Den amerikanska revolutionen

7 röster
16120 visningar
uppladdat: 2007-01-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Den amerikanska revolutionen

Den största utlösande faktorn till revolutionen tros vara Boston Tea Party, det var en protest mot skatten på te. Samuel Adams organiserade natten den 16 december 1773 en aktion där han och 50 uppretade bostonbor förklädde sig till mohawkindianer och vräkte lasten med te ner i sjön från tre brittiska fartyg i Bostons hamn. De 342 lådorna sägs ha haft ett värde av 18000 pund.
Resultatet blev protester från britterna och att regeringen stängde hamnen i Boston och stiftade en ny lag. Lagen kom att kallas ”Intolerable Acts” eller ”Coercive Acts”.
Innevånarna började bereda sig för krig, övade sig i vapen och samlade förråd.

Brittiska trupper letade 19 april, 1775 efter en vapengömma i trakten av Boston och hamnade plötsligt i konflikt med en stor lokal militär enhet. Britterna retirerade och utsattes på vägen för krypskyttar. När detta hände efter flera års skilda meningar mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet innebar det början på den amerikanska revolutionen.
Kolonisterna blev förvarnade om britternas attack tack vare Paul Revere som red från Charlestown till Lexington och Concord för att varna om de brittiska trupperna som närmade sig.
Det ägde från början rum kring Boston, där George Washington, som senare blev U.S.A.:s första president övertog ledningen av amerikanerna. Washington hade av kongressen blivit utsedd till överbefälhavare över koloniernas krigsmakt..
Engelsmännen blev tvungna att utrymma Boston, men mottog snart förstärkningar och hade då en sammanlagd styrka av 40000 man. Amerikanerna hade illa utrustade och mycket underlägsna trupper och måste dra sig tillbaka på andra sidan Delaware. De var helt skräckslagna!

Kongressen hade nyligen genomfört Declaration of Independence den 4 juli 1776 och förklarat de förenade koloniernas självständighet, men kunde inte försvara den. George Washington behöll modet och gick över Delaware och slog fienden vid Trenton i december 1776, och vid Princeton i januari 1777.

Under sommaren då han ryckte mot Pennsylvania led han två kännbara nederlag vid Brandywine den 11 september och vid Germantown den 4 oktober. Därför besatte engelsmännen en tid Philadelphia.
Turligt nog för Washington hade de stora framgångar vid Hudsonfloden där Bourgoyne instängdes av amerikanderna och via kapitulationen vid Saratoga den 17 oktober 1777 tvingades denne engelska general sträcka gevär med hela sin armé. Händelserna vid Hudsonfloden hade ett mycket avgörande inflytande.

Frankrike, som var avvaktande, rycktes in den 6 februari 1778 och förmåddes att ingå ett handels- och förbundsfördrag vilande på självständigheten hos kolonierna.
Fördraget biträddes av Spanien den 12 april 1779 och kom amerikanerna väl tillpass.
Fransmännen och spanjorernas deltagande i kampen hjälpte till en splittring av engelsmännens stridsstyrka och kriget fortsatte med växlande resultat.
England hade ännu många anhängare i södern, i Georgia och Carolina, dit engelsmännen nu riktade sin huvudstyrka. De erövrade Savannah och Charleston.
Den 16 augusti 1780 vid Camden segrade Cornwallis över den amerikanske generalen Gates.
Just innan detta landsteg en fransk hjälpkår vid kusten av Rhode Island under generalen Rochembeau.

Washington förenade med denna sin armé och genomförde under de kommande månaderna operationer mot den engelska huvudstyrkan i New York.

Rochembeau och Washington bröt på hösten 1781 upp därifrån och skyndade till Virginia där general Cornwallis sedan en tid svärmat om med Lafayette. Efter några veckors belägring av Yorktown tvingades han sedan att kapitulera med hela sin armé den 19 oktober 1781.
Efter denna seger säger man att slöt striden för sin egen självständighet.
Snart räckte England fram handen för fred och i november 1782 ingick Benjamin Franklin i ett separat preliminärfördrag med England där den unga republiken därefter fick sin självständighet erkänd och erhöll mycket fördelaktiga gränser mot Kanada och fick ta del i fisket vid Newfoundland.

Sveriges ambassadör i Paris, som hette Gustaf Filip Creutz, undertecknade tillsammans med Benjamin Franklin en svensk-amerikansk vänskaps- och handelstraktat den 3 april 1783.
Sverige blev via den här handlingen den första stat utanför de krigande parterna som erkände den nya staten, så visst har vi tagit del i det hela.

Den ”riktiga” freden med England undertecknades den 3 september 1783 i Paris.

De tretton staterna hade redan under kriget en mycket svag regering som de kallade ”staternas generalkongress”. Föreningen hade en mycket lös och otillfredsställande beskaffenhet som väckte liv i tanken om en ny unionsförfattning som skulle sammanknyta de alla staterna med varandra. Detta förslag kom ifrån de som kallades federalisterna och som fanns i de nordöstra handels- och industristaterna. Alexander Hamilton och George Washington räknades in bland dessa. Federalisterna ansåg att alla staterna skulle ingå i en större statsenhet med en riktigt stark regering.

Visst fanns det motståndare som gillade de fristående staternas suveränitet och inte ville ha någon förening. De flesta av dessa fanns i Virginia och i de södra plantagestaterna och stod under ledning av Thomas Jefferson. Alla bildade ett parti, som kallades det republikanska och senare fick namn av det demokratiska. De federalistiska åsikterna blev under de rådande omständigheterna de segrande och i maj 1787 sammanträdde i Philadelphia ett författningskonvent som fick de Förenta staternas författning färdig den 17 september samma år.

Efter hand antogs författningen av staterna och trädde i kraft 4 mars, 1789. Nära inpå detta blev George Washington United States of America’s första president. Han skapade god ordning i den nya unionen.

Vad alla personer som var inblandade i allt detta inte visste var att U. S. A. skulle bli världens enda supermakt. Tyvärr kan man inte se på landets styre i nuläget som om att det vore speciellt pålitligt, och deras rättssystem har brister. Med presidenter hit och dit, som antingen vill kriga eller spela golf hänger det stora landet i en mycket skör tråd, och är väldigt utsatt. Revolutionen har gjort U. S. A till ett land indelat i 50 stater med egna lagar och egna problem. Att befolkningen härstammar från England går det inte att ta miste om med tanke på språket.

Om man skulle tänka lite mer på dem som bor i landet, istället för att leva på spåren från revolutionen som säger att krig är bra och att U. S. A måste kriga för att vara lika stort i framtiden. En fråga man kan ställa sig är hur världen skulle ha sett ut utan stora män som George Washington, och utan alla dessa små petitesser som gör så mycket i det stora hela. Skulle Sverige ha kunnat spela större roll i revolutionen, och hade vi kunnat ta någons parti redan från början? Kommer U. S. A att behålla det statsskick de har nu, eller kommer det att braka ihop till ett enda stort kaos efter att ha öve...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Den amerikanska revolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2011-12-03

    snyggt jobbat

  • Inactive member 2012-01-14

    LOL

Källhänvisning

Inactive member [2007-01-26]   Den amerikanska revolutionen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7495 [2020-08-14]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×