangelns mest berömda försvinnande är utan tvekan den eskader på fem Grumman Avenger-bombare som den 5 december 1945 gav sig ut på en kortare rutinflygning från Fort Lauderdale i Florida. Flygningen gick ut över Floridas kust. De kom aldrig tillbaka. Händelsen har kommit att bli känd under namnet "Flight 19". Man fann aldrig ett spår av vare sig plan eller de 14 besättningsmän som var med. Klockan 19.30 samma kväll startade en Martin Mariner, sjöflygplan från Bomana River för att söka efter "Flight 19". Inte heller det planet återvände.Men 1991 hittade man vrakdelar från ett Avengerplan. Men det visade sig att de fem Avengerbombarna var bara några av de upp mot 100 plan av samma typ som hade sin grav i området.Nu finns det också farkoster som varit med om märkliga händelser i området men som klarat sig igenom triangeln.

1974 passerade ett passagerarflygplan genom Bermudatriangeln. Efter landningen berättade piloten att man flugit igenom ett grönskimrande moln och att havet under dom kokade. Något annat märkte man aldrig ombord. På marken var det stor uppståndelse. Under cirka 10 minuter försvann planet från radarskärmen. Det gick katastroflarm och när så planet återkom på radarn var en hel styrka klar att möta planet. Besättningen var mycket förvånad då man sade att planet varit borta i tio minuter. Vid en senare koll visade det sig att samtliga klockor ombord gick fel med tio minuter i jämförelse med de på marken. Fenomenet fick aldrig sin förklaring. Både Aftonbladet och Expressen hade en notis om händelsen för 20 år sedan.

Men även om de flesta rapporterna från triangeln har visat sig överdrivna, felaktiga eller påhittade har verkligen några fartyg försvunnit under oklara omständigheter. I och för sig är antalet inte fler än på någon annan lika hårt trafikerade plats på jorden men myten om triangeln har ändå gjort att också vetenskapsmän börjat intressera sig för händelserna.Vad är det som händer? Varför försvinner några och andra inte? Vissa rapporter från området har berättat om en grönaktig dimma, kokande hav och knäppa kompasser, vare sig det rört sig om fartyg eller flygplan. Man seglar in i ett lugn, vattnet börjar bubbla och vid vissa tillfällen tycks det lysa svagt grönt. Det finns också en del forskare som på ett seriöst sätt vill försöka lösa mysteriet med Bermudatriangeln. Teorierna har varit lika många som forskarna. I tidskriften Ny Tekgik publicerades 1988 en teori som lagts fram av en ryska havsforskare. Forskarna hade funnit skiktningar av gashydrat, en fast förening av metangas och vatten, på botten i triangeln. När temperaturen är låg och trycket högt kan ett tätt lock bildas som stänger inne stora bubblor av gas. När gasen frigörs, och det kan inträffa vid mindre jordbävningar eller andra rörelser i havsbottnen, stiger jättelika bubblor upp till ytan och kan dra ned fartyg som befinner sig på ytan. De ryska forskarna menade att gasen också gör att besättningen snabbt dör av syrebrist och inte hinner gå i livbåtarna.Forskarna har även vid ett tillfälle lyckats studera liknande händelseförlopp hemma i Ryssland, närmare bestämt i Ochotska havet i östra delarna av det forna Sovjet, mellan Kamtjatka och Sachalin. Där bildades en cirka 500 meter hög gaspelare bestående av just metan. Skiktet innehöll även vätesulfid och koldioxid. På grundval av den erfarenhet man hade om Bermudatriangeln så skulle fartyg eller flygplan som befunnit sig i detta område inte haft en chans att klara sig igenom.Men det finns också andra teorier:·

Enorma magnetiska stormar: Ganska logiskt med tanke på en del rapporter om roterande kompassnålar. Det har även förekommit att den svarta lådans bandinspelning från samtalet mellan besättning och trafikledning raderats ut över området.· Upphävande av gravitationen·

Underströmmar: Starka underströmmar som suger åt sig fartyg och som bildar jättelika tomrum i luften varpå flygplan tappar glidförmågan.· Det är kraften från en väldig "solkristall" från det sjunkna Atlantis som ligger bakom försvinnandena.

Under det ista årtiondet har två andra forskare börjat att fundera kring fenomenet Bermudatriangeln. Det är Richard Mc Iver och Larry Khulman, den senare expert på oljeplattformar. Khulman började tänka på området utanför Florida när man borrade efter olja i Nordsjön. Man fann en gasfyndighet varpå gas började strömma upp till ytan. I detta kokande inferno av bubblor började plattformen att kantra för att sedan gå till botten. Många har omkommit i dessa olyckor och Larry Khulman sa att den bästa flytväst i världen duger ingenting till när man hamnar i gas blandat vatten. Denna tanke liknar mycket de ryska forskarnas teori med gashydrat locket.Richard Mc Iver har gjort laboratorieexperiment i stora bassänger och där kunnat visa vad som händer under ytan på platser med stora gasansamlingar. Genom årtusenden har lager av växter och djur bildat sediment av gashydrater och då havsbottnen rör sig i form av underjordiska skalv eller jordskred, bryts sedimentet sönder och metangas frisläpps och strömmar upp mot ytan. Här kan det röra sig om enorma gasfickor som blottas. Enligt de ryska forskarna kan locket bli 300 meter tjockt. Experimentet Mc lver gjort visar att när gas bubblar upp till ytan mister vattnet sin ytspänning. Metangas är också lättare än luft och otroligt lättantändlig.Man kan alltså presentera gåtan om Bermudatriangeln ur en helt annan synvinkel. För det första är antalet försvinnande inte särskilt stort. Om man tänker sig ett fartyg och ett flygplan kommer in över Bermudatriangeln med några timmars mellanrum. Strax före har det förekommit ett undervattenskred som frisläppt ett stort antal ton metangas som strömmar mot ytan. Från flygplanet ser man ett grönaktigt skimmer och hela havet kokar och bubblar. På havsbottnen har den uppåtstigande gasen bildat stora kratrar och flera ton sediment som följer med gasen uppåt. Havet har nu tappat hela sin bärkraft inom ett stort område. Fartyget försvinner rakt ner i de bubblande vattenmassorna, efter följer sjunkande sediment och täcker över vrakdelarna. Alltså, inga vrakdelar står att finna och man hann aldrig sända några nödsignaler. Vad händer då med flygplanen? Då metangasen når havsytan fortsätter den upp genom atmosfären. Så småningom når den upp till flygplanet. När planet flyger in i gasen händer två saker:l. Motorerna kvävs då de inte får tillräckligt med syre.2. De heta avgaserna antänder gasen och planet störtar efter ett antal explosioner och försvinner ner i havet som inte har någon bärkraft. Följaktligen finner man inte heller där några vrakspillror, inte ens en oljefläck blir kvar.

Man räknar med att sedan andra världskriget har omkring 1.000 personer omkommit i bermudatriangeln. Men trots den stora siffran betyder detta inte att man måste söka efter en exotisk förklaring. Bryter man ner den blir det 25 personer årligen. Den amerikanska kustbevakningens sjunde distrikt, som bevakar det aktuella området, samt försäkringsbolaget Lloyds i London kunde visa statistik på att Bermudatriangeln är betydligt mera oskyldigt än sitt rykte. 1975 gick 21 fartyg under utan att lämna ett spår efter sig utanför den amerikanska kusten men av dessa inträffade endast fyra inom...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Bermudatriangeln

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-06-02]   Bermudatriangeln
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=774 [2019-10-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×