Attac

1 röster
13714 visningar
uppladdat: 2001-05-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Den tredje juni 1998 grundade fransmannen Igancio Ramonet den nyliberala organisationen Attac. Attac har blivit ett kontroversiellt ämne i media de senaste månaderna, då Sverige nu precis har blivit medlem och tagit över EU-ordförandeskapet. Det pratas oftast om vad dom vill och vad dom gör. Attac förknippas ofta med ”Tobin-skatten” en skatt vilken skall gynna medborgarna då finansiella transaktioner beskattas, dessa pengar som skatten ger skall användas för att hjälpa medborgarna och samhället. Attac med alla dess frågetecken blev därför mitt givna val till denna uppsats. För knappt tre månader sedan (januari år 2001, då Sverige övertog EU-ordförandeskapet) grundades Attac Sverige, och långt ifrån alla vet vad de har för mål och strategi. När Jag hörde mig för bland vänner och familj visade det sig att knappt någon visste vad Attac var. Människor kan undra hur en nyliberal organisation kan få så många anhängare på så kort tid, deras medlemsantal har ökat explosionsartat sedan starten. Har behovet alltid funnits eller är deras stund att komma fram i ljuset bara en slump. Jag ansåg att Jag måste tydliggöra vad Attac är och vad de står för.


2 Syfte

Syftet med min uppsats är att försöka redogöra för vad organisationen Attack har för mål för sin verksamhet, samt vilka medel Attack använder för att nå sina mål. Jag skall även jämföra den svenska attackrörelsen mot den franska. Slutligen skall jag presentera en del av den kritik som riktas mot Attackrörelsen. Jag vill alltså presentera Attac ifrån en global vinkel och lyfta fram dess kritik.


3 Frågeställningar

Vilka mål har organisationen Attac för sin verksamhet?
Vilka medel använder organisationen Attac för att nå sina mål?
Vilka är skillnaderna mellan en franska och svenska attackrörelsen?
Vilken kritik riktas mot organisationen Attac?


4 Precisering

Attac är en av världens största nyliberala organisation, att skriva om hela deras verksamhet i samtliga länder och med täckande historia skulle vara en alldeles för stor uppgift. Jag väljer därför att endast skriva om deras utveckling i Sverige samt likheter/skillnader till den Franska.


5 Metod

För att få en så vid och bred bild av Attac som möjligt började Jag mitt arbete med att diskutera ämnet med lärare och vänner. När jag sedan hade fått mig en någorlunda bild av vad Attac var började jag leta i tidningar och på Internet. Som sagt är Attac väldigt kontroversiellt, så att hitta fakta var lätt. Det svåra var att ta till mig den viktiga/intressanta och opartiska informationen bland massorna. Till min fördel visade TV4, under sportlovet, ett reportage om Attac i deras program Kalla Fakta som var väldigt bra.
På Internet fann jag det mesta av informationen. Två sidor jag använde mig mycket av, som båda är otroligt riktade och opartiska, var  HYPERLINK http://www.attac.nu www.attac.nu och  HYPERLINK http://www.motattac.nu www.motattac.nu. Där kunde jag läsa om vad just de ansåg om deras organisation. Jag valde att nästan endast hämta information från dessa två sidor. Båda är väldigt omfattande och utförliga. Eftersom Attac är relativt nytt i Sverige var det svårt att hitta information om organisationens historia. Jag har hållit mina ögon öppna efter artiklar och annat material om Attac hela tiden och rivit ur tidningssidor.


6 Källkritik

För att kunna skriva denna uppsats på ett vetenskaps- och samhällsorienterat sätt var jag tvungen att ta till mig så mycket material som möjligt. För att kunna stärka mina ord och kunna ge en bred bild, var jag ändå tvungen att ha en informativt fyllig text.
När jag skulle fördjupa mig i deras historik stötte jag på mitt första hinder. Det mesta jag fann var på Franska vilket gav upphov till att jag fick spendera många timmar med deras historik. Det var inte så att jag en dag kunde sätta mig ner och samla ihop fakta, för organisationen är ny och det har inte skrivits om den så länge.


7 Historisk bakgrund

Attac är en förkortning på; l’Association pour la Taxation des Transactions financières pour l’Aide aux Citoyens. Vilket översatt från Franska till svenska betyder; Organisationen för beskattning av finansiella transaktioner till nytta för medborgarna.

Folkrörelsen grundades i Paris den tredje juni 1998 med Igancio Ramonet, chefsredaktör på Le Monde Diplomatique, i spetsen. På Attacs hemsida kan man läsa det tal som skall ha legat grund för Europas snabbast växande folkrörelse.

”Varför inte skapa den världsomfattande medborgarrörelsen Attac, för införandet av Tobin skatten till förmån för medborgarna?” ”I samarbete mellan fackförbund, kulturföreningar, sociala rörelser och miljöorganisationer skulle den kunna fungera som en fenomenal medborgerlig påtryckningsgrupp.”

Tobin skatten är en skatt på 0,05-0,2 % som Attac vill skall gälla på transaktioner av pengar runt om hela världen. Attac menar att Tobin skatten ska ge 100 miljarder amerikanska dollar per år. Dessa pengar skall kunna användas för att t.ex. betala av u-länders skulder och hjälpa krigshärjade områden. Initiativtagaren till skatten är nobelpristagaren James Tobin som idag tar avstånd från Attac. Hans namn används ofta som ”affischnamn” av Attac. Rörelsens grundare, Igancio Ramonet, har erkänt att Attac medvetet utan att fråga använder Tobins namn för att skapa trovärdighet åt organisationen. Att han är nobelpristagare anser Igancio ger större tyngd. I Frankrike har ett 60-tal kommuner anslutit sig gemensamt, liksom ett stort antal fackföreningar, medborgarrättsrörelser, religiösa organisationer och tidningar.

Attac Sverige är ensamma i världen om att tydligt notera att de inte brukar våld får att nå sina mål. I Frankrike förknippas de med våld och anarki. Idag har Attac över 30 000 betalande medlemmar i ursprungslandet Frankrike, samtidigt som föreningar har bildats i 20 olika länder - den allra största finns i Brasilien. Internet var själva förutsättningen när Attac på kort tid byggde upp en organisation med över 2000 medlemmar bara i Sverige.

8 Resultat

8.1 Vilka mål har organisationen Attac för sin verksamhet?
Attac säger att de vill ”bryta den blinda ekonomismen hos såväl samhällets beslutsfattande delar, som i media och offentlig debatt, och därmed stärka medborgarnas möjlighet att under öppen diskussion delta i avgörande val för den egna och gemensamma framtiden”. Alltså ska folket få vara med och diskutera vart samhällets pengar ska förvaltas, dessa diskussioner ska ske i media olika former. Attac vill göra detta genom att arbeta fram förslag till konkreta lösningar på dagens ekonomiska problem. Vid bildandet har Attac Sverige tre prioriterade mål vilka är att:

Verka för införandet av en Tobin skatt, samt avskaffa skatteparadisen
Förhindra att offentliga pensionssystem används i spekulationssyfte
Avskriva de fattiga ländernas skulder

Attac menar att Tobinskatten är genialt konstruerad, eftersom den inte är märkbar för den privata individen, men däremot mycket märkbar för de som handlar med kapital i spekulativa syften för egen vinning. Detta skulle innebära att Jag som privatperson skulle få skatta 0,05-0,2 % av det jag växlar på ett valutakontor, summorna jag växlar är i regel små. Det Tobinskatten då drar av vid min transaktion är knappt märkbar för mig. Medan företag som växlar pengar då t.ex. en valutakurs sänks känner av den mer.

Låt säga att ett företag har 100 miljoner svenska kronor som plötsligt sjunker i värde. För att inte ”förlora” pengar växlas dessa till en annan stark och stabil kurs. På bara denna transaktion skulle Tobinskatten ”få” minst 50 tusen svenska kronor, om vi antar att skatten då är 0,05 %. Visserligen är inte det så mycket, men idag görs det ofantligt många linkande affärer.

Tobinskatten ”tjänar” då in pengar med hjälp av denna räntesats, som kan användas för att bl.a. betala av u-ländernas skulder. Attac tror även att världsekonomin skulle stärkas om u-ländernas skulder avskrivs. Antingen skall skulderna betalas med hjälp av Tobinskatten eller så ska man bara skriva av skulderna. Attac är en liberal organisation som arbetar för medborgarens bästa. Genom att avskriva u-länders skulder och avskaffa skatteparadis tror Attac att man kan höja livskvalitén runt om i världen.

Dom vill även förhindra att offentliga pensionssystem används i spekulationssyfte. Idag används många pensionssystems pengar för att köpa och sälja aktier. Detta för att vi, folket, ska få högre pensioner. Riskerna är väldigt stora och pengarna vi sätter in för att få ut en pension kan förloras i aktier på en dag. För att förhindra detta vill Attac att man inte spekulerar med pengarna utan låter dom växa naturligt på räntor

I Attacs manifest står det även att de vill avskaffa skatteparadisen, de små länder som håller låga eller inga skatter och därmed drar till sig kapital från omvärlden. I dessa länder/stater kan man placera pengar och då inte betala någon skatt alls, ingen märkbar i alla fall. Det är vanligt att företag och privatpersoner med mycket pengar placerar sina pengar på sådana ställen. I Sverige får man idag betala en skrämmande hög skatt på sina pengar om man är rik. Utöver våra vanliga, höga skatter, får man betala förmögenhetsskatter och liknande. Om dessa ”paradis” avvecklas kan länder med höga skatter få in mer pengar som i sin tur kan leda till man sänker skatterna.

De jobbar även hårt mot frihandeln, som i Europa betyder att unionens länder skall kunna köpa varor av varandra utan att betala så hög skatt. Attac menar då att de rikare blir rikare och de fattigare blir fattigare. Många u-länder lever idag på just dessa skatter som tas ut på exportvaror, om export- och importskatten sänkt får landet in mindre pengar och situationen blir ännu värre. Attac vill även jobba för att öka politikens makt och göra världen till en mer rättvis och demokratisk plats att leva i. Det är genom samarbete mellan privatpersoner, forskare och politiker Attac vill ge alternativ till samhällets utveckling. Det kan gälla allt ifrån sjukhusets korridorer till EU’s parlament.

8.2 Vilka medel använder organisationen Attac för att nå sina mål?
Det är Attacs många grupper och nätverk som utgör organisationen, vilket innebär att medlemmarna själva utformar verksamheten, utifrån Attac Sveriges programförklaring. En central arbetsgrupp, stationerad i Stockholm, samlar information, sköter mediebevakning m.m. för att serva de lokala grupperna och ge dem stöd i deras arbete. Attacs medlemmar härstammar från alla olika samhällsklasser, nationaliteter, åldrar och yrke. Detta gör att Attac kan få en bred bild av samhället och utifrån det kunna göra beslut som på bästa sätt gynnar samhället och medborgarna.

Medlem blir man då man betalar medlemsavgiften, om Attac på något vis tvivlar din tro till deras agenda och/eller inte följer de stadgar de har kan man bli utsparkad. Som medlem kan man välja på att antingen arbeta inom en lokalavdelning, arbetsgrupp eller nätverk. Arbetsgrupper och nätverk kan bildas t.ex. utifrån geografisk tillhörighet, kring specifika teman, speciella kompetenser eller för enskilda aktioner. Lokalföreningar antar egen stadga, väljer styrelse, revisorer och har egen kassa.

Attac Sverige är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation, visserligen är de en liberalrörelse men ställer sig inte bredvid och stöttar något befintligt parti i varken religiöst eller politiskt syfte. Organisationens avsikt är att samla folkliga och demokratiska krafter, som utifrån olika utgångspunkter och perspektiv ska ifrågasätter den makt som den finansiella diktaturen utövar, över alla infallsvinklar av det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet i Sverige och resten av världen.

Genom dessa strikta och klara stadgar menar Attac att man på ett tillförlitligt och bra sätt kan nå sina mål. För att kunna hålla sig dessa mål har man varje år ett riksmöte där alla medlemmar har en röst. Vid riksårsmötet äger alla enskilda medlemmar yttrande-, förslags- och beslutanderätt. Beslut tas genom traditionella val och besluten fattas med hjälp av majoritet av de medlemmar som är närvarande.

Attac Sverige anser att munnen är deras starkaste vapen mot den kapitalistiska diktaturen, de siktar på att bli en rörelse som stödjer politiker och andra som jobbar i deras riktning och ge dagens maktelit svar på tal. Detta är särskilt nödvändigt i en tid när massmedierna reducerats till ”dramafabriker” och nationalekonomin bidrar till att ge dem som administrerar dagens utveckling sken av vetenskaplig seriositet. Inom Attac möts man för att diskutera fram nya ekonomiska modeller till de som redan finns.

I Sverige, som enda land i världen, har Attac beslutat att inte nyttja våld får att nå sina mål. Ibland har Attac internationella demonstrationer och då har våld förekommit ett sådant tillfälle var i Nice förra året. Attac Sverige är lite bekymrade över hur Attac internationellt kommer att agera i Sverige. Kommer andra länder att ta till våld i Sverige även fast Attac Sverige inte står bakom det.

Utan Internet hade aldrig Attac fått detta lavinartade expanderande. Attac har nått 55 % kännedom hos svenskarna helt utan reklam, enligt Sifo. Internet är inte bara ett hjälpmedel utan själva förutsättning för Attac Sverige. Kontakten mellan lokalgrupperna sker främst med Internet. Kontakten och samarbetet med andra länder sker även det över Internet.

”Internet gör det möjligt att organisera oss efter intresseområden utan geografiska hinder” säger Kristoffer Talltorp IT-ansvarig hos Attac Sverige. För att nå ut till människor och göra reklam för sig själva har de en rad olika manifestationer och demonstreringar, i vilka målet kan vara att bara synas i pressen. Genom att höras och synas mycket blir organisationen upplysta och kända.

8.3 Vilka är skillnaderna mellan den franska och svenska attackrörelsen?
Frankrike är Attacs hemland. Svenska Attac skiljer sig inte så mycket ifrån Attac i andra länder. Alla Attac bygger sitt individuella mål, de måste dock grundas på de grundläggande punkter som finns. Målen kan vara väldigt lokala, här i Sverige kan Attac Kalmar och Attac Luleå jobba för två olika saker - Precis som Attac Sverige och Attac Frankrike. Men alla bygger i grunden på att gynna medborgarna.

När Attacs franske ordförande Bernard Cassen var i Visby förra sommaren presenterade han organisationen, han förklarade då att Fransmän ska köpa franska varor i stället för t.ex. Asiatiska bilar och Sydamerikanskt kött. Detta är karakteristiskt för fransk tullpolitik, risken finns att Attac försöker sprida den i Sverige. Hittills har de tonat ned detta budskap, eftersom de vet att svenskar är mycket internationalistiska och frihandelsvänliga. Men varje gång man talar med en Attac anhängare märker man deras skepsis mot handel, och de har inte på något vis tagit avstånd från franska Attacs åsikter.

Skillnaden som syns utåt, av en privatperson, är att de i Frankrike är beredda att ta till våld för att framhäva sina åsikter. En av Attac Frankrikes mest berömda företrädare är bonden José Bové. Hans berömmelse bygger på att han har saboterat genmodifierade grödor och en McDonaldsrestaurang. För det har han hyllats som en hjälte av Franske Attac. Attac Frankrike har även figurerat i rader av demonstrationer som man har varit medveten om skulle leda till våld. Under demonstrationerna mot Världsbanken och IMF (i Prag år 2000) lät man dela in alla grupper i det samlande demonstrationståget efter den grad av våld man tänkte använda. I det blå tåget gick de som tänkte angripa poliser, i det rosa tåget de som "bara" tänkte blockera de demokratiska mötena mellan världens politiker. Detta är ett typiskt verk av den Franska rörelsen, visserligen fanns det representanter från Sverige med i Prag men de var ”endast” med i blockeringsgruppen och nyttjade då inget våld, enligt Attac.

I Frankrike är även hela organisationen mer fullständig och igenomtänkt. I Sverige möts Attac av mycket kritik för deras dåliga sammanhållning mellan lokalavdelningarna. Sådant har man med tiden lyckats ta bort i Frankrike. Frankrike har inte visat nått större intresse för att tillhandagå nya länder såsom Sverige med administrativt material, huruvida man kontrar kritik och skapar en bra image. I Frankrike har man större mål och en betydligt större befolkning

8.4 Vilken kritik riktas mot organisationen Attac?
Det sägs att Attac har lika många motståndare som de har medlemmar i Sverige. Den kanske mest aktiva organisationen är motAttac. De anser att Attac har stora brister i deras stadgar och styre. Attac har ingen ledning som för organisationens talan utan alla lokalavdelningar pratar för sig själva, bara det är inom Attacs program. Johan Norberg är en av Attacs främsta kritiker och aktiv i motAttac. Han sa i TV4 Kalla Fakta:

”Det är ett problem därför om man är en organisation ska man ha en grundagenda som man kan stå för, som man försvarar i alla lägen. I väldigt många debatter så är det ju så att representanterna för Attac bollar mellan olika åsikter och förslag. När man kritiserar något förslag de har då förklarar den personer att; just det tycker inte Jag, Jag tycker inte som Attac Sverige eller Attac Frankrike. Man bollar och tar det som verkar gångbart för publiken just då i väldigt stor utsträckning.”  Han anser att en så stor organisation som Attac ska kunna hålla sig till sina åsikter och mål i alla lägen.

Tobinskatten är även en sak Attacs motståndare försöker stoppa. Man menar att Attac inte har tänkt igenom det hela. Det skulle bli dyrare att investera någon annanstans än innanför de egna gränserna. Det beror på att Tobinskatten tas ut varje gång en transaktion sker, när företag och placerare investerar i ett projekt i ett annat land innebär det i regel inte bara en enda transaktion utan rader av dem.

Man satsar pengar (gör en investering), hämtar in vinsterna, ökar investeringen och för över en del intäkter till andra delar av verksamheten. Kanske även i andra länder om företaget har en globalverksamhet. Resultatet blir att man måste betala väldiga summor i Tobinskatt när pengarna passerar gränserna. Så stora att man allra helst gör affärer i den egna valutan, i det egna landet. Det gör att andra länder får en mindre tillgång till kapital, och därmed mindre investeringar som i sin tur leder till högre räntor. Tobinskatten skulle då endast gynna ekonominationalister som inte alls är för finansiella transaktioner. ”Hinder för kapitalets rörlighet låser in kapital där det redan finns, dvs. i de rika länderna, och tredje världen blir förloraren” står det på  HYPERLINK "http://www.frihandel.nu" www.frihandel.nu: s sida. Denna organisation jobbar mycket tillsammans med motAttac och är även de negativt inställda till Attac.

"Jag ser i frihandelsprincipen en grundsats, som i den moraliska världen skall verka på samma sätt som tyngdlagen i universum, den skall föra samman människorna, upphäva motsättningarna i fråga om tro, ras och språk, och förena oss alla genom den eviga fredens band.” skrev Richard Cobden, 1846.

Attac menar att frihandeln skulle leda till att u-länderna kommer utnyttjas och pumpas tomma på sina resurser. Utan frihandel skulle u-länderna kunna tjäna in mer på sina exportvaror. Denna teori tror Sachs och Werner på Harvard University är fel. De visar att länder som varit öppna för internationell handel (frihandel) växte med 4,5 % årligen under 1970-1980. Medan länder som varit stängda för handel (inte frihandel) endast växte med 0,7 %. Alltså ger enligt de frihandel tillgång kapital och ny teknik, allt detta är viktigt för ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning. Allt detta strider emot Attacs idéer och 4 ekonomie doktorer i nationalekonomi anser att Attacs stadgar är bra men ogenomtänkta och nästa omöjliga att genomföra. Däremot tror de Attac spelar en viktig roll för ideologiskt vilsna människor i rika i-länder.

Attac vill idag även avskaffa de ökända skatteparadisen. Det skulle innebära att man slog sönder förutsättningen för dessa små länders ekonomi. Det finns ingen anledning för stora företag och investerare att bry sig om små inklämda länder som Luxemburg eller Liechtenstein när de några kilometer i ett annat väderstreck får tillgång till långt större marknader. För att överleva måste dessa länder erbjuda institutionella fördelar som de andra inte har - Just skattefrihet.


9 Diskussion

Jag är både för och emot Attac. Jag tycker att Tobinskatten är genial men undrar också hur den verkligen skulle fungera i praktiken. I deras programförklaring verkar allt så lätt och man sitter bara och nickar till deras åsikter. Att känna så mycket pengar på att folk bara växlar- och investerarpengar, är nästan lite skrämmande. För att detta ska fungera behövs det en hundraprocentig global enhet som ansvarar för pengarna, detta tror Jag dock kan leda till att folk börjar smuggla pengar och ”tvättar” sina pengar i form av att investera i ekonomiskt stabila objekt. När man sedan börjar tänka efter blir allt genast lite suddigt. Attac vill inte ha någon global enhet som handskas med pengar utan det kapitalistiska systemet då länder placerar pengar i vinnigs syfte. Å ena sidan förklarar Attac att länder inte på något vis ska påverkas av omvärlden till att omforma sin politik i liberal riktning genom Världshandelsorganisationen och IMF.

Å andra sidan vill de tvinga länder att höja sina skatter för motverka skatteparadis. Det går inte ihop. Att avskriva u-länders skulder klingar också bra i allas öron, men det är inget man bara kan göra. Visst skulle det vara en jätte bra start för u-länderna som ska in på västvärldens ekonomiarenor. Men många länder i västvärlden behöver ha ”tillbaka” sina pengar från u-länderna för att själva kunna stabilisera sin ekonomi. Rent ekonomiskt har EU idag fullt upp med den nya valutan EMU vilken ska ge alla EU’s medlemmar en gemensam valuta. Att försöka införa Tobinskatten mitt upp i EMU utvecklingen tycker inte Jag verkar lägligt. Att införa en global skatt tror Jag skulle ta decennier, Jag tvivlar stark på att USA och t.ex. Japan skulle haka på förslaget. Vad är det för mening med skatten om inte alla världens länder är med. Ska man då behöva skatta sina transaktioner i förbindelse till vissa länder och andra inte? Låt säga att Finland, som ensamt land i EU, inte godtar Tobinskatten. Företag skulle då kunna slussa ut sina pengar från Finland och kringgå skatten. Självklart skulle inte det funka, alla måste vara med för att det ska fungera bra. Eller skall den centrala Tobin-enheten be länderna Finland gör affärer skatta det pengar Finland investerar.

Tanken med att bara ha lokalavdelningar och mindre nätverk verkar även det svårt rent administrativt. Det är lite som att driva en skola utan ledning och rektor och lägga ansvaret på lärarna. Visserligen blir det lättare för Attacs lokalavdelningar att kunna specialisera sig på problem men det kan även bidra till segregation inom organisationen. Det skulle inte alls förvåna mig och vi inom några år har en rad olika rörelser som innan har vart lokalavdelningar inom Attac. Med en stark ledning skulle man kunna styra organisationen och se till att alla gör det som skall.

Har det alltid funnits ett behov av en politisk oberoende organisation eller har Attac Sverige på så kort tid lyckats väcka så stort intresse. Man kan tänka att Attac är en dammvippa och vi, folket, som damm. Vi har sugits fast till Attac, frågan är bara hur länge vi hänger kvar utan att tappa greppet och förtroendet. Med alla sina mål tycker Jag att Attac har satt en stor press på sig själva. Om Jag vore medlem skulle Jag ha vilja ha något konkret de bevis på vad de har gjort. Det känns som om Attac med alla sina demonstrationer har lovat att lösa deras mål och fullfölja sin än så länge abstrakta programagenda. Som medlem skulle Jag vilja se lite resultat för allt jobb, att stödja en organisation som inte visar nått resultat kan nog leda till att man lätt tappar intresset och lämnar rörelsen.

Det är ändå viktigt att det kommer rörelser som på ett eller annat sätt försöker stärka världsekonomin och framför allt stärka den Svenska kronan – Attac kan bli rörelsen den Svenska kronan behöver. Jag skulle vilja se att Attac till en början försöker fullfölja och ta itu med problemen vi har i Sverige. Varför kämpa om att avskaffa skatteparadis när snart hela Sverige är till salu. Privatiseringen som just nu står i blom i Sverige har onekligen gått bra så här långt, men att privatisera ett så vitalt organ i samhället som sjukvården kan gå fel. Ett bra exempel på en mindre lyckad privatisering är när Citypendeln tog över Stockholms pendeltåg trafik. Om Attac brann lika mycket för att ta itu med problemen ”på hemmaplan”, som de gör för det kanske svåraste och nästintill omöjligaste teserna i välden, kanske privatiseringen kan stoppas, eller i alla fall granskas, innan det är för sent.

Även fast Attac Sveriges högst prioriterande mål är få skulle världen förändras markant om bara ett utav de gick igenom. Det bra att det finns en liberal organisation för medborgare av medborgare som strider, sätter sig upp emot och ifrågasätter världens kanske ekonomiskt mäktigaste organ: Världsbanken. och IMF.


10 Slutstats

Attac Sverige har en tuff väg att gå för att bygga upp ett förtroende i samhället. Deras mål är väldigt bra, men om dem går att genomföra är upp till tiden att bevisa. Attacs kännedom har spridit sig bland människor likt en varm sommarvind. Innan folk kan börjar ta Attac för en respektabel och seriös organisation behövs det kanske en om strukturering i de administrativa kretsarna så att dom från en central nivå kan styra bland lokalgrupperna. Attacs stora stöd visar att det idag finns ett stort behov i samhället av att någon som rör runt i världens politik.

Attacs fiender är många och skälen till deras misstro kan verka lika självklara och korrekta som Attacs skäl att tro på att de dom gör är rätt. Motståndare menar att Attac kan vara bra för unga människor som inte har någon erkänd ideologisk tro - Attac spelar en viktig roll för ideologiskt vilsna människor i rika i-länder. Organisationer som Attac är viktiga då samhället hela tiden måste anpassas och utvecklas till något bättre.


11 Sammanfattning

Den tredje juni 1998 grundades Attac av fransmannen Igancio Ramonet. Efter drygt 2 år har nu även Attac öppnat i Sverige och reaktionen har vart väldigt olika. Attac är en nyliberal organisation som vill förändra och förnya världens ekonomipolitik.

Med min uppsats vill jag berätta vad Attac Sverige har för mål och vad dom gör för att nå dit. Jag har valt att gå djupt i den Svenska rörelsen och specialisera mig i den, istället för att bara ”skrapa på ytan” på hela organisationen, utifrån ett globalt perspektiv. Attac Sverige har tre huvudmål, alla är ekonomiskt kopplade. Dom vill avskaffa de ökända skatteparadis där man knappt, eller inte alls, behöver betal...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Attac

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-31]   Attac
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=766 [2020-08-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×