Min bok om syror och baser

38 röster
25388 visningar
uppladdat: 2007-02-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Min bok om syror och baser
Jens 8B

Syror är vanliga ämnen som du stöter på i olika sammanhang. De används i mat, industrier, läkemedel etc. A-syra andvänds tillexempel vid hudrengöring och motverkar finnar. I kroppen tillverkas också syra, saltsyra, en stark syra som finns i magsäcken. Alla syror har en sak gemensamt: De består av vätejoner och de vill väldigt gärna lämna bort dem. Syror finns, som sagt i en massa olika saker. Man brukar dela upp de i starka- och i svaga syror. En stark syra känns igen genom att den släpper iväg många vätejoner och att den har hemskt lätt för att förstöra andra ämnen, tillexempel en droppe saltsyra kan fräta hål i både kläder och hud. De starka syrorna kallas frätande. Starka syror måste användas med mycket stor försiktighet, med SIV-regeln. Det finns många olika starka syror, bland annat Saltsyran (HCI), som du hittar i magsäcken. Svavelsyra (H2SO4), är en färglös mycket frätande syra som har en enorm förmåga att suga vatten ur andra ämnen. Salpetersyra (HNO3), en syra som har en stark och stickande lukt. Syran gör att hud, naglar och andra organiska ämnen färgas gula. Och det finns svaga syror också. Skillnaden mellan starka och svaga är alltså inte svår att upptäcka. Du kan tillexempel hälla Saltsyra och Citronsyra på en duk, och då märker du skillnaden direkt. De starka vill fräta samtidigt som de svaga kan användas nästan hur som helst, bland annat till matlagning. Nej, svag syra fräter inte sönder. I svag syra delas inte alla syramolekyler upp sig till vätejoner eller negativa joner heller. Svaga syror kan i princip användas till nästan vad som helst. De svaga syrorna kan finnas i kroppen, i en frukt, kanske en citron, som innehåller mycket citronsyra, som även förekommer i andra bär, såsom jordgubbar. Eller så kan den svaga syran som sagt användas vid matlagning. Efter skolan kanske du blir törstig och känner för att gå och köpa en läsk, då får du inte bara i dig en jäkla massa socker, utan också syran kolsyra (H2CO3), som bildas när koldioxid löser i vatten och det är den som pyser när du skruvar av korken. En annan svag syra är Ättiksyra (CH3COOH), som används vid smaksätting. Den framställs av alkohol i vin. Det finns hur många svaga syror som helst, vanliga är bland annat äppelsyra, vinsyra, oxalsyra och askorbinsyra. Alltid, när du arbetar med syra finns den viktiga regeln ''''SIV-REGELN'''', den står för Syra I Vatten. Den är allra viktigast när du arbetar med starka syror så som Salpetersyra eller Svavelsyra. Följer du inte den enkla regeln kan vattnet börja koka häftigt av värmen som stiger och det kan sprätta syra i ansiktet och det är aldrig kul. Själva regeln går ut på att du måste hälla syran i vattnet för att undvika olyckor. Viktigast är det att hälla Saltsyran i vattnet, men man ska alltid vara på den säkra sidan.



För att mäta hur surt någonting är använder du pH-skalan. Ju surare någonting är, ju lägre blir pH-värdet. Alla sura ämnen har många vätejoner, och det är just det som PH-värdet mäter, vätejoner. Ett ämne som ändrar färg efter surhetsgrad kallas indikator. Blå eller röda färgämnen funkar alltid bra som indikatorer. Indikatorer finns i två olika grupper, de naturliga och de konstgjorda. Bland de naturliga finns bland annat blåbär, rödbetor och rödkol och bland de konstgjorda brotymolblått (BTB) och Fenolftalein. En indikatior visar också om lösningen är sur eller basisk, och det är ofta en svag syra eller bas som ändrar färg när de binder upp väte- eller hydroxidjoner. pH-värdet mäts av en pH-mätare, det går till så att pH-mätaren mäter koncentrationen av vätejonen med hjälp av en speciell elektrod som doppas ner i vattnet. Det finns flera metoder för att bestämma pH-värdet men det här är den vanligaste. En annan metod för att bestämma pH-värdet är att använda ett såkallat pH-papper. Då sätter du ner pappret i en lösning, och efter en stund tar du upp den, och då har pappret fått en annan färg. Vad händer? Lösningen får pappret att ändra färg, och då kan du på pH-skalan se i vilken grad eftersom pH-skalan är försedd med färg och då kan du enkelt placera ut var lösningen ligger, om den är sur eller basisk. En neutral lösning har pH-värdet sju, den ligger i mitten av pH-skalan som går mellan ett och fjorton. När lösningen är neutral är den varken sur eller basisk. Jag kan blanda en neutal lösning genom att blanda en syra och en bas i lämpliga mängder i vatten. (Tänk på SIV-regeln, häll alltid syra i vatten.) När pH-värdet är sju eller när pH-pappret är grönt vet jag att jag har lyckats.
(Extra fråga!
Hur mycket ska jag späda en syra för att ändra pH-värdet ett steg?
Jag ska späda syran tio steg för att ändra pH-värdet ett steg!)

Det finns en grupp ämnen vars vattenlösningar kan sägas vara raka motsatsen till sura lösningar. - Dessa kallas baser. Det finns flera basiska ämnen i mycket vi använder, bland annat tvål och andra rengöringsmedel. De flesta är fasta men de löser i vatten. Då får man en basisk lösning som kallas lut. Många av baserna är frätande och måste tas om hand med stor försiktighet, så instruktioner finns alltid på förpackningen. Baser är raka motsatser till syror, man kan tro att motsatsen till surt är sött, men så är det inte. Till skillnad från syra vill baser plocka åt sig vätejoner. I en vattenlösning stjäl den vätejoner från vattenlösningen och då blir det alltid en negativ jon i vattnet. (OH-) Den kallas hydroxidjon och är en trasig vattenmolekyl. Alla baser har just det här med vätejonerna som de stjäl, och hydroxidjonerna som de lämnar gemensamt. Det finns både starka och svaga baser. Skillnaden är att starka baser släpper ifrån sig så många hydroxidjoner som möjligt. En stark bas har hydroxidjoner som är uppbyggda av en jon till. Så fort du löser upp en stark bas hamnar hydroxidjonerna direkt i lösningen, det är därför de är så många. Om lösningen är koncentrerad kan pH-värdet stiga ända till ända till 14.
Svaga baser har mindre hydroxidjoner än starka baser. Du känner igen en bas genom att den löser basiskt i vatten, och du kan vara helt säker om du sätter den mellan fingrarna och det börjar glida. Alla baser har ett överskott på hydroxidjoner, men starka har somsagt flest. Att baser är hala mellan fingrarna beror på att de reagerar med huden och förvandlar det till tvål. Tvål är en svag bas, det vet du just för att den är hal. Bland andra svaga baser finns bland annat tandkräm, schampo, rengöringsmedel, disk- och tvättmedel. Bland de starka finns bland annat Natriumhydroxid (NaOH), som används för att ta bort färg vid bland annat papperstillverkning när man gör pappersmassa, men också vid tillverkning av tvål. Natriumhydroxid används vid rengöring och den löser lätt vid värmeutveckling. En annan stark bas är Kaliumhydroxid (KOH) och det är ett vitt frätande ämne. Precis som Natrumhydroxid löser den i värme och den används vid tillverkning av såpa. En tredje stark bas är Ammoniak (NH3), som är en färglös gas med stickande lukt som lätt löser sig i vatten. Den används vid rengöring och framställs av konstgötsel och salpetersyra, fast den bildas i götslet. Baser används alltså mestadels till rengöring.
En buffertlösning är en blandning mellan syra och baser. Baserna tar hand om vätejonerna, så att lösningen inte blir sur. En buffert gör så att pH-värdet inte förändras. Vi går faktiskt runt med en buffertlösning varje dag. Denna buffert har pH-värdet 7.4 och det är vårt blod. Det finns både syror och baser i blodet men bufferten gör att de kan funka tillsammans eftersom de dämpar varandra.

Försurning
Olja som används i värmepannor och dieselmotorer innehåller en viss mängd svavel. När man förbränner sådan olja bildas svaveldioxid som med luftens fuktighet ger svavelsyrighet och svavelsyra. Detta gör att mark och sjöar försuras.
Det är för dyrt att rena oljan från svavel anses det. Vid eldning i oljepannor och bilmotorer bildas också kväveoxider, som med nederbörden bildar syror och förvärrar försurningen. Våra djur och vår natur tål inte ett för lågt pH-värde. Så vi kalkar våra sjöar, det hjälper - ett tag. Kalciumkarbonat har bäst motståndskraft mot försurning, de fångar upp vätejonerna från marken.
I stora delar har Sverige har Sveriges nederbörd pH-värdet 4.5. Det är riktig försurning!
Områden i norra Sverige som i Kiruna är mer känsligt för surt regn än områden kring Malmö för att områderna i norra Sverige är enormt kalkfattiga. Detta beror på att vi i norra Sverige har allra störst del urberg, och urberg kan inte buffra mot syran. I Malmö finns däremot Kalkberggrund, och den tål mer surt regn än vad vi gör. Kalkberggrund finns bara på fyra ställen i Sverige: Skåne, Uppland, Öland och Gotland

Försurningen uppkommer bland annat genom utsläpp, fabriker, flygtrafik och lokaltrafik, saker som förbränner fossila bränslen, så som olja och kol. Försurningen skadar oss mer än vad vi tror. Det skadar annat än naturen också, så som byggnader, statyer och framför allt oss själva. Vi kan försöka stoppa försurningen genom att minska våra utsläpp, minska trafiken och välja att gå. I mitt eget hem kan vi nästan bara bidra genom att åka lokaltrafik och övertyga andra om att det är bättre för både oss själva och vår natur.

Jens 8B
17:e Februari 2007

Andra uppgifter för högre betyg än godkänt:

Mjölksyra
Mjölksyra bildas när musklerna inte erhåller tillräcklig mängd syre för att kroppen ska kunna utvinna tillräckligt med engergi. För att få tillräckligt med engergi bryter kroppen ned mer glykogen.
Mjölksyran bildas i muskelfibrernas cytoplasman av pyrodruvsyran som inte fått tillräckligt med syre. När kroppen får tillbaka tillräckligt med syre igen kan mjölksyran brytas...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Min bok om syror och baser

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-12-12

    Tack, precis vad jag behöver l

  • Inactive member 2010-11-08

    jag vill kunna detta, men jag fattar I-N-G-E-N-T-I-N-G.

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-17]   Min bok om syror och baser
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7591 [2018-12-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×