Kristendomen, Islam, Judendomen

65 röster
111542 visningar
uppladdat: 2007-02-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Stamfadern Abraham

Abraham är en gemensam förebild för kristna, muslimer och judar. Han är den första av de tre patriarkerna i Gamla testamentet. Det är från honom man har fått det gemensamma ordet för kristendom, muslimer och judar (Abrahamistiska religioner eller Abramistiska religioner).
Abraham anses har levt någon gång mellan 1900 och 1500 f.Kr. Gud ville att Abraham och Sara skulle föda ett barn som skulle ärva landet. Sara började bli gammal utan att ha fött några barn, så en dag sa hon till Abraham att gå till tjänarinnan Hagar och skaffa ett barn som skulle ärva landet. En dag födde Hagar en son vid namn Ismael.
Men Gud ville att Sara och Abraham skulle få barnet ihop och det skulle heta Isak. Sara som hade hunnit bli 90 år fick en son vid namn Isak och då ville hon inte längre veta av Hagar och Ismael.
Ismael blir då stamfader till Ismaeliterna dvs. Araberna (muslimerna) och Isaks son vid namn Jakob som bytte namn till Israel blir stamfader till Israeliterna dvs. Judarna.
Många år senare (år 0) föddes Jesus. Han var vid födseln Jude, men sedan grundade han kristendomen.



Religionens Grundare & Historia

Islam

Ismael var Abraham och tjänstekvinnan Hagars son. När Isak föddes (Abraham och Saras son) blev Hagar och Ismael fördrivna ut till öknen. Enligt Islamisk tradition är Ismael arabernas stamfar. Det var Abraham och Ismael som byggde ka’ba i Mecka.
Enligt Islam är Hagar Abrahams fru och det är Ismael som skulle offras till Gud, men enligt bibeln är det Isak (Saras son) som skulle offras.
Islams heliga skrift kalls Koranen.

Muhammed föddes som Muhammed ibn Abdullah i Mecka omkring 570 år e.Kr enligt den islamistiska historiearkivet. Han är grundare av religionen Islam. Han är guds sista sändebud, han har under en period på 23 år mottagit Islams heliga budskap, Koranen från gud (Allah). Muhammed nämns också i den muslimska trosbekännelsen: "Det finns ingen gud utom Gud (Allah) och Muhammed är hans profet".
Första gången Muhammed fick sin kallelse till profet var vid 40 års ålder i en grotta vid berget Hira utanför Mecka, han mötte ärkeängeln Gabriel och fick ytterligare en kallelse att bli Guds sändebud han fick också de första kapitlen i Koranen.



Judendom

Efter sin brottning i Jabbok fick Jakob namnet Israel. Han blev far till tolv söner som med sina familjer flyttade till Egypten men sedan efter flera generationer återvände de med Mose. Landet som Jakob fick ärva av Abraham fick namnet Israels land. Israel var stamfader till Judarna.
Judarnas skrift är Gamla Testamentet.
I historien har det judiska folket haft mycket motgångar och medgångar. Den judiska historien är full av sådana berättelser. Förutom att berättelserna handlar om kärlek och viktig livserfarenhet berättas det mycket om otrohet, svek, mord och krig men även förtryck och förföljelser. Historien börjar skildras i bibelns första böcker, de fem Mose böckerna. De handlar först och främst om myter och förklaringar om vårt ursprung.
Mose är Judendomens grundare och han har betytt mest för judarna. Man tror att Mose levde någon gång på 1200 talet f.Kr. Han föddes i Egypten och gömdes i vassen i floden Nilen eftersom Farao lät döda alla judiska förstfödda pojkar. Mose räddades av Faraos dotter och växte upp vid det kungliga hovet. Under de dramatiska omständigheterna förde Mose ut det judiska folket från Egypten. De vandrade 40 år i öknen. Sedan fick Mose de tio budorden av Gud på berget Sinai. Han beskrivs som förmedlaren mellan folket och Gud. Mose förde folket tillbaka till Kanaans land, som idag heter Israel.


Kristendom

Jesus föddes av Jungfru Maria och hans fader var Gud.
Jesus var kristendomens grundare. Han växte upp i Nasaret och när han var runt 30 år kom han i kontakt med Johannes döparen som också döpte honom. Därmed blev han kristen och han fick många judar med sig att också bli kristna.
Kristnas skrift är Bibeln som innehåller Gamla testamentet och Nya Testamentet.
Jesus skulle som alla andra judar fira påsk därför red han in i staden Jerusalem med sina tolv vänner, som kommer att kallas Apostlar. Han välkomnades med sång och rop när han kom in i staden. Många människor i staden kände till honom för de hade gått rykten om de goda gärningarna han hade gjort. Han och hans vänner drack vin och åt bröd tillsammans i ett rum de fick låna där de firade påsken. Måltiden idag upprepas genom nattvarden i kyrkorna världen över till minne av Jesus.
Judas som var en av lärjungarna förrådde Jesus och lämnade dem. På morgonen kom Judas tillsammans med soldater och grep Jesus, för att visa soldaterna vem det va de skulle gripa, kysste Judas Jesus på kinden. Idag kallas det Judaskyss, det är ett uttryck för svek. De dömde honom till döden för hädelse. Sedan ändrades anklagelserna mot Jesus och prästerna påstod att Jesus velat starta ett uppror, Jesus dömdes till döden. Vakterna hade hört att han hade kallats Judarnas konung, därför hånade de Jesus och satte en krona av törne på hans huvud. Ovanför korset satte de en liten skylt med bokstäverna I N R I, en förkortning på latin som på svenska utläses Jesus från Nasaret, Judarnas konung. Jesus korsfästes på Golgatan. Det var en fredag förmiddag – Långfredagen. När Jesus spikades upp på korset ropade han: Min gud min gud varför har du övergett mig. Sedan dog han.
Han lades i en grav i berget på kvällen. Det gick rykten om att Jesus skulle uppstå från döden på den 3dje dagen, därför satte dom dit en vakt för att ingen skulle stjäla kroppen. Några kvinnor kom till graven på morgonen efter och den stora stenen vid öppningen var bort väld och kroppen var borta. Det berättas i bibeln att den dagen hade Jesus uppstått från döden. Det står även att visade sig för sina lärjungar och vänner. Sedan återvände han efter 40 dagar till gud.



Gudsbild

Det är lika viktigt för judar som för kristna och muslimer att det inte finns något som går att jämföra med Gud. ”Du skall icke ha andra gudar vid sidan av mig” är det första budet.

Gud är suverän och att Gud är en och unik är judendomens fasta lärosats. Att avbilda gud är omöjlig och otänkbar. Han är skaparen av världen och människan. Gud fortsätter ständigt sitt skapande och är en del av livet. Han deltar aktivt i historien enligt judendomen. Gud är hela världen och alla folks gud. Gud är både nära och fjärran. Judendomens bild av Gud har en stor spännvidd. Gud är allsmäktig, högt över människan och svår att nå. Men han är samtidigt nära som en kärleksfull far. Gud kan också visa sin vrede och vara straffande och hård men han ser även de svaga och förlåter.

Kristna säger att Gud är en men visas i tre gestalter; Fadern, sonen och den heliga anden. Att förklara treenighetsläran på ett begripligt sätt är svårt. Kristna säger att det handlar om ett mysterium. Gud är fadern och skaparen av världen. Gud är fadern till sonen men också fadern till människan.
Jesus är guds son och offras för mänsklighetens skull. Varför låter Gud Jesus dö? Svaret är att förhållandet mellan Gud och människorna har varit dåligt och brutet enda sedan Adam och Evas tid. Genom Jesus död på korset skapades försoning. Försoningen innebar att ett gott förhållande upprättas på nytt.
Den heliga anden är kraften som ger nya livskvalitéer. Han berättas som en Gudsvind som svävar över vattnet. Anden är som vinden, det syns inte men vi ser resultatet av det, när det blåser vajar träden. Anden kallas av Jesus hjälparen, den som ska komma efter honom och utgöra Guds närvaro i världen.
Genom att tro på att Jesus är Guds son och världens frälsare räddas människan från ondskan och att istället leva ett liv med Gud.

För att räkna sig som muslim måste man acceptera denna tanke:
”Er Gud är den ende, det finns ingen annan gud än han den nåderike, den barmhärtige.”
En människa som tror på flera gudar eller låter något annat bli lika viktigt som Gud, begår den största av alla synder, shirk. Det är den enda synd som inte kan förlåtas.
Att vara muslim innebär att underkasta sig och leva i fred med Gud.
Allah är det arabiska namnet på Gud. Allah har 99 namn eller egenskaper och därför finns det 99 kulor på radbandet som många muslimer ständigt bär i handen. Guds riktiga namn känner vi inte till eftersom vi inte kan förstå Gud. Alla dessa 99 namn beskriver guds olika egenskaper som t ex. Den uppskattade, den upphöjde, den skicklige men också hämnaren och den förbjudande. Även om Gud kallas han tänker sig muslimer som varken man eller kvinna, Gud är större än så, Gud är en.



Högtider

Judiska högtider

En viktig högtid som firas varje lördag är Sabbaten. Den högtiden sträcker sig från fredag kväll till lördag kväll, och på lördagen ska ingen arbeta, varken djur eller människor. Man ska vila, läsa och gå till synagogan. Man läser Bibeln och Talmud.
Bland årets många högtider och fester är några större än andra.

Påsken (Pesach) firas till minne av uttåget ur Egypten.
Veckohögtiden (Shavuot)
Nyårsdagen (Rosh Hashana)
Försoningsdagen (Jom Kipur)
Lövhyddohögtiden (Sukot)
Tempelinvigningsfesten (Chanukka)
Purimfesten

Bar/Bat Mitzva, Vid 13 års ålder får sonen läsa ett stycke ur Tora, därefter blir det fest och gåvor till sonen. Nu kan pojken ta hand om sina egna handlingar, samma sak för dottern fast vid 12 års ålder, ceremonin är dock inte lika tydligt fastställd som pojkarnas.



Kristna högtider

Det finns många kristna högtider men alla firas inte av alla kyrkor och det är främst tre stycken som är viktiga, Jesu födelse, Jesu död och uppståndelse samt minnet av Den helige Andes utgjutande. Men för att nämna de flesta högtider kommer en liten lista här.

• 6 januar - i infaller Trettondedag jul/Trettondagen. Det var den dagen som De Tre Vise Männen anlände till Betlehem och den krubba där Jesus låg, medbringandes rökelse och myrra.
• Påsken inträffar i mars-april och firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse.
• Kristi himmelfärdsdag inträffar i maj-juni och firas till minne av, som namnet anger;
Jesus himmelfärd.
• Pingsten firas femtio dagar efter påsk till minne av andens utgjutande över lärjungarna.
• 24-25 juni är det Midsommar. Den firas formellt till minne av Johannes Döparens födelse.
• Julen inträffar under december och firas till minne av Jesu födelse.
Julen är en viktig högtid inom kristendomen, men har faktiskt inte alltid varit självklar att fira. Det viktigaste då var att fira Jesu uppståndelse; påsken. Men när frågan om tidpunkt för firande av Jesu födelse blev aktuell, började man diskutera om vilken som var lämpligast, då det i Bibeln inte finns några uppgifter om detta. Till slut kom man i alla fall överens om att fira Jesu födelse den 25 december (juldagen)



Muslimska högtider

En islamsk månad har 29 eller 30 dagar. Eftersom det islamska året är 11 dagar kortare än vårt år flyttas högtider och datum 11 dagar bakåt för oss. Medtanke på att den kristna tideräkningen gäller över hela världen brukar icke-kristna skriva fvt och evt, som står för före vanligt tideräkning och efter vanlig tideräkning. De mesta högtidsdagarna som muslimerna firar kommer efter profeten Muhammeds livserfarenheter, såsom födseln, hans sista vallfärd, uppenbarelsen av Koranen för Muhammed.



Muharram: 1:e – Hijra. Muhammed flyr till Medina (nyår)
10:de – Högtisdag till minne av slaget vid Karabala.
Safar:
Rabi I: 12:e – Profetens födelsedag (Maulid al-Nabi)
Rabi II:
Jumada I:
Jumada II:
Rajab: 27:e - Muhammeds himmelsfärd (Laylat al-israwa al-misraj)
Shaban:
Ramadan: Fastemånaden
27:e – Muhammed fick Guds budskap (Laylat al-qadr)
Shawwal: Fastan avslutat med stor fest
Shu al-qada:
Dhu al-hijja: 8:e-13:e – vallfärd till Mekka
10:e – Offerhögtid (Id al-adha)



Gudstjänst och Gudtjänstlokal
Judendom

Gudtjänsten firas i Synagogan. Den som leder gudstjänsten heter Kantor och den som predikar är Rabbin. Gudtjänsten firas på lördagar.
De fem Mose böckerna Tora finns nerskriva på rullar som står i ett skåp längst fram i synagogan i den så kallade arken. Rullarna kallas Torarullar och ur de läser man varje gudstjänst efter en viss ordning och till sist har alla texterna lästs och då börjar man om igen. För att en judisk gudstjänst ska kunna firas krävs att tio män är närvarande, det är inte kvinnornas plikt att gå till Synagogan och om de kommer får de inte sitta på läktaren, detta gäller de ortodoxa synagogorna. I andra finns det olika lösningar, ibland sitter kvinnorna tillsammans med männen eller på ena sidan.

Kristendom

Gudstjänsten leds av en präst eller en pastor och utövas i en kyrka. Den kristna gudstjänsten är egentligen en fortsättning på den Judiska gudstjänsten. Söndagens gudstjänst är den viktigaste och i de ortodoxa och katolska kyrkorna firas då alltid nattvard men i de protestantiska kyrkorna kan det variera. Det man gör i kyrkan under gudstjänsten är bön, lovsång, bibelläsning, predikan och nattvards firande.
Nattvards firandet börjar med syndabekännelse och förlåtelse, sedan läser man en text ur Gamla Testamentet och en från Nya Testamentet därefter en predikan. Nattvards gudstjänsten avslutas med en bön, fader vår och välsignelsen.
I den Svenska kyrkan sjungs psalmer från Svenska Psalmboken. Däremot i Ortodoxa kyrkan förekommer det ingen sång från någon psalmbok, heller inte någon predikan (kan förekomma en predikan i slutet på gudstjänsten).



Islam

Gudtjänsten firas i en moské och leds av en böneledare eller imam. Han är en man med goda kunskaper om Koranen men han är ingen präst, för det finns inga prästen inom Islam. När det är dags ropas bönestunden ut från det torn som står nära moskén och som kallas för Minaret. Den viktigaste gudstjänsten är fredagsbönen. Fredagen är helgdag, den avskilda dagen. Män och kvinnor har olika ingångar till moskén. Männen ber i den främre delen och kvinnorna i de bakre eller på läktaren. Kvinnor går inte till moskén när de har mens och får inte heller be eftersom de anses orena.
Varje människa ansvarar själv för sin kontakt med Gud. Moskén fungerar också som en allaktivitetslokal där människor också möts och umgås. Skolbarnen kan också gå dit efter skolan och läsa sina läxor.



Etik
Etik och moral är hur vi ska leva våra liv och hur vi människor ska leva det tillsammans.

Judendom

Det judiska folket ska leva på ett sådant sätt att människor ser Gud som ett levande exempel som t ex. En förebild. För att klara denna uppgift måste judarna ha en mängd regler och lagar att följa. Grunden för lagen och läran finns i de fem Mose böckerna, Tora.
En berömd judiska man som hette Hillel fick en fråga om han kunde lära ut hela den lagen under kort tid. Han svar blev; ”Den som är förhatligt för dig, ska du inte göra mot andra, det är hela Toran (lagen), resten är bara kommentarer.” Han sa också; ”Älska din nästa som dig själv.” Ibland samställs denna regel som en sammanfattning av hela Judendomen.
De etiska reglerna handlar först och främst om att inte stjäla, ljuga, vara otrogen osv. Det är samma regler som finns i nästan alla religioner. I Judendomen är det bland annat samlade i de tio budorden.
Reglerna är cirka 613 stycken till antalet, då ingår också de tio budorden. De handlar mest om högtider, ceremonier och vardagsliv. Reglerna kan handlar om hur tvister ska lösas eller så enkla saker som hur håret ska klippas.
Judiska mat regler kallas Kosher som brukar översättas som ren men betyder egentligen rituell rätt. Judar får liksom muslimer inte äta griskött men de får dricka vin vilket inte muslimer gör. Djur måste slaktas på ett särskilt sätt så att allt blod tappas ur slaktdjuret. Judisk tro säger att livet finns i blodet och livet får man inte ta, det är därför man måste följa denna regel. Vissa judar håller också hårt på att inte bland kött med mjölk alltså får man inte steka en köttbit i smör eller servera gräddsås till köttet. Skaldjur äter man heller inte för de anses orena. Det är inte alla judar som följer dessa regler men de flesta försöker följa så många som möjligt.

Kristendom

Den viktigaste etiken inom kristendomen är den centrala etiken, det tio budorden som handlar om längre förklaringar medan andra är rena befallningar utan förklaring. syndernas förlåtelse, kärlek, och gemenskap till församlingen. I kristen litteratur har De sju dygdernas symboler stort värde. De sju dödsynderna är deras negativa aspekter.
Kristen etik är väldigt enkel. Det viktigaste är att styras efter den gyllene regeln, d.v.s. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, skall ni också göra för dem. Allting handlar om att utföra goda gärningar, så även om man relaterar tillbaka till Bergspredikan. För att ha samlag måste man ha gift sig. Det är nästan en självklarhet i det flesta religioner.

Islam

Alkohol och svinkött är förbjudet om man är muslim. När man slaktar ett djur för att äta det skär man av halspulsådern, detta kallas Skäktning eftersom ordet slakt anses vara fult uttryck. Man äter inte svinkött eftersom det anses orent och kan bära sjukdomar och parasiter.
När det gäller kläderna ska både ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kristendomen, Islam, Judendomen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-21

    Mycket bra fakta! tack

  • Inactive member 2007-12-10

    bra fakta.. tack

  • Inactive member 2010-01-12

    tack för bra fakta!

  • Inactive member 2010-01-24

    könsstympning har absolut inget med islam o göra, annars bra fakta;)

  • Inactive member 2010-12-11

    bra skrivet!

  • Inactive member 2010-12-11

    bra skrivet!

  • Inactive member 2011-04-16

    Bra fakta! Tack! :D

  • Haibat Elyasir 2014-02-28

    Islam nämner inte kvinnlig omskärelse eftersom att det leder till infektioner osv, därmed nämner islam manlig omskärelse för hygienens skull som du har nämnt.

  • Erik Leijonhufvud 2017-04-18

    Mycket bra fakta men vissa saker som att Abraham skapade de tre religionerna är falskt. Rekommenderar inte att ta fakta från denna text

  • Ali Abdul 2018-04-18

    Bra jobbat otroligt arbete!

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-02]   Kristendomen, Islam, Judendomen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7518 [2020-07-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×