Tobak

13 röster
15947 visningar
uppladdat: 2007-02-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vad är Tobak?

Nicotiana tabacumär en ört som innehåller det giftiga ämnet nikotin. Namnet kommer från den franske ambassadören Jean Nicot, som var en av de första som började odla tobak i Europa i mitten på 1500-talet. Det finns ungefär 100 arter och dessa växter är oftast ettåriga. Till Europa kom tobaken från Västindien via Nordamerika. När tobaken först kom till Europa var de främst som ett läkemedel. Snuset användes mot huvudvärk.
Christoffer Columbus bjöds på tobak av indianerna när han anlände till Västindien 1492
Man tror att cigaretterna har sitt ursprung ifrån 1800-talets Seville som ligger beläget i södra Spanien. Fattiga spanjorer plockade upp cigarresterna från rika "señoritas" och lindande sedan papper runt cigarren och rökte det sedan.

Framställningen...
Torkningen av cigarr och cigarettobak sker i ventilerade lador eller i solen.
Till snus används orientalisk eller turkisk tobak som röktorkas i lador.
Denna torkningsprocess som varar i ca 2 månader framkallar förändringar i bladens kemiska sammansättning. Tobakens speciella arom kommer när bladen avger en del av nikotinet. Sen ligger tobaken förpackad i kartonger och genomgår en eftermognadsprocess före den slutliga bearbetningen

Abstinensbesvär

Tobaksbrukares nervsystem har vant sig att fungera tillsammans med nikotin. Vid avbrott i nikotintillförseln rubbas jämvikten i centrala nervsystemet. Då uppstår abstinensbesvär. Grovt kan sägas att abstinensbesvär är motsatsen till de eftersträvade effekterna av drogen.

Ett exempel på hur abstinens uppstår
En person som röker eller snusar första gången får genast ökad puls och ett högre blodtryck. Om du däremot rökt under en längre period har kroppen lärt sig att normalisera puls och blodtryck, trots tobaken. En rökare har alltså inte högre blodtryck än en ickerökare. Snusare kan dock ha något förhöjt blodtryck och puls. När nikotinintaget avbryts finns inte någon puls- och blodtryckshöjande effekt kvar utan bara den motverkande kraften vilket innebär att puls och blodtryck ofta sjunker vid tobaksstopp. Det kan göra att du mår sämre i början när du slutat röka eller snusa. Så småningom anpassar sig organismen igen till den nya och naturliga miljön och vi får en återgång av puls och blodtryck.


Hjärnans beroende

När du röker eller snusar går nikotinet från lungorna respektive munslemhinnan in i blodet och transporteras upp i hjärnan. - Normalt ska inte farliga ämnen ta sig förbi hjärnbarriären som är gjord för att skydda oss men nikotinmolekylen är så liten att den passerar.

Nikotin tas emot av hjärnan
I hjärnan finns det mottagare, receptorer som tar emot impulser via signalsubstanser. Nikotin är kemiskt likt kroppens egna signalsubstanser vilket gör att receptorerna gärna tar emot nikotinet.

Mår illa i början
Första gången du använder tobak mår du förmodligen illa. Kroppen uppfattar att det kommit in ett gift och den har inte någon bra beredskap för att ta hand om giftet. När du rökt eller snusat några gånger har kroppen dock förberett sig. Den har skapat fler receptorer i hjärnan för att ta hand om nikotinet. Det resulterar i att du inte mår illa längre efter att ha rökt eller snusat.

Hjärnan skapar nya mottagare för nikotinet
- Börjar du använda mer tobak än du brukar blir det en förgiftningseffekt igen om alla receptorer är fyllda. Då skyndar sig kroppen att producera nya. Ju mer du röker eller snusar desto fler receptorer för att ta hand om nikotin skapas i hjärnan.

En av det vanligaste transmittorsubstanserna i hjärnan är acetylkolin. Vissa av acetylkolinets receptorer (mottagarplatser) gör inte skillnad på nikotin och acetylkolin. Nikotinmolekylen sätter sig således i acetylkolinreceptorn och stimulerar till nervimpulsöverföring. Därefter får vi en blockerande effekt då acetylkolinestreratet inte kan frigöra receptorn från nikotin lika bra som från acetylkoinet. För att skydda sig mot denna blockad uppkommer neuroadaption, i detta fall en ökning av antalet nikotinreceptorer. Denna strukturella förändring är sannolikt basen för tolerans till nikotin. Med ökningen av nikotin-receptorerna uppstår möjligheten till att bli stimulerad av nikotinet.

Vad som bland annat ytterligare komplicerar nikotinets farmakologi är att nikotinet har olika effekter i olika delar av hjärnan. Om man frågar tobaksbrukare varför de använder tobak så kan man få svar som tyder på två till synes motsatta verkningar; att det aktiverar, piggar upp och ökar koncentrationen samt att det hjälper till att koppla av, lugnar och verkar avstressande. Samma person kan vid olika tillfällen söka båda effekterna. Hur är detta möjligt? En drog som både piggar upp och lugnar. Man antar att den lugnande funktionen av nikotin uppkommer i det limbiska systemet inne i hjärnans mitt som är det huvudsakliga centrum för känslor, medan den stimulerande effekten i hjärnbarken tycks emanera från retikulära formationen i förlängda ryggmärgen. Dessa huvudeffekter sker mer eller mindre samtidigt och förklarar kanske en del varför nikotin av så många anses ha så eftersträvansvärda effekter. Ingen annan drog torde kunna både stimulera och lugna på samma gång.

Nikotinberoendet kan vara olika starkt
Människors känslighet för nikotin varierar starkt. Så gör även det etablerade nikotinberoendet. En del rökare kan vara lika beroende av sitt nikotin som en heroinist är av sin drog medan många dagligrökare kan ha ett måttligt beroende av nikotin. Man tror paradoxalt nog att den som i sin första kontakt med nikotin blir mest illamående är den som har störst behov av neuroadaptation (fler receptorer) och därmed får större tolerans och fler abstinensbesvär vid avbrott i tobaksbruket.


Fosterutvecklingen

En moder som röker åsamkar sig själv de "normala skadorna" från rökningen men därtill, och säkerligen minde känt, påverkar hon det växande fostret mycket negativt.

Vikten minskas och risken för plötslig spädbarnsdöd ökar
Till följd av de gifter som kommer in i fostret på grund av moderns rökning ökar risken för att det ska få missbildningar. Det blir också mindre och lättare (ca 150 gram) dvs. något ofullgånget och omfattas av förlossningskomplikationer. Efter födseln är också risken förhöjd för att drabbas av plötslig spädbarnsdöd.

Hjärnan blir mindre utvecklad
Under fosterstadiet utsätts fostrets växande hjärna för nikotin. På samma sätt som hos mamman stimulerar nikotinet också till aktivitet i fostrets nervceller. På grund av denna, på onaturlig väg ökade aktivitet, stänger hjärnan av sin utveckling av mängden nervceller för tidigt. Hjärnan tror att det finns tillräckligt med nervceller eftersom aktiviteten är normal. Alltså föds många barn förmodligen med en mindre hjärna än vad som egentligen skulle behöva vara fallet.

Detta leder sedan till risker för en sämre mental och intellektuell utveckling, t.ex. sämre språk och läsfärdigheter. Studier som följt barn upp i 30 - 40 årsåldern har tyvärr visat att de presterar sämre med bl.a. lägre betyg under hela studietiden. Den del av hjärnan som nikotinet påverkar anläggs efter ca 3 månader. Det är därför viktigt att mamman slutar röka och även helst är helt nikotinfri efter denna tid.

Nikotinsökande barn
Att hjärnan blir tillvand till nikotin under fosterstadiet gör också att den hos många barn fungerar suboptimalt utan nikotin. Detta tar sig bland annat uttryck i att barn som varit utsatta för tobaksrök under fosterstadiet oftare blir rökare än andra barn. Denna "nikotinsökande" effekt visar sig så tidigt som redan i 10 års ålder.

En färsk studie har påvisat att de är klart mer intresserade av cigaretter för att kanske normalisera den hjärnfunktion som påverkats negativt av den "passiva rökningen" i fosterstadiet. Man har också i djurförsök visat att råttfoster som utsatts för nikotin under fosterstadiet oftare än andra råttor väljer att tillföra sig själva nikotin senare i livet om de har möjlighet till det.

Abstinensbesvär hos bebisar
Innan denna felfunktion rättas till med tonåringens rökdebut så har barnet utsatts för en rad negativa effekter. Efter födelsen kan spädbarnet få abstinensbesvär så som orolig sömn, sämre ätbeteende och mera skrik.

Forskning har också visat att gravida kvinnors rökning ökar risken för att deras barn skall bli mer impulsiva, ouppmärksamma och stimulanssökande. Hyperaktivitet och så kallade DAMP besvär är vanligare hos barn som utsatts för cigarettrök under fosterstadiet. Förutom de skolproblem som detta kan medföra så kan det också ta sig uttryck i avvikande beteenden som leder till kriminalitet.

Överför beroendet
Kanske är ändå det värsta med rökning under graviditeten att modern underlättar för tobaksberoendet att överföras till nästa generation ungdomar. Väl där får den rökande ungdomen med 50 % sannolikhet sitt liv förkortat av cigarettrökningen om den blir livsvarig men hinner under resans gång, om hon är kvinna, kanske bidra till att föra tobaksberoendet över till nästa släkte osv.


Nedsatt fruktsamhet

Det är svårare att få barn om man är rökare. Det gäller oavsett om det är mannen, kvinnan eller båda två som röker. Även chansen att lyckas med konstgjord befruktning minskar.

Risken ökar med rökning
Ju mer man röker, desto större blir risken. Både män och kvinnor som är barn till rökande kvinnor har mindre chans att bli föräldrar när de en gång själva vill få barn. Ofrivillig barnlöshet förekommer hos cirka 10-15 % av alla par. I Sverige motsvarar det att cirka 600-1000 par förgäves försöker skaffa barn varje år. Rökning minskar förmågan att få barn. Och chansen att få barn med konstgjord befruktning är också mindre än för par som inte röker.

Chansen att lyckas
Om man slutar röka ökar det både chansen till graviditet och chansen att lyckas med konstgjord befruktning. Hjälp att sluta röka bör därför vara en del av den behandling man ger par som har svårt att få barn.

Hormonerna påverkas
För kvinnan beror den nedsatta fruktsamheten bland annat på att nikotinet från cigarretterna påverkar bildandet av de hormoner som är nödvändiga för en graviditet. Denna påverkan på kvinnans hormoner gör att rökare i genomsnitt kommer i klimakteriet drygt två år tidigare än icke rökande kvinnor.

Allvarliga komplikationer
Dessutom hämmar rökning transporten av ägget genom äggledarna till livmodern. Om man lyckas bli gravid är risken större att man mister barnet om modern röker. Rökning under graviditeten ökar nämligen både risken för missfall och risken för komplikationer under graviditeten. Det finns dessutom en ökad risk för att barnet ska dö kort efter födseln, så kallad plötslig spädbarnsdöd.

Färre sädesceller
Både koncentrationen av sädesceller och spermiernas kvalitet försämras hos rökare. Forskarna är dock inte eniga om hur stor betydelse detta egentligen har, eftersom det finns många andra faktorer hos sädescellernas som har betydelse för förmågan att få barn. Dock påverkas på lång sikt också mannens potens negativt på grund av försämrat blodflöde.

Andra typer av tobaksbruk
Effekter av snus och tuggtobak är inte fullständigt kända. Undersökningar har visat att snusare har ökad risk för att få dödfödda barn och att deras barn i genomsnitt väger cirka 200gram mindre. Det är oklart om fruktsamheten i sig påverkas.


Rökarlunga dödar många

Allt fler svenskar får beskedet att de fått sjukdomen rökarlunga och varje år dör tusentals personer. Att sluta röka är det bästa sättet att förebygga rökarlunga; på det viset hejdar man lungornas förfall. Rökarlunga används ibland synonymt med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och ibland som ett samlingsbegrepp för KOL och lungemfysem.

Tobak är boven
Varje år dör cirka 2500 människor i vårt land av sjukdomen och siffran ökar kraftigt, speciellt bland kvinnor. Orsaken till sjukdomen är i 9 fall av 10 tobaksrökning. I de resterande fallen kan rökarlungan bero på en astma som medicinen inte längre biter på och i sällsynta fall kemiska ämnen, rök och damm i arbetslivet. Det är dock ytterst sällan man ser detta hos personer som aldrig rökt tobak. Rökarlunga är en kronisk lungsjukdom som uppträder hos cirka 20 procent av rökarna.

Farligt börja tidigt
Däremot ser man särskilt ofta den här sjukdomen hos personer som både utsätts för ämnen i arbetslivet som är skadliga för lungorna, till exempel svetsrök, och som dessutom är rökare. Risken att få rökarlunga är större ju fler cigarretter man röker och ju tidigare i livet man börjar. Hos ett fåtal är sjukdomen ärftligt betingad; personen saknar ett ytaktivt ämne i lungorna som kallas "alfa-antitrypsin". Bland ickerökare får bara ett fåtal sjukdomen men minst 80 procent av de rökare som har alpha1-antitrypsinbrist kommer att utveckla sjukdomen.

Inflammation i lungorna
Det kan vara svårt att skilja mellan rökarlunga och astma. Ibland kan det röra sig om en kombination av astma och rökarlunga, som astmamedicinen inte biter särskilt bra på. Rökarlunga beror på att cigarrettröken utlöser en inflammationsreaktion som äter upp lungan inifrån. Detta medför dels att luftvägarna blir trängre, vilket visar sig som ökat luftmotstånd som ger andnöd eller en känsla av att inte kunna få tillräckligt med luft. Transporten av det livsnödvändiga syret över till blodet hämmas och patienterna blir därför alltmer andfådda.

Brist på luft
Inflammationsreaktionen i lungorna gör även så att luftvägarna blir trängre, vilket bromsar luftens passage ner i lungorna under andningen. Det upplevs även som andnöd eller en känsla av att inte kunna få tillräckligt med luft ner i lungorna. De fina små flimmerhåren som för slemmet upp från lungorna ersätts av slemproducerande celler. Patienter med rökarlunga plågas därför ofta av daglig hosta med slem.

En allvarlig sjukdom
Eftersom sjukdomen smyger sig på vänjer sig många personer med rökarlunga vid att de inte orkar lika mycket - de undviker trappor eller att behöva springa och upptäcker därför ofta sjukdomen först när de redan förlorat cirka halva sin lungfunktion. När personen med rökarlunga för första gången drabbas av en akut försämring och läggs in på sjukhus är lungfunktionen ofta nere på långt under hälften. Vid det här stadiet rör det sig om en allvarlig sjukdom som cirka 30-40 procent dör av varje år. Rökarlunga är alltså en lika allvarlig sjukdom som bröstcancer.

Sluta röka
Det enda som kan bromsa den ökade förlust av lungfunktion som karakteriserar sjukdomen är att sluta röka. Man får bara tillbaka en liten del av lungfunktionen på det sättet men förlusten av lungfunktion bromsas och patienten med rökarlunga förlorar därefter lungfunktion i samma takt som alla andra människor. Men om patienten med rökarlunga slutar röka först när en stor del av lungfunktionen redan förstörts så blir den inte mycket bättre.

Hälsokontroll
Om du är storrökare bör du få din lungfunktion uppmätt, så att du hinner sluta medan du fortfarande har någon lungfunktion kvar att rädda.
Det viktigaste rådet är: Sluta röka!

Andra goda råd:
• Lär dig att lyssna på din kropp.
• Låt bli att kasta dig ut i plötsliga ansträngningar.
• Du kan eventuellt anmäla dig till lätt motion i grupp- kanske tillsammans med andra som har rökarlunga.
• Undvik saker som du vet kan utlösa anfall av andnöd och kvävningskänslor.
• Lär dig avslappnande andningsövningar som du kan använda när du får andnöd så att du inte grips av panik


I Sverige ökar lungcancern bland kvinnor och minskar bland män. Om ca 5-10 år beräknas att lungcancer kommer vara den vanligaste cancerformen också bland kvinnorna. Detta är ett resultat av att rökning successivt blev vanligare bland kvinnor under 1950- och 60-talen.

Tobaksrökning ökar dessutom risken för tandlossning, vissa former av syn- och hörselnedsättningar, ryggbesvär, impotens, benskörhet, minskad fruktsamhet hos både kvinnor och män, graviditetskomplikationer, missfall och plötslig spädbarnsdöd (SOU 2000:91, Tobak och avvänjning). Även passiv rökning är skadlig och leder till ökad risk för tex hjärtinfarkt och lungcancer.
Nikotin är en drog som ger ett mycket starkt fysiologiskt och psykologiskt beroende som i styrka, och därmed åtföljande återfallsrisk, anses ligga i klass med kokain och heroin. Både nikotinberoende och nikotinabstinens räknas i dag som sjukdom. I de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar (DSM-IV, ICD-0) klassas nikotinberoende som en psykisk störning orsakad av att en kemisk så kallad psykoaktiv substans sätter hjärnans belöningssystem ur balans. Det innebär att man måste tillföra drogen – nikotinet – kontinuerligt för att vara i balans och fungera optimalt i arbets- och privatliv.

Uteblir nikotintillförseln får man abstinenssymtom med koncentrations- svårigheter, humörsvängningar och oro som framträdande drag (DSM-IV). De flesta upplevda fördelar med att röka och snusa kommer i verkligheten från den befrielse från nikotinabstinens som inträder varje gång man tar en cigarett eller en prilla. Nikotinberoende skapar inte bara ett starkt beroende utan ökar även risken att utveckla beroende av alkohol och andra liksom ett riskbeteende i övrigt (Tobak och Avvänjning, FHI 2004

Passiv rökning
När personer som inte röker utsätts för de luftföroreningar som bildas när andra röker talar man om passiv rökning. Den rök som går ut i omgivningen innehåller dubbelt så mycket partiklar och nikotin som den rökaren själv drar i sig. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan puffarna. När rökaren suger i sig rök ökar draget, temperaturen stiger och förbränningen blir effektivare. Den rök som sprids när någon röker består av mer än 4 000 olika ämnen som kan vara både giftiga, cancerframkallande, påverka arvsanlagen eller irritera ögon och andningsvägar
De första larmapporterna om passiv rökning kom på 1980-talet. Forskare upptäckte att personer gifta med rökare löpte större risk att få lungcancer jämfört med personer som var gifta med icke rökare.
Passiv rökning ökar risken för lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Att utsättas för tobaksrök förvärrar också syntomen hos barn och vuxna med känsliga slemhinnor, som astmatiker, allergiker och överkänsliga. Drygt var tionde person i åldern 19-81 år i Sverige utsätts för passiv rökning. Resultatet är cirka 60 årliga fall av lungcancer och drygt tusen hjärtinfarkter. Minst 500 avlider årligen av passiv rökning.
Sedan 1993 är det förbjudet att röka i alla offentliga lokaler där barn vistas, inom hälso-och sjukvården, i kollektivtrafik och andra offentliga utrymmen. Ingen ska heller behöva utsättas för tobaksrök på sin arbetsplatser. Det innebär att allt färre personer nu blir utsatta för passiv rök. De som fortfarande utsätts för passiv rök är personal som arbetar i andras hem och inom restaurangbranschen. Från och med 1:a juni 2005 trädde lagen om rökfria serveringsmiljöer ikraft. Det innebär att alla serveringar inklusive barer, cafeer och nattklubbar ska vara helt rökfria. Möjlighet att inrätta rökrum finns.nSjukdomar som framkallas är astma, Kronisk Bronkit, Lungcancer, Hjärt- kärlsjukdomar, Plötslig spädbarnsdöd



Rökningens skuldkonton

Det finns knappast något som ger så allvarliga hälsoskador som vad tobaksrökningen gör. I västvärlden är tobaksrökningen den största enskilda orsaken till förebyggbar sjukdom och död. Detta drabbar på olika sätt flera olika parter. Låt oss göra en överblick.

Hur rökaren drabbas
Det är en lång rad sjukdomar där rökarens risk är mångdubbelt större än icke-rökarens. Detta gäller i samma mån för kvinnor som för män, om man jämför personer med likadana rökvanor.

Tio gånger större risk
Den mest omtalade rökarsjukdomen är lungcancer. En genomsnittsrökare löper minst 10 gånger större risk än icke-rökaren att drabbas av denna sjukdom. Men risken är ungefär lika stor också när det gäller andra lungsjukdomar som kronisk bronkit och emfysem (förstöring av lungblåsorna).

Cancer och hjärtat
Ett flertal andra cancerformer finns också på listan över sjukdomar där rökare har starkt ökad risk. De allra flesta av de dödsfall som kan hänföras till rökning inträffar i olika hjärt- kärlsjukdomar som hjärtinfarkt. Här är rökarens "överrisk" visserligen inte tiofaldig, men sjukdoms- och dödsfallen på grund av rökning blir ändå flera än i cancer eftersom hjärt- kärlsjukdomsfallen är så många fler sammanlagt. De inträffar också redan i yngre åldrar.

Dör tidigare
För den enskilde rökaren är det inte bara en fråga om risken att dö åtskilliga år tidigare vad som kunde vara fallet utan rökning. Rökningen leder till många sjukdomsfall i medelåldern som kan leda till mångårig nedsättning av arbetsförmåga och välbefinnande, alltså försämrad livskvalitet. Att rökandet dessutom kostar pengar som kunde ha använts till mer positiva ändamål är onekligen också ett skäl att inte röka.



Hälften slutar röka
Det bästa är naturligtvis att aldrig börja röka, men har man nu gjort det så är det inte alldeles hopplöst i alla fall. Det lönar sig alltid att sluta röka. Ju förr man slutar desto bättre, men även efter många års rökning blir det en riskminskning efter rökstopp. Idag finns det så många möjligheter till hjälp med att sluta röka, så det är väl värt att göra ett försök. Skulle ett försök misslyckas, så kan det innebära att man har större chans att lyckas vid ett nytt försök. I Sverige idag har ungefär hälften av dem som någonsin rökt slutat.

Hur icke-rökaren drabbas
Under tiden som cigaretten brinner mellan blossen avger den rök till omgivningen. Denna rök innehåller alla de ämnen som rökaren drar in. I ett rum där det röks blir alltså luften förorenad med rökens alla hälsoskadliga beståndsdelar. Dessa finns då med i luften som var och en i rummet andas in. Visserligen är mängderna mycket mindre än för rökaren, men det har gjorts undersökningar som påvisat ökad sjukdoms- och dödsrisk för icke-rökare som långvarigt vistats i rökiga rum.

Ögon och näsa
Mångdubbelt flera är de som i rökiga miljöer drabbas av luktobehag och besvär i form av sveda i ögon och näsa etc. Dessa besvär är av en styrka och karaktär som vanligen inte tolereras i andra sammanhang. De utgör därför väl så starka skäl för åtgärder som att få till stånd rökfria miljöer. Allra mest uttalade kan de besvär bli som drabbar personer med allergiska reaktioner.

Hur samhällsekonomin drabbas
Många tror att samhällsekonomin mår väl av rökningen i och med att staten tar in tobaksskatt. Detta är emellertid bara en "bekvämlighetsfördel" för statsförvaltningen, eftersom samma pengar i princip, om än inte lika lättvindigt, kunde tas in inom ramen för andra skatter.

Tobaksskatten är bara ett exempel på s.k. transferering d.v.s. förflyttning, inte skapande, av ekonomiska tillgångar. Det enda som kan skapa ekonomiska tillgångar är produktion av varor och tjänster.
Samhällsekonomins styrka brukar mätas av den s.k. bruttonationalprodukten, BNP, d.v.s. det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras under ett år. Rökningen medför att BNP blir lägre än vad den kunde ha blivit, eftersom rökningens hälsoskador medför att det uträttas färre arbetsdagar än vad som annars skulle ha gjorts.

Detta beror på tre omständigheter som orsakas av rökningen:
• fler dödsfall före pensionsåldern
• fler fall av långtidssjukskrivning/förtidspensionering
• fler fall och längre varaktighet för korttidssjukskrivningar bland personer i arbete

Kostnader för samhället
Det hör också till bilden att rökarnas ökade sjuklighet medför ökade sjukvårdskostnader för samhället. Å andra sidan bidrar icke-rökarnas längre livslängd till ökade samhällskostnader för åldringsvård. Det samhällsekonomiskt viktigaste är de ovannämnda produktionsförlusterna i och med att de har en negativ effekt på BNP. Och ingen tobaksskatt i världen kan återskapa en förlorad arbetsdag.

Rökningen - ett globalt problem
Om man betänker det som helt kort refereras här ovan förstår man varför FN:s Världshälsoorganisation, WHO, har betecknat kampen mot rökning som den ena av sina viktigaste uppgifter.



Snustorra fakta
Snus innehåller hela tjugo gånger mer nikotin är cigaretter.
Snus är en av de mest använda tobaksprodukterna i Sverige sedan drygt 150 år tillbaka. Det spreds från kontinenten till Sverige på 1700-talet genom Jonas Alströmer som är mest känd för att ha infört potatisen i vårt land. Medan pip- och cigarrettrökning då var populärt bland de högre ståndens personer i Europa började arbetarna i stället använda tuggtobak, som i Sverige småningom utvecklades till det svenska munsnuset.

Det svenska snuset är en halvfuktig till fuktig mald tobaksprodukt som används innanför överläppen. Det förekommer i de två huvudformerna lössnus och portionsförpackad snus varav den vanligaste varianten i dag är portionssnus. Huvudingredienserna är tobak, salt och vatten. Snusets smak- och aromämnen varierar beroende på sort.

Många menar att snusning är ett bättre alternativ än rökning eftersom snus inte påverkar lungorna och troligtvis inte ger cancer. Man säger också att snusande kan ge effekter på hjärt-kärlsystemet såsom en viss höjning av blodtrycket och hjärtfrekvensen men jämfört med rökning är risken för hjärtinfarkt eller åderförfettning liten. Inga effekter av snusning har heller upptäckts på nivåerna av kolesterol, triglycerider, fibrinogen eller vita blodkroppar i kroppen. Ny forskning har dock visat att snus kan ha en viss effekt på hjärta och kärl. Läs mer här >>

Fakta om snus idag
Det finns två olika sorter av, snus det finns torr snus och det finns fuktig snus. I sverige är det fuktigt snus som läggs under läppen som är vanligast. Det består av finmalen tobak, vatten,salter och andra smaktillsatser.
Antalet snusare har ökat de senare åren och idag finns det ca 900.000 vuxna snusare i Sverige, enligt Temo. 14 procent av alla vuxna svenskar snusar. Trenden går mot portionssnus och smaksatt snus. Den genomsnittlige snusaren är 40 år. Totalt säljs ca 175 miljoner dosor snus varje år och den totala konsumtionen överstiger 5.000 ton. Gruppen kvinnliga snusare växer stadigt. Snusarna har högre utbildning och högre inkomst än genomsnittet.

Kan ge tandlossning
Användning av snus kan dock orsaka skador på munslemhinnan, på den plats där snuset placerats. Sådana skador är tandlossning, inflammationer i tandköttet, tillbakadraget tandkött - oftare hos användare av lössnus - samt andra förändringar på munslemhinnan. Det finns ett samband mellan graden av skada och graden av användande, det vill säga ju mer du snusar desto större kan skadorna bli.

- Speciellt den blivande mamman bör hålla sig borta från all form av nikotin eftersom det påverkar fostrets hjärna, säger Karl Olov Fagerström. Bebin kan få abstinensbesvär vilket kan göra den till en kommande rökare - eller snusare, för all del.

En svensk studie har också visat att det finns ett samband mellan stor konsumtion av snus och typ 2-diabetes, vuxendiabetes. Forskningen kring detta är dock ännu liten liksom för snusets effekter på njurarna och läkningen av sår. Karl Olov Fagerström kan inte utesluta att fler snusrelaterade sjukdomar och symptom upptäcks i framtiden.

Kan svenskt snus ge cancer?
Karl Olov Fagerström anser att det ännu inte finns tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att dödligheten i cancer är förhöjd hos snusare.

1985 slog det internationella forskningsorganet IARC fast i en rapport att snus var cancerframkallande. EU införde därför en varningstext på alla rökfria tobaksprodukter. Under 1990-talet gjordes dock flera studier som alla visade att inga samband mellan snus och cancer finns. Varningstexten har nu därför avlägsnats.

2004 framförde rapporter från WHO (Världshälsoorganisationen) att rökfri tobak kan ge ökad risk för cancer i bukspottkörteln. Nyligen visade även forskning från Karolinska Institutet att svenskt snus kan leda till ökad risk för cancer och hjärt-kärlsjukdom. Läs mer här >>



Andra hälsorisker

När det gäller rökning finns ett klart och vetenskapligt bevisat samband med cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Detta samband finns inte när det gäller snus och det finns inte något som pekar på att det påverkar hälsan i någon större omfattning. Många idrottsmän och -kvinnor använder snus istället för att röka, eftersom snus inte påverkar lungkapaciteten negativt. Nikotinet har i och för sig en kärlkrympande effekt och framkallar åderförkalkning. Dock visar en studie från 2004 på 10 000 norrmän att snusare löper 67% högre risk att drabbas av cancer i bukspottskörteln, en cancerform där endast 2% av de drabbade överlever fem år efter diagnos. En liknande studie genomfördes i Sverige i slutet av 2005 av Folkhälsoinstitutet.
Detta påstående avfärdas dock av ledande cancerforskare, då förekomsten av cancer i bukspottkörteln är mycket ovanlig i Sverige, som har 1,5 miljoner snusare, jämfört med länder där snus inte förekommer. Muncancer har också påvisats i nyligen gjorda studier, dock med liten förhöjd risk. Det har även påvisats samband mellan idrottskador och snus. Risken att drabbas av idrottsskador ökar enligt vissa studier med upp till 50% hos svenska snusare.
Det är viktigt att förstå att snus inte är ofarligt; tobak innehåller många giftiga ämnen och det finns ingen anledning att tro att dessa inte påverkar kroppen bara för att man inte röker tobaken. Rökning är betydligt farligare än snus - tror man. Det är många studier som pågått om rökning under väldigt lång tid, vilka har gjort att man kunnat påvisa samband mellan rökning och död i förtid. På snus har inte dessa studier genomförts, så därför finns det ingen anledning att tro att man går säker bara för att man snusar istället för att röka.


Svårigheten att sluta snusa är individuell
Hur svårt det är att sluta snusa varierar från person till person. Men variationen i svårighet är ändå större bland rökare där avvänjningen kan vara allt ifrån ganska lätt till omöjlig, menar Karl Olov Fagerström. Till skillnad från rökning hänger snusningen inte i samma utsträckning ihop med exempelvis sociala vanor såsom rökpauser och feströkande.

Snusning har också börjat användas som nikotinersättning för rökare som vill sluta, enligt Karl Olov Fagerström. Han påpekar dock att övergången från cigarretter till snus alltid bör vara en sista utväg.


Tobakslagen

Tobakslagen (1993:581) speglar samhällets hårdnande attityd till tobakens skadeverkningar och olägenheter. Den har skärpts i flera omgångar och nu senast i form av förbud att röka på restauranger. Det förbudet trädde i kraft 1 juni 2005. Här nedan hittar du de viktigaste punkterna i lagen.

Begränsning av rökning i lokaler och vissa områden utomhus
Det är förbjudet att röka i lokaler avsedda för till exempel skolverksamhet och barnomsorg, hälso- och sjukvård inklusive gemensamma lokaler för särskilt boende samt inom kollektivtrafik inklusive väntrum. På hotell ska det finnas ett antal rökfria rum. Rökförbud råder också i andra slags offentliga lokaler exempelvis teatrar, möteslokaler, idrottsanläggningar osv.

Undantag
Det är tillåtet att inrätta speciella rökrum i lokaler där generellt rökförbud råder. Det är dock inte tillåtet att inrätta rökrum för elever.

Restauranger
I restauranger som har fler än 50 sittplatser ska det finnas rökfria utrymmen. Från och med 1 juni 2005 gäller rökförbud på alla serveringar/restauranger. De kan dock inrätta rökrum men där får ingen servering ske. Om någon röker i restaurangen trots rökförbud och tillsägelse får personen avvisas från restaurangen.

Rökfria arbetsplatser
Även arbetsplatser omfattas av ovanstående förbud och undantag. Dessutom gäller att arbetsgivaren har skyldighet att se till att arbetstagare inte utsätts för ofrivillig tobaksrök.

Varningstexter och innehållsdeklaration
På cigarettpaket (och andra tobaksvaror som är tänkta att rökas) ska det finnas varningstexter i form av exempelvis ”Rökning dödar”. De ska även ha innehållsförteckning där rökens halt av nikotin, tjära och kolmonoxid anges.

Åldersgräns
Tobaksvaror får bara säljas till den som fyllt 18 år. Det är den som säljer som ska säkerställa att köparen uppnått rätt ålder.

Marknadsföring och reklam
Det är förbjudet med tobaksreklam i tidningar och andra trycksaker, radio, tv och utomhusreklam. Den reklam som tillåts är på försäljningsställen. Där skall den präglas av måttfullh...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Tobak

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-24]   Tobak
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7631 [2020-01-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×