Alzheimers sjukdom

1 röster
9689 visningar
uppladdat: 2007-01-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hjärnan
Hjärnan tillhör det centrala nervsystemet; i detta ingår också ryggmärg (hos ryggradsdjur) eller bukgangliekedja/bukmärg (hos ringmaskar och leddjur). Hjärnans funktion är att analysera, ta emot och samordna den information som kommer in från sinnesorganen samt att avge utåtledande impulser som den samordnade informationen ger upphov till.
Därutöver lagrar hjärnan information.

Vad är Alzheimers sjukdom?
Alzheimers sjukdom är den vanligaste och mest kända demenssjukdomen, dvs. långvarig omfattande försämring av psykiska funktioner. Mellan 50 och 70 procent av alla människor med demens lider av Alzheimers sjukdom. Sjukdomen har fått sitt namn efter den tyske läkaren Alois Alzheimer som först beskrev sjukdomen år 1906. Ca 3 % av Sveriges befolkning över 65 år och ca 10 % av dem som är över 80 år har demens som huvudsakligen är orsakad av Alzheimers sjukdom. Sjukdomen kan också ge sig till känna redan vid 40–50 års ålder.
Vid sjukdomen drabbas hjärnans nervceller, mest de som finns i hjässloberna och tinningloberna och minst de i de delar som styr rörelseapparaten, känseln, hörseln och synen. Nervcellernas utskott tillbakabildas och på så sätt bryts kontakten med andra nervceller. Senare dör nervcellerna helt och hållet.

Varför får man Alzheimers sjukdom?
Man vet inte exakt varför man drabbas av Alzheimers sjukdom. Troligen bidrar flera faktorer. Den viktigaste är åldern, ju äldre man är desto större risk. I en del fall bidrar också ärftliga faktorer, men att en person i släkten drabbats av Alzheimers sjukdom innebär inte ökad risk för övriga i familjen. Personer med Downs syndrom, som har en extra kromosom 21, drabbas ofta. För att det finns en gen på kromosom 21 som styr produktionen av amyloid, och extra kopian av den här genen anses utlösa sjukdomen vid Downs syndrom.

Hur yttrar sig Alzheimers sjukdom?
För det mesta utvecklar sig sjukdomen långsamt och smygande. Den visar sig först i form av dåligt minne, främst närminnet försämras mycket. Till en början kan minnesbesvär och förlust av förståndsmässiga förmågor vara så pass subtila att de inte märks, vare sig av den som är personligen berörd eller av dennes vänner och anhöriga. Trots det blir symptomen mer märkbara när sjukdomen utvecklas och börjar störa rutinarbete och sociala aktiviteter. Praktiska svårigheter vid dagliga uppgifter, som exempelvis påklädning och personlig hygien, blir gradvis så svåra att personen så småningom blir helt beroende av andra.

Alzheimers sjukdom är inte smittsam. Det är en sjukdom med dödlig utgång som orsakar en allmän försämring av hälsan. Den vanligaste dödsorsaken är lunginflammation, eftersom sjukdomens utveckling leder till viktminskning och till att immunförsvaret försämras.

Man brukar ofta beskriva hur sjukdomen utvecklar sig genom att dela in den i mild (stadium 1), medelsvår (stadium 2) och svår (stadium 3) Alzheimers sjukdom. Hur länge man befinner sig i varje stadium varierar, men vanligen varar varje stadium ungefär två till tre år. Här följer nu en kort beskrivning av de tre stadierna. Alla drabbade är inte lika, olika symptom kan märkas olika mycket hos olika individer.



Första stadiet
Minnet påverkas, den drabbade glömmer mer än vanligt och glömskan växer. Problemen förvärras ytterligare av att man får det svårare med koncentrationen. En kombination av dessa två problem kan leda till svårigheter att utföra handlingar i flera steg, och även med att följa tråden i en konversation. Den drabbade börjar också visa språkstörningar, får ibland svårt att finna ord och börjar därför använda ett enklare språk med kortare meningar. Ofta drabbas man av trötthet, initiativlöshet och koncentrationssvårigheter.

Besvären leder ofta till att man börjar förenkla och kompensera för det man glömmer. Man skriver lappar och ändrar vanor, det är också vanligt att isolera sig och ibland bli deprimerad. Besvären kan leda till att man drabbas av ångest, oro och misstänksamhet.

Ovanstående problem kan vara mer eller mindre märkbara, beroende på ett antal faktorer som arbete, familj, livsstil och personlighet. Detta skede kan vara mycket stressande för den drabbade eftersom han eller hon är fullt medveten om vad som händer.

Andra stadiet
Då sjukdomen fortskrider försämras minnet allt mer, men de allra tidigaste minnena förblir ofta oskadade in i det längsta. Minnesförlusten kan till exempel få den drabbade att tro att släkt och vänner inte har hälsat på på länge när de i verkligheten just har tagit avsked.

Det blir svårare att uttolka stimuli (beröring, smak, syn och hörsel). Detta påverkar vardagslivet i form av till exempel nedsatt aptit och ibland syn- och hörselhallucinationer. Sömnlöshet kan bli ett problem när skillnaden mellan natt och dag förlorar sin mening. Den drabbade tenderar att sova mera under dagen, men mindre på natten. Uppfattningen av tid och rum är påverkad.

Dagliga sysslor som tvättning och påklädning blir allt svårare att utföra ensam på grund av minnesförlust, förvirring och svårigheter att handskas med saker. Rörelserna blir ständigt mindre precisa och mer okoordinerade. Den drabbade blir mer ostadig på fötterna och kan råka ut för olyckor.

Språkproblemen blir mera tydliga. Såväl svårigheter att förstå tal som svårigheter att läsa och skriva tillstöter.

Tredje stadiet
I det tredje stadiet är demensen mycket uttalad. Den drabbade förlorar förmågan att förstå och använda språket och kan ibland repetera slutet av meningar utan att förstå vad orden betyder. Inkontinensen blir total och förmågorna att gå, sitta, le och svälja försvinner.

Risken att få lunginflammation och risken att få liggsår om den drabbade inte vänds regelbundet ökar. Den drabbade blir också stel, tappar reflexerna och kan bli upprörd och irriterad. Konstant tillsyn är nödvändig i det här stadiet. Trots de svåra symptomen kan den drabbade fortfarande reagera positivt vid beröring och ljudet av bekanta röster.



Hur ställer läkaren diagnosen?
Diagnostiken av sjukdomen har förbättrats sedan man infört metoder för mätning av hjärnans ämnesomsättning och blodflöde. Sjukdomen diagnostiseras genom att utesluta att annan sjukdom givit upphov till symptomen. Exempel på andra tillstånd som, åtminstone inledningsvis, kan ge symptom som liknar de vid Alzheimers sjukdom är: vitaminbrist (speciellt B-12), infektioner, ämnesomsättningssjukdomar, depression och vätskebrist. Andra former av demens, till exempel sådan som beror på upprepade hjärninfarkter, kan också likna Alzheimers sjukdom.

Vid utredningen tas också blodprover, bland annat för att kontrollera vitaminhalt, ämnesomsättning, vätskebalans och kroppssalter, speciellt kalcium. Man gör också en datortomografi av hjärnan, oftast ett EEG och ibland också en magnetkameraundersökning av hjärnan. Det görs också någon form av minnestest.

De flesta sjukdomar som kan ge liknande symptom kan behandlas med bra resultat. Därför är det viktigt att genomgå undersökningar för att se vilken sjukdom det är man har drabbats av.

Hur behandlas Alzheimers sjukdom och vilka mediciner kan användas?

Hittills finns det ingen förebyggande eller botande behandling av Alzheimers sjukdom. Det har visat sig att patienter som lider av Alzheimers sjukdom har sänkta nivåer av acetylkolin, en så kallad neurotransmittor, som används för att reglera de elektriska impulserna som gör att nervceller kan kommunicera med varandra. På senare tid har det kommit mediciner som kan hindra att acetylkolinet bryts ner och på så sätt öka mängden acetylkolin i hjärnan. Dessa mediciner kan inte bota sjukdomen men kan ge en viss förbättring och ett något långsammare sjukdomsförlopp. Medicinerna används vid mild eller måttligt svår sjukdom. Dessa medel är galantamin (Reminyl®), rivastigmin (Exelon®) och donepezil (Aricept®).
Utöver dessa läkemedel finns ett antal mediciner som kan minska vissa symptom som till exempel upprördhet, ångest, depression, hallucinationer, förvirring och sömnlöshet. Effekten av medicinerna är inte alltid fullständig och dessutom kan medicinerna ha biverkningar. Det är i allmänhet bra att undvika medicinering som inte a...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Alzheimers sjukdom

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-02-05

    tack nu vet jag mer om min far

Källhänvisning

Inactive member [2007-01-02]   Alzheimers sjukdom
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7378 [2020-08-04]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×