Wienklassicismen

20 röster
39009 visningar
uppladdat: 2001-05-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Klassicismen (1700-1800)

En viss period, eller tidsepok inom musikhistorien kallas klassicismen. Man har inte satt någon gräns med ett bestämt årtal mellan de olika epokerna eftersom de sakta smälter in i varandra. Men man säger att klassicismen började träda in i mitten av 1700-talet och togs över av "romantiken" i slutet av 1800-talet. Just benämningen klassicismen är en substantivering av adjektivet klassisk och man har gett perioden sitt namn p.g.a. sin klassiska stil och musikmönster. Man har delat in klassicismen i flera mindre tidsperioder. Wienklassicismen är en av dessa.

Klassicismen var 1700-talets musik. Den kan beskrivas som motsatsen till romantiken. Musiken skulle vara formell och uttryckte inte alls den känsla som romantiken gjorde. Klassicismen var en sorts lag, som innebar att en kompositör inte kunde utveckla en egen stil. Det var mycket svårare att skilja på olika verk och med örat kunna höra vem som hade komponerat dem.

Klassicismen föddes under 1600-talets mitt i Tyskland, som på den tiden var uppdelad i mindre småstater. I varje stat utvecklades egna musikstilar. Detta mest p.g.a. att de hade olika kapellmästare. Stilarna spred sig från en stat till en annan, vilket resulterade i att man fick liknade musikstilar. Men själva klassicismen härstammar från den allra sydligaste delen av Tyskland. Detta århundrades viktigaste musikform var symfonin. Den skapades av Italienarna Boccherini och Samartini samt tysken Stamitz. Beethoven förändrade senare symfonin.

·En symfoni består av 4 satser.

·Första satsen är snabb med ett kraftfullt och ett melodiskt tema, som kommer tillbaka i olika stämmor eller i hela orkestern.

·Andra satsen är långsam, den byter ofta stil och kan gå från ledsamt till glatt osv.

·Tredje satsen är en livlig och skämtsam. Wienklassikerna ville ha den tredje satsen som en menuett. Beethoven förändrade detta och bytte ut menuetten mot ett livligt Scherzo (=skämt).

·Sista satsen, finalen, är ett Rondo med ett upprepat tema med olika mellanspel. Den är ofta mycket mäktig.

Wienklassicismen

Det var tre kompositörer som dominerade under wienklassicismen. Haydn var först ut följd av Mozart och Beethoven (och enligt vissa även Schubert). Deras musik slog stort och gjorde det svårt för de övriga kompositörerna att hänga med. Var och en av dem har utvecklat en personstil med helt specifika kännemärken beträffande form och innehåll, dock utan att därmed gå utanför den klassiska stilens allmänna drag.

Wolfgang Amadeus Mozart – underbarnet som dog utfattigt (27 januari 1756–5 december 1791)

Upp som en sol, ner som en pannkaka. Det österrikiska Underbarnet Mozart skrev sin första sats innan han ens kunde skriva och gjorde succé runt om i Europa. Men så fort han vuxit ifrån sin publik tog berömmelsen och med den också pengarna och livet slut. Mozart dog utfattig och dumpades i en gemensamhetsgrav.

Det hela började med att Mozarts storasyster Nannerl fick piano- och violinlektioner av pappa Leopold Mozart vilket Wolfgang också ville göra. Snart insåg pappan att hans son inte var som andra barn. Som treåring kunde Mozart ta ut melodier på egen hand och när han inte spelade violin och cembalo komponerade han menuetter. Pappa, som också var kompositör, tog sina båda ungar med sig till München och senare också till Wien, där de gjorde enorm succé – en av hans största beundrare var Frankrikes drottning. Överallt ville man ordna konserter med syskonen Mozart. Wolfgang och Nannerl spelade i slott, kloster, adliga salonger och vid hovet. Efter ett halvår hemma i Saltzburg gav sig så familjen ut på en tre och ett halvt års ytterligare turné.

Pappans främsta avsikt med resan var att låta Wolfgang få lyssna på tonspråket i de olika länderna som de spelade i och ge honom inspiration till sina kompositioner. Dessutom tjänade Leopold en del på att visa upp sina barn. Överallt familjen drog fram gjorde den sensation. Wolfgangs storasyster fick vänja sig vid att leva i skuggan av sin bror, det var nämligen han som fick den största delen av uppmärksamheten . Åter hemma i Salzburg började så musikstudierna på allvar.

Mozart gick aldrig i vanlig skola utan undervisades av sin far. Så småningom började kompositionsuppdragen hagla. Redan nu, vid tolv års ålder, hade han besökt ett tiotal länder, friat till drottningen av Frankrike, skrivit tre operor, ett antal symfonier och ett hundratal andra verk. Efter att ha vistats i Italien i två år kom han tillbaka, inte som ett underbarn, utan som en mogen musiker och kompositör.

Vid det här laget hade han stort anseende i hela Europa och som 17-åring hade Mozart ett 150-tal verk i olika genrer bakom sig. Men 1778 dog hans mor och Mozart kände sig mer och mer instängd vid sin tjänst som hovorganist i Salzburg. Efter ett par praktgräl med ärkebiskopen lämnade Mozart in sin avskedsansökan. Nu var han visserligen fri konstnär, men eftersom han saknade fast inkomst tvingades han söka sitt levebröd i Wien. Där gav han lektioner och komponerade. Medan de andra stötte skrev han ner sina musikaliska idéer i ett nteckningsblock: "Egentligen är all min musik redan färdigkomponerad, jag har bara inte skrivit ner den än."

Efter ett antal framgångsrika år i Wien med massvis av kompositonsuppdrag blev Mozarts ekonomi allt sämre, hans skulder växte från dag till dag, delvis beroende på att hans musik inte längre gick hem hos sociteten, men framför allt berodde det på att Mozart inte kunde handskas med pengar utan slösade bort allt han tjänade och till slut tvingades han skriva tiggarbrev för att klara sig. Den 5 december 1791 dog Mozart bara 35 år gammal av allmän svaghet, njursjukdom och reumatisk feber. Familjen hade inte ens råd med en egen grav. Eftersom varken hustrun eller någon av Mozarts vänner följde honom till graven, och dödgrävaren glömt var han lagt honom, vet ingen i dag var ett av musikhistoriens största genier ligger begravt.

Det som gjorde Mozart till en sådan utomordentlig kompositör var att han behärskade alla typer av musik. Hans musik illustrerar ofta humor och lidelse vilket bra beskriver Mozarts eget liv. Mozarts musik är ljus och ren men med drag av smärta och demoni.


Mozarts mest berömda verk:

OPEROR: ÅR
Idomeneo 1780
Enleveringen ur seraljen 1782
Figaros Bröllop 1786
Don Juan (Don Giovanni) 1787
Così fan tutte 1790
Trollflöjten 1791


KONSERTER: ÅR
5 violinkonserter 1775
27 pianokonserter 1777-91


KAMMARMUSIK: ÅR
Eine kleine Nachtmusik [stråkserenad] 1787
25 stråkkvartetter [6 tillägnade Haydn] 1787-85


PIANOMUSIK: ÅR
18 pianosonater 1774-89


SYMFONIER: ÅR
nr 31 D-dur(Parissymfonin) ?
nr 35 D-dur(Haffnersymfonin) ?
nr 38 D-dur(Pragsymfonin) ?
nr 39 Ess-dur 1788
nr 40 g-moll 1788
nr 41-c-dur(Jupitersymfonin) ?


KYRKOMUSIK: ÅR
16 mässor -
Requiem (ofullbordat) 1791
Exsultate, jubilate 1773
Ave verum corpus 1791
Joseph Haydn (31 mars 1732 – 31 maj 1809)

Den österrikiske tonsättaren Joseph Haydn började vid 8 års ålder som körsångare i Stefansdomens kyrkokören i Österrikes huvudstad Wien. Men han tvingades sluta när han kom i målbrottet. Haydn lärde sig spela cello och piano och han undervisade bl a Beethoven. Haydn fick en vändpunkt i sin karriär, genom en anställning som kapellmästare hos fursten Esterhazy. Haydn fick till sitt förfogande en orkester och en kör som han ledde och komponerade till.

Under denna tid komponerade han som mest. Haydns musik kan beskrivas som en blandning mellan 1700-talets och Wienskolans musik. Haydn kallas för symfonins fader, även om han inte skapade den så komponerade över 100 stycken! Hans symfoni "Miraklet" uppkallades av en incident under en av hans konserter då publiken rusade fram till scenen för att applådera samtidigt som en av de gigantiska takkronorna ramlade ner på de tomma stolarna. Haydn dör 1809. Hans rika produktion omfattar bl.a. 104 symfonier, främst de tolv londonsymfonierna, 68 stråk- kvartetter, ett 20-tal operor, ett 50-tal piano- sonater och flera oratorier, t.ex. Skapelsen och årstiderna blev det för den 77–årige kompositören. Haydn var nära vän till Mozart och den unge Beethovens lärare.

Franz Schubert (1797 – 1828)

Ännu en kompositör föddes ur Wienskolan, den österrikiske tonsättaren Franz Schubert som återförde Lieden, den tonsatta dikten. Sin första Lied skrev han när han var 18 år. Han jobbade som folkskollärare för att slippa göra militärtjänsten som på den tiden varade i 15 år! Schubert var den som bäst fick ihop texten, musiken och ackompanjemanget till en enhet. Schubert skrev även mässor, operor, sonater, kvartetter och symfonier. Schubert var som Beethoven, full av inspiration från naturen. Han gillade också att jobba ensam. Dock blev aldrig Schubert någon välkänd musiker. Det var bara hans vänner som uppskattade honom. Den mesta av hans musik innehåller mycket sorg och vemod.
Ludwig van Beethoven (16 december 1770 – 26 mars 1827) – den förste fria tonsättaren

16 december 1770 föddes Ludwig van Beethoven i den tyska staden Bonn – en av Wienklassicismens största kompositörer och samtidigt en av pionjärerna för romantikens musik. Ludwig van Beethovens far och farfar var båda musiker. När Ludwig bara var fyra år satte hans far honom att studera musik, han fick lära sig spela piano och senare även orgel och violin. Han fick musik lektioner varje dag av sin far och han övade timme efter timme. Han var inte studiebegåvad så han slutade skolan och ägnade all tid åt musiken. När Ludwig spelade som sjuåring för första gången spelade för publik blev det en sådan framgång att han fick åka och spela i Köln.

Ludwig kunde nu lika mycket som sin far kunde och hans nya, kunnigare lärare, blev hovorganisten Christian Cottlob Neefe. 1784 fick Ludwig en avlönad tjänst som biträdande hovorganist och han började ge lektioner – ett mål som de flesta musiker såg som livets mål uppnådde Ludwig vid 14 års ålder! Samma år reste Ludwig till Wien där han fick musiklektioner av den 31–årige Mozart som vid ett senare tillfälle sa: "Han ska en gång låta tala om sig i världen!"

Vid den här tiden anordnades ofta pianodueller där pianisten skulle improvisera och fantisera så mycket som möjligt. Tävlingarna var mycket uppskattade, särskilt av Beethoven som alltid vann. En av hans motståndare lär ha sagt: "Ack, det är ingen människa, det är en djävul, han spelar död på mig och alla andra." De adliga blev chockade, inte av Beethovens sätt att spela så mycket som av hans sätt att uppträda. Till exempel vägrade han spela om inte publiken slutade prata. Men det som särskilt upprörde adeln var att han betedde sig som en jämlike. Eller ännu värre: som förmer. Vid ett tillfälle sa han till en av furstarna: "Vad ni är, är ni genom slump och födsel. Vad jag är, är jag genom mig. Det har funnits, och kommer att finnas, tusentals furstar, men det finns bara en Beethoven." Han blev snart känd som pianist, särskilt för sina improvisationer och som kompositör.

1792 lämnade Beethoven Bonn för alltid. Han skulle åka till Wien för att studera för Haydn. Samma år dog hans far Johann. Beethoven var missnöjd med Haydns undervisnings metoder, så han kontaktade en lärare som hette Johann Schenk. År 1795, vid tjugo fyra års ålder, framträdde han för första gången offentligt. Tidigare hade han bara uppträtt för hovet och privata hem. Samma år publicerades hans Opus 1. tre piano trios. År 1797 blev den 26–årige Beethoven svårt sjuk i tyfus. Men så snart han hade blivit frisk började han komponera. Men nu komponerade han för inkomstens skull. 1799 börjar Beethoven ge lektioner åt familjen von Brunswik och Giulietta Guiccardi. Den 2 april 1800 komponerade han sin första symfoni. Redan nu, vid 30–årsåldern (enligt vissa källor redan 10 år tidigare) började Ludwig få problem med hörseln som förvärrades av läkarnas behandling, som senare ledde till dövhet och som plågade honom enormt resten av livet.

1802 fullbordade han sin andra symfoni. Året därefter blev han fast kompositör vid Theater and er Wien vilket var den enda teatern i hela Wien som hellre satte upp tyska operor än italienska. 1804 fullbordade han sin tredje symfoni, Eroica som skulle ha blivit en hyllning till Napoleon men när Beethoven hörde att Napoleon hade låtit påven kröna honom blev han djupt besviken. År 1805 skrev han sin enda opera, Fidelio.

Fidelio var ett misslyckande som krävde mycket arbete för att ge en scenisk form och gestaltning. Stephan von Brenning arbetade hårt med verket och operan uppfördes på nytt 1806, men den blev ändå bara måttlig och drog inte särskilt mycket pengar. 1806 skrev Beethoven sin fjärde symfoni. När den var färdig återvände han till femman, Ödessymfonin. Hela första satsen bygger på fyra hotfulla toner som av vissa kallats "ödet som knackar på porten". 1808 fullbordades hans sjätte symfonin, Pastoral symfonin. Åttan fullbordades bara några månader efter sjuan och precis som sjuan återknyts den till Mozarts och Haydns wienklassiska orkester. Beethovens hörsel hade bara blivit sämre och sämre. Men trots att han var nästan döv ville han gärna dirigera Wellingtons seger, stycket fick mycket varmare applåder och bifall än sjuan.

1817 var den 47 år gamla Beethoven nästan helt döv, han kunde varken höra musik eller röster. Från omkring 1820 kommunicerade han med hjälp av "samtalshäften". 1824 var den nionde symfonin klar som verkar sammanfatta allt det som Beethoven upplevde och trodde på hela sitt liv. Nian skrev han då han var helt döv. 1826 blev Ludwig van Beethovens hälsa sämre på grund av en leversjukdom och när han dessutom fick lunginflammation hjälpte inga operationer. Den 26 mars 1827 dog den förste frie kompositören 56 år gammal, enligt uppgift, mitt i en åskknall. Det sista han lär ha gjort var att lyfta sin knutna näve upp mot himlen. Beethovens begravning besöktes av ca 30 000 personer. I Wien finns hans stoft sedan 1888 på Centralkyrkogården bredvid Schuberts grav.

Fortfarande är han en av de mest spelade klassiska kompositörerna. Totalt blev det 9 symfonier, 32 pianosonater, mässor, 1 violinkonsert, 5 pianokonserter och 16 stråkkvartetter. Han skrev dock bara 1 opera "Fidelio".
Till skilnad från de flesta av musikhistoriens tonsättare som tvingats komponera på beställning för att överleva var Beethoven ekonomiskt oberoende och hade råd att sitta och pilla med ett verk tills han blev nöjd. Därför blev det nio symfonier och inte fyrtio. Å andra sidan är i stort sett all musik av Beethoven av mycket hög kvalitet. Man kan säga att Beethoven gick på kvalitet istället för kvantitet.

Beethovens främsta verk:

SYMFONIER ÅR
Nr 1 C-dur 1799
Nr 2 D-dur 1802
Nr 3 Ess-dur - "eroica" 1804
Nr 4 B-dur 1806
Nr 5 c-moll - "ödessymfonin" 1804-08
Nr 6 F-dur - "Pastoralsymfonin" 1807-08
Nr 7 A-dur 1811-12
Nr 8 F-dur 1811-12
Nr 9 d-moll 1822-23


UVERTYRER och KONSERTER ÅR
Leonarauvertyrerna 1-3 1805-07
Coriolanusuvertyren 1807
Pianokonsert nr 1 C-dur op. 15 ca 1797
Pianokonsert nr 2 B-dur op. 19 1795
Pianokonsert nr 4 G-dur op. 58 ca 1805
Pianokonsert nr 5 Ess-dur op. 73
- "Kejsarkonserten" 1808-09
Violinkonsert D-dur op. 61 1806
Konsert för piano och violin C-dur op. 56 1804


KAMMARMUSIK ÅR
Stråkkvartetter:
Razumovskijkvartetterna op.59 1805-06
De sena kvartetterna Ess-dur op. 127,
B-dur op. 130, ciss-moll op. 131,
a-moll op.132, B-dur op. 133(fuga,
den ursprungliga,
utvisslade finalen i op. 130), F-dur op.135. 1824-26


VIOLINSONATER
F-dur op.24 - "Vårsonaten" 1800
A-dur op.47 - "Kreutzersonaten" 1802-03


PIANOSONATER ÅR
c-moll op. 13 - "Pathetique" 1798
ciss-moll op. 27 - "Månkskenssonaten" 1801
d-moll op. 31:2 - "Spöksonaten" 1802
C-dur op. 53 - "Waldsteinsonaten" 1804
f-moll op. 57 - "Appassionatan" 1805
B-dur op. 106 - "Hammarklaversonaten" 1820
"Albumbladet Fur Elise 1810


VOKALMUSIK ÅR
Operan Leonore 1805
Fidelio (Leonore omarbetad) 1814
Mässa D-dur (Missa solemnis) 1818-23
Pianosång - Adelaide 1797
Pianosång - An die ferne Geliebte 1816

Jag tycker personligen att Beethoven är den enda klassiska kompositören tillsammans med Mozart och Vivaldi (hör ju ej till Wienklassicismen) som jag tycker om att lyssna på. Detta för att de har en lättare och inte lika tung stil som Bach och Schubert.

Diskussion kring frågan varför Haydn skrev 104 symfonier när Beethoven bara skrev 9:

Adelsmänn...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Wienklassicismen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-19]   Wienklassicismen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=734 [2020-10-31]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×