Vattenkraft

8 röster
12767 visningar
uppladdat: 2007-02-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
I Sverige finns det ca 1800 vattenkraftverk. Av de är ungefär 200 stora, och har en effekt på 10 megawatt eller mer. Det största kraftverket är Harsprånget i Lule älv, den har en effekt på 940 megawatt. 80 % av vattenkraftverken står Norrland för, resten finns i Svealand och Götaland. Under ett år ger den svenska vattenkraften ca 65 TWh el. Men det kan bli så lågt som 50 TWh när det är torrår. Under våtår kan dem ge över 75 TWh.



Miljö
Vattenkraften är väldigt ren av sig för den ger inga utsläpp och skapar inte avfall. Men däremot är dammarna farliga för livet i och kring vattendrag. Många av dammarna har översvämmats renarnas betes marker. Det har tvingat många människor att flytta.
Man undrar hur man ska göra en mer vattenkraftverken mer miljöanpassade. Om man t.ex. skulle göra en tunnel under vattnet skulle det betyda att man stal 50 % av vattnet om man gör tunneln uppe vid älven. Men gör man den där nere så skulle man bara ta 10-15 % av vattnet.


Vattenkraften påverkar miljön genom att dammar, magasin och kraftverk förändrar landskapet, växt- och djurliv. Vandringsfisken som t.ex. lax och öring utestängs från sina lekplatser när man bygger dammar och kraftverk. Men man kan hjälpa dem genom att bygga laxtrappor så de kommer förbi. Kraftindustrin odlar laxar och havsöring som man sätter ut för att kompensera den naturliga återväxten. Varje år sätter vattenfall ut drygt 1,3 miljoner laxar – och havsörings ungar. Ungarna sätts ut nedströms kraftverken i Umeälven, Luleälven, Indalsälven, Ångermanälven, Götaälv, Dalälven och Vänern. Eftersom man har gjort så, så har man räddat laxfisket i Östersjön. Av all lax som fångas i Östersjön är 75 % odlad.
Med bland annat Naturvårdsverket driver kraftföretagen många forskningsprojekt som syftar på att förbättra miljön i de utbyggda vattendragen.


Historia
Från Kina härstammar de första vattenkraftverken. De första vattenkraftsanläggningarna i Norden byggdes på omkring år 1200 talet, och de har utnyttjats i nästan 700 år. Skvalthjulen kallas också horisontellt vattenhjul. Det är den enklaste typen av vattenhjul, den är även den första. I Sverige på medeltiden ändvände man skvalthjul för malning av säd, som man kallade skvaltkvarnar. Det finns två olika typer av skvalthjul de är med raksnedställda skolvar och en krans av skedformade skolvar. I södra Europa var den sistnämnda av varianterna vanlig men inte i Norden. Skvalthjulet började utvecklas under senare medeltiden.
Ett skvalthjul används så att vatten leds fram till en pinne med skolvar som står över ett vattendrag. Det rinnande vattnet gör så att hjulet börjar rotera och via axlar och kugghjul så drivs kvarnen så att man kan mala säd.


Under 1900-talet betydde vattenkraften mycket för den svenska ekonomin. Vi fick snabbt tillgångar till billig el eftersom vi byggde ut vattenkraften väldigt mycket. Vi har också en elberoende industri i Sverige, därför att vi vant oss vid lägre elpriser än i grannländerna. Under 2001 producerade Sverige drygt 64 TWh (miljarder kilowattimmar).
Det är ungefär hälften av all elproduktion i Sverige.



Ekonomi
Vattenfall har Nordens största elproduktion det innebär hälften av produktionen i Sverige. Vattenfall är den sjätte största i Norden. Minst en tredjedel av vattenenergin produceras av vatten som lagrats i en damm.


Framtiden
Intresset för vattenkraften har ökat. Det går åt mycket pengar för att bygga ut ett vattenkraftverk, men å andra sidan så är underhållskostnaderna låga. Vatten är gratis, dessutom finns det ingen miljöavgift på vattenkraft. Biobränsle och vattenkraft kommer att vara grundpelarna i framtidens energisystem. På kort sikt kommer vindkraften att få en betydande roll. På längre sikt är det t.ex. solenergi som blir viktig.
Fyra stora älvar ska sparas från utbyggnad har riksdagen bestämt, de är: Vindelälven, Pite älv, Kalix älv och Torne älv. Dem kallas också de skyddande älvarna. Men det finns möjlighet att förbättra de kraftverk som redan finns. Det finns intresse att bygga små kraftverk i mindre älvar. Men det är många som inte vill det.
De menar att det skulle döda de vattenlevande arterna. Dessutom skulle dessa kraftverk ge små el-tillskott. Man kan faktiskt få statsbidrag också.
Regeringens mål med Sveriges energitillförsel är att det ska baseras på förnybar energi. De idéer som diskuteras som framtidsplaner är att leda över vatten från de skyddande älvarna till dem som redan är utbyggda, för att kunna få ut större effekter av kraftverk där.



Säkerhet
I vattenmagasin samlas nederbörden som annars skulle orsak översvämningar. Översvämningarna kring en reglerad älv inträffar inte lika ofta som vid en oreglerad älv. Enligt statistiken översvämmas en reglerad älv vart 30:e år. Däremot en oreglerad älv översvämmas vart femte år. I Sverige består dem flesta dammarna av hårt packad jord med sand och grusfilter däromkring. Ovanpå ligger stenblock. Detta blir mycket starkt.
Om dammen skulle överfyllas av vatten öppnas luckor som kallas utskov och vattennivån stiger nedanför dammen. Ombyggnadsarbeten håller på att förstärka de största dammarna. Länsstyrelsen kontrollerar dammarna.



Så tillverkas el med hjälp av vattenkraft.

Först regnar det, sen samlas vattnet i dammar. Efter det kommer vattnet till vattenmagasinet. Vattnet kan vara där jättelänge, ibland upp till ett halvår. Eftersom man sparar vattnet till tider då det går åt mycket el t.ex. på vintern. Ses kommer vattnat till en lucka där man tappar ut vatten när det behövs. Vattnet kommer sen till den tunga turbinen som vattnet snurrar, den driver sedan en elgenerator som i sin tur ger el. Sen går elen ut i elledningarna, som sedan kommer till hemmen.



MP

Miljöpartiet tycker att vattenkraften är färdigbyggd och att de vattenströmmarna som finns ska finnas kvar, både för oss och de framtida generationerna. De tycker att istället för att lägga energi och kraft på vattenkraft så vill de debattera om fritid, sportfiske, turism och rekreation. MP anser att det finns en del hållbar energiförsörjning som bör byggas ut, lägga resurser på och forskas om t.ex. biogas, solenergi, vindkraft och pellets. Men de tycker också att man kunde ha blivit effektivare på att göra saker när det gäller energi. Ett förslag som MP har är att få extra bidrag till små vattenkraftsverk dammar, de menar att det kunde vara ett steg till en hållbarare energiförsörjning.



S

Socialdemokraterna vill ha energi som grundas på rena, förnybara energikällor och effektivisera energianvändningen och göra den tryggare. De vill fortsätta med att avveckla av kärnkraftverk. De tycker att barnen och vi själva behöver en uthållig energiförsörjning. De vill öka användningen på förnybar energi (vattenkraft, vindkraft, biobränslen, sol- våg – och geometrisk energi) vilket också minskar koldioxidutsläpp. De säger att det finns flera skäl till att öka användningen av förnybar energi.
En sak som bekymrar S i detta ämne är att Moderaterna och Folkpartiet kan tänka sig att bygga ut kärnkraften istället för att avveckla den och de vill avskaffa el-certifikat systemet.
För att öka lönsamheten i att producera el från förnybara energikällor har vi infört ett system med handel av el-certifikat.


FP

Under decennier har Folkpartiet kämpat för att bevara de orörda älvarna och på senaste tiden har det diskuterats om ytterligare utbyggnad av vattenkraften och FP är olyckliga över det. De menar att det skulle förstöra människornas hem och marker som används för odling eller djurhållning. De orörda älvarna har dessutom en stor betydelse för turistnäringen. Därför är FP emot de orörde älvarna.


Greenpeace

Greenpeace tycker att vattenkraft är en ren energikälla men att den har många konsekvenser t.ex. stora områden sätts under vatten, erosionen (när vattnet tar stranden) ökar väldigt mycket vis tömning och fyllning. Lekplatser för fiskar förstörs och vattenorganismer, växter, fåglar och djur påverkas negativt. Greenpeace går inte med på att fler stora kraftverk byggs. Däremot är de för mindre kraftverk, om hänsyn tas till miljön, t.ex. fiskarnas och vattenorganismernas chans till att hitta föda.


Det Naturlig Steget

Samhället måste anpassa sig till de grundläggande naturlagarna tycker Det Naturliga Steget. Sådana energikällor som inte bygger på att förändra naturen är, solenergi, vindkraft, biobränsle och vattenk...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vattenkraft

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-10-04

    Hej. Du har gjort ett jätte br

  • Inactive member 2008-03-18

    Bra arbete, dock lite dåliga e

  • Inactive member 2010-08-26

    Inplanterad fisk kan aldrig ersätta naturlig förekomst av fisk. Tvärtom kan den ge ännu mer skada för ekosystemet än om man inte planterar in fisk överhuvudtaget. Inplaterad fisk lever inte efter naturens principer om artens naturliga överlevnad och fortplantning. De tenderar att ge dåliga arvsanlag samt sprida sjukdomar. De vandrar inte heller samma sträckor som en "naturlig" fisk. Får jag en öring kan jag i 99% alltid se om det är en naturligt förekommande fisk eller om den är inplanterad bara genom att titta på den inplanterade fiskens underutvecklade fenor.

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-17]   Vattenkraft
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7592 [2018-12-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×