Meteorer, Meteoriter, Meteoroider

4 röster
8184 visningar
uppladdat: 2006-12-22
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Enligt gammal folktro ska man önska sig något när man ser ett stjärnfall, men det man egentligen ser är inte riktigt ett stjärnfall, utan i själva verket meteorer. Folk har fått en viss uppfattning av att ett stjärnfall ska vara ett ljust streck på himlen och det är endast av okunskap som man kallar det för stjärnfall istället för en meteor.
Många har liksom jag, svårt att skilja mellan meteorer, meteoriter och meteoroider. Men egentligen omfattar de i princip samma materia och skillnaden är bara att de iakttas i olika former, miljöer och sammanhang, men det finns även andra skillnader och därför har detta väckt mitt intresse för att jobba om de olika rymdpartiklarna.
. Meteorer påträffas oftast på gamla kometbanor där kometen lämnat stoft och grus efter sig. Det är denna kometstofft från det en aning porösa ytskiktet på kometen som blir meteorer, och som kometen ”tappar” bakom sig och delvis utgör den långa svansen. Meteorer från kometer har oftast låg densitet vilket innebär att de lättare förångas än t.ex järnmeteoriter som har en högre densitet och dessutom är svagt magnetiska eftersom en liten del av meteoriten består av järn och nickel.
Det vitlysande strecket på himlen befinner sig i ca 100 km höjd och lyser oftast bara någon sekund. Denna plötsliga strålning orsakas av meteoren som kolliderar med luftens molekyler med en hastighet på ett tiotal km per sekund. Atomerna upphettas och dessa kolliderar med luftmolekyler som joniseras och exciteras. Genom denna förångning ger meteorens ytskikt ifrån sig ett sken.
De flesta meteorerna är så små att de inte når ner till marken innan de sönderdelas. Men är de större än en knytnäve kan de nå ner till jordytan, och det är sällsynt eftersom det i genomsnitt bara inträffar 3-4 fall per år. Vi träffas inte av meteorer så ofta mest tack vare jordens atmosfär som fångar upp ca 100 ton meteoroidpartiklar varje dygn.
Meteorer med högre densitet, och som oftast har sitt ursprung från asteroider kan lysa starkare än Venus och så starka att de syns i dagsljus. Det kallas då för en bolid eller eldkula, och om Boliden sönderdelas lämnar den ljusblixtar och ett överljudsknall efter sig.
När kometrester kolliderar med jordatmosfären observeras en hel svärm av så kallade stjärnfall. Det går under namnet meteorregn och dessa svärmar brukar uppkallas efter den stjärnbild i radianten den befinner sig i. Kometresterna når inte jordytan och beskådas bara vid speciella tidspunkter. Meteorsvärmarna är sammankopplade med kometer och följer kometbanorna vilka passerar jorden vid en specifik tidpunkt med ett jämnt intervall. De mest kända meteorsvärmarna är Perseiderna som är resterna från kometen Swift-Tuttle. Den visar sig kring den 12 augusti varje år. Leoniderna är också mycket omtalad och passerar jorden vart 33:e år.
Meteorer som tagit sig igenom vår atmosfär kallas för meteoriter, de varierar i storlek och kan vara allt från pyttesmå till att väga flera ton. Den största som man har hittat väger omkring 60 ton och finns i Nambia i Afrika. Det finns även spår av att det har funnits meteoriter som väger mer men inget över 100 ton, och om något så stort tar sig igenom så kallas det inte för meteorit utan för asteroid. Om en asteroid skulle träffa jorden, skulle det bli katastrof eftersom asteroiden inte bromsas av atmosfären utan träffar jorden med kosmisk hastighet. Den skulle då krossa allt liv på jorden tio gånger större än sin egen storlek och dessutom knuffa ut jorden ur sin bana runt solen. Konsekvenserna skulle bl.a bli att klimatet skulle förändras och utplåna allt liv. Man tror att det som orsakat dinosauriernas utdöende för 65 miljoner år sedan var ett asteroidnedslag i Mexiko.Varför vi ännu inte blivit drabbade sedan dess kan vi ha Jupiter att tacka för eftersom planeten har en stor dragningskraft som drar till sig nästan allt som kommer in i vårt solsystem.
Meteoriter delas in i två grupper som är lätta att skilja på. Den vanligaste är stenmeteoriter, också kallat kondriter eftersom större delen av stenmeteoriten består av kondruler. Meteoriten innehåller en mindre mängd järn vilket till största delen består av silikatmineraler. Det innehåller huvudsakligen olivin och även pyroxenmineral, dessa ämnen saknas nästan helt i jordens berggrund.
Inom Stenmeteoriten finns även två indelningar, vilket är kondriter och akondriter. Kondriterna innehåller kondruler och akondriter saknar det. Bland kondriterna skiljs det även på kolhaltiga och vanliga. Olivin och pyroxenmineral ingår i kondruler och är millimeterstora droppliknande kulor.
Den andra gruppen av meteoriter är lättare att urskilja och kallas för järnmeteoriter, de har oftast hög densitet och är starkt magnetiska eftersom de i huvudsak består av järn och nickel. Eftersom järnmeteoriterna har högre densitet drar jag slutsatsen att dessa meteoriter har sitt ursprung från meteoroider från asteroider eftersom dessa är hårdare än meteoriter från det porösa skiktet som har sitt ursprung i kometstoftet.
Alla meteoriter som fallit under de senaste hundra åren eller ännu längre tillbaka har en tunn och skarpt avgränsad, svart smältskorpa. Smältskorpan bildas vid inbromsningen i atmosfären och det smälta mrtallen ger sedan meteoriten den glansiga ytan.
I början av arbetet tänkte jag först bara skriva om meteorer, men efter att ha läst om det så lärde jag mig också om alla andra rymdkroppar som påverkade meteoren på olika sätt, därför valde jag att även skriva om meteoriter, meteoroider och även lite om asteroider.
Genom all fakta har jag dragit slutsatsen att meteoroider har sitt ursprung från antingen kometer eller asteroider. Meteoroider som har sitt ursprung från asteroider är hårdare, större och håller högre densitet än de som kommer ifrån kometstoftet.
Meteoroider åstadkommer sedan meteorer som vi ser på himlen och som av många uppfattar som stjärnfall. När meteorerna tränger igenom atmosfären och landar på jordytan blir de meteoriter.
Jag tycker att jag har lärt mig mycket om hur en del av rymden fungerar, om ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Meteorer, Meteoriter, Meteoroider

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-12-22]   Meteorer, Meteoriter, Meteoroider
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7364 [2019-10-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×