Rosa Luxemburg

4432 visningar
uppladdat: 2007-02-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Efter flera år av krig, död och hunger tröttnade några tyska matroser i kriget. De vägrade att ställa upp på det självmordsuppdrag som de blivit tilldelade och avväpnade sina officerare för att sedan återvända hem. När de återvände till hamnen fängslades 560 av dem direkt. Detta var upphovet till vad som ibland kallas ”den tyska revolutionen”. En viktig person i den revolutionen var Rosa Luxemburg.



Rosa Luxemburg föddes år 1870 i en by som heter Zamosc i, vad som då var, Ryska Polen.
Där började hon sitt liv med att studera och hon blev tidigt engagerad i politiska frågor. Vid sexton års ålder gick hon med i det revolutionära partiet ”Proletariat”. Det var ett litet parti som hade lidit mycket av förtryck. Flera av dess partiledare hade mördats år 1886 så ca tre år efter att Rosa gått med i partiet skickades hon iväg. De andra medlemmarna i partiet ville inte att hon skulle hamna i fängelse, de anade att hennes kunskaper skulle komma till nytta längre fram i tiden. Rosa Tvingades i landsflykt därför att hon riskerade att bli arresterad på grund av sina revolutionära åsikter. Så för att få fortsätta att tycka och skriva vad hon ville var hon tvungen att flytta.
Hon flyttade till Zürich i Schweiz där hon fortsatte sina studier. Hon var politiskt aktiv under de nio år hon bodde där och skrev hela tiden insändare och annat till tidningar.
År 1898 flyttade hon till Tyskland och skaffade tyskt medborgarskap. Där fortsatte hon sitt skrivande i dåtidens största marxistiska tidskrift. Hon gick också med i det tyska socialistiska partiet (SPD). SPD hade som långsiktigt mål att avskaffa kapitalismen och alla klasskillnader. Enda problemet var att det som förr varit ett väldigt revolutionärt parti började nu mer och mer rikta in sig på revisionism (idag kallas det reformism).
En av ledarna i SPD, Eduard Bernstein, skrev i samma tidskrift som Rosa en serie artiklar om revisionism. Han menade att det stora problemet med kapitalismen inte längre fanns kvar. Utvecklingen hade gått framåt. Han menade också att arbetarklassen hade höjt sig till ”medelklass” och nu inte längre var ”underlägsna”. Kort och gått så ansåg han att revolutionen inte var lika viktig längre. Han ansåg att man kunde avskaffa kapitalismen på annat sätt, såsom med politiska beslut och via röstning. Rosa var inte sen att svara med andra artiklar som bl a handlade om relationen mellan revolution och revisionism. Rosa menade att revisionismen var beroende av revolutionen. Hon tyckte också att skillnaden mellan borligheten och arbetarna fortfarande fanns kvar och uppmanade folk att inse detta. Rosa var inte intresserad av skillnaden mellan reformer eller revolution. Det var klasskillnaderna som var den stora frågan. Jag skulle nog hävda att Rosa var kommunism eftersom att hon strävade efter att alla skulle ha lika mycket och ha samma förutsättningar. Dessutom var hon ju med i ett socialistiskt parti. Det var b la Eduards åsikter ledde till att Rosa gick ur partiet och bildade ett nytt.

Rosa Luxemburg satt ofta fängslad på grund av sina åsikter. Jag tycker att det är sjukt och det håller nog många i dagens samhälle med om. Tyvärr inte alla så det finns ju fortfarande ställen där man inte får tycka vad man vill. Det är som att det fortfarande finns ställen där kvinnor inte får rösta. Det var en av de saker som Rosa kämpade för.

År 1893 genomfördes i Belgien en strejk med 250 000 arbetare som krävde rösträtt åt alla. Det gjorde också så att det styrande partiet gav rösträtt åt alla män. Men de ägande hade mer än en röst. På så sätt behöll de sin majoritet i riksdagen.
År 1902 genomfördes en ny strejk för att införa även kvinnlig rösträtt. Detta möttes av det liberala partiet som sa ”rösta på oss i nästa val så lovar vi att införa det”.
År 1905 bröt också den första ryska revolutionen ut. Rosa deltog mycket i den eftersom att den ryska delen av polen (där hon växte upp), såklart, drogs med. År 1906 fängslades hon och frigavs efter fyra månader.

Rosa skrev en bok som handlade just om vikten av masstrejken. Den hette ”masstrejken, partiet och fackföreningarna”. Hon skrev däri att masstrejken kunde störta hela det kapitalistiska systemet. Med den menar hon att om ingen arbetar och gör produkter så stoppas handeln och därmed kapitalismen. Just sådana händelser var precis var Rosa ville se mer av.
Den boken är mycket omtalad eftersom att den va den första i sitt slag. Rosa var en av de första riktigt politiskt aktiva kvinnorna. Kvinnor hade fortfarande inte ens rösträtt på många ställen i Europa.



Kriget börjar

Innan första världskriget bröt ut, 1914, hade alla tyska arbetarpartier kommit överense om att om ett krig bröt ut skulle de strejka. Inget av arbetarnas blod skulle spillas för att försvara det kapitalistiska systemet, eller för att få mer makt. När sedan kriget bröt ut så var det inte ett enda som strejkade. Alla ställde sig bakom sin regering som hade lovat att det skulle bli ett kort krig. Rosa försökte gång på gång övertala SPD att sätta sig upp mot kriget, det ledde tillslut till att hon fängslades. Det var där, i fängelset, hon började bilda ett nytt parti. De kallade sig ”Spartakisterna” och efter den ryska revolutionen blev grunden för det ”tyska kommunistiska partiet”.
1916 hölls en strejk i centrala Berlin där omkring 10 000 arbetare demonstrerade mot kriget. Runtomkring i tyskland hölls liknande demonstrationer. Den 28 juli samma år dömdes Karl Liebknecht till två och ett halvt års fängelse för att ha motsatt sig kriget och sedan spritt sina åsikter. Som följd på det strejkade 55 000 arbetare i de tyska ammunitionsfabrikerna som protest.
1917 kom den andra ryska revolutionen. Den välkomnade Rosa liksom den första. Hon ansåg, liksom jag, att rysslands kommunistiska styre inte alls var kommunistiskt utan alldeles för diktaturiskt.

Mördades år 1919

I slutet av Rosas liv jobbade hon mycket med att försöka få in ett stort revolutionärt parti i parlamentet. Vid 1918 hade spartakisterna ca 3000 anhängare. De sades också att ungefär hälften av dem pacifister, d v s vapenvägrare eller militärhatare, inte revolutionärer.
I brist på ett moget revolutionärparti uppmanade spartakisterna folk att bojkotta valet. Aktivister från spartakisterna gjorde upprorsförsök i några dagar, som sedan kom att kallas ”spartakistdagarna”, men dessa krossades snabbt och lätt av militären. De dagarna var mycket blodiga eftersom att en del av aktivisterna bar vapen och att militären vidtog åtgärder mot det.
År 1919, precis efter spartakistdagarna som var i januari, tillfångatogs både Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht. Karl blev misshandlad nästan till döds och sköts sedan ”under flyktförsök”.
Rosa blev misshandlad och avrättad av samma grupp anti-kommunister, några soldater ur Gardeskavalleriets skyttedivision. Den 31 maj samma år hittades hennes kropp i Landwehr-kanalen.

Vissa säger att det inte finns flera former av kommunismen med det tror jag. Lenin och Stalin hade en form. Men den Rosa hade var inte samma som deras. Rosa hatade diktaturen och ansåg att om man tog ifrån en människa sin valmöjlighet så var det inte kommunism. Kommunismen för henne betydde mer att alla skulle vara värda lika mycket, inga klasskillnader alltså. Hon ville att det skulle kunna vara så även fast det var en demokrati. Tanken är god, kanske kan den funka någon gång i framtiden. Det vore kanske ett drömsamhälle. Att bli mördad för sina åsikter är ett hemskt öde som inte borde drabba någon. Tyvärr så händer det. Du ska få tycka vad du vill, inte bara sådant som jag anser är ”bra” saker, som anti-rasism och anti-nazism. Du ska få vara nazist också utan att du ska bli nerslagen för det och självklart inte mördad. Så länge du själv inte slår ner någon.
Man kan se på flera ställen i världen att när någon börja sätta sig upp ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Rosa Luxemburg

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-26]   Rosa Luxemburg
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7644 [2020-02-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×