Övergött vatten? -främbyviken

3 röster
14871 visningar
uppladdat: 2006-12-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning och syfte

Kommer Främbyviken att gå samma öde till mötes som Tisken? Kommer den att bli en överväxt sumpmosse istället för en del av en öppen sjö?
Vår undersökning bygger på ett påstående från länsstyrelsen om att Främbyviken är övergödd. Vårt syfte med undersökningen är att se om detta stämde.
Eftersom det ligger ett reningsverk intill viken undrade vi vad det har för påverkan på den.
Vi bestämde oss för att ta vattenprover och undersöka proverna, och se hur resultaten stämde överens med att viken är övergödd.

• Vad har vattnet för ammoniumhalt?
• Vad har vattnet för nitrithalt?
• Vad har vattnet för nitrathalt?
• Vad har vattnet för fosfathalt?
• Vad har vattnet för pH värde?

Hypotes
Vi tror att det är sannolikt att vattnet i Främbyviken är ganska så övergött eftersom det ligger precis vid vattenreningsverket. Om vi utgår från att vattnet är det, kommer kvävehalten troligtvis också vara hög. Fosforhalterna kommer nog också att vara onormalt höga, eftersom det också är något som leder till övergödning. Det kommer nog vara ganska mycket växtlighet i och runt viken. Vissa arter, t.ex. vass och kaveldun kommer nog att ha tagit över. Vattnet kommer nog att vara ganska så grumligt, åtminstone om man rör om i det eftersom det finns mycket växtplankton och växter.

Metod och material

Teoretisk del
Vi började med att lära oss lite grundläggande om övergödning och provtagning på vatten. Vi använde oss av litteratur och Internet, för att hitta information. Litteratur som vi använt oss av är böckerna Mäta vatten, utgiven 1996 av Göteborgs universitet, Puls biologi utgiven 2001 i Stockholm, Biologi spektrum, utgiven i Arlöv 1999 och Naturlära -mark vatten och luft utgiven i Helsingborg 1995. Mäta vatten handlar om hur man ska gå till väga när man tar olika prover på vatten och hur man sedan kan tolka resultaten. Jag anser att den är en bra och trovärdig källa eftersom den är så pass ny att uppfattningen om hur olika ämnen påverkar vatten och metoderna för att mäta dem inte har genomgått någon större förändring. Något som ytterligare stärker min tillit till boken är att den är utgiven av en mycket pålitlig källa och att vår handledare Johan Strand rekommenderade den. Boken Puls biologi är en lärobok i biologi för åk. 7-9 i grundskolan. Den del av boken som jag har använt mig av berättar om olika ämnen och deras påverkan på olika ekosystem. Jag tycker att boken är en trovärdig källa eftersom den har godkänts som läromedel. Dessutom stämmer informationen i den överens med liknande fakta från andra källor. Även denna är relativt nyutgiven. Biologi spektrum är en lärobok i biologi för gymnasieskolan. De delar jag använde mig av i den beskriver lite allmänt om hur vatten påverkas av övergödning. Precis som föregående bok har den godkänts som läromedel. Denna är dock några år äldre, men som jag påpekade tidigare har synen på övergödningens påverkan på naturen inte förändrats så mycket på senare år. Detta tycker jag gör den till en trovärdig källa. Boken Naturlära –mark vatten och luft är en lärobok i ekologi från 1995. Den del som jag har använt mig av behandlar hur ett ekosystem i en sjö är uppbyggt. Jag motiverar mitt val av källa också den här gången med att den är godkänd som lärobok, och att det inte har skett några större förändringar inom området sedan den gavs ut. De sidor på Internet som vi har använt är naturskyddsföreningens och naturvårdsverkets hemsidor. Där har vi läst olika artiklar om övergödning och miljöförstöring i sjöar (se källförteckningen längst bak). Jag tycker att artiklarna är pålitliga eftersom det är sakkunniga personer som har skrivit dem. Dock känns naturvårdsverkets hemsida lite mer pålitlig än naturskyddsföreningens, eftersom den förstnämnda faktiskt är baserad på vetenskapliga undersökningar, medan den sistnämnda är en organisation som kämpar för miljön och kanske vrider sina artiklar för att det ska verka värre än vad det egentligen är. Vi såg också filmen Sjön som handlar om övergödning i sjöar. Filmen är inspelad 1998 i Tyskland och utgiven i Sverige av ett företag som heter Interfilm. Trots att filmen är några år gammal, och tillverkad i Tyskland anser vi att den är relativt trovärdig. Dels för att den, även i det här fallet, ändå är så pass ny att uppfattningen om hur övergödning påverkar vatten inte har genomgått någon större förändring, och dels för att vår handledare Johan Strand rekommenderade den.

Praktisk del
Genom Länsstyrelsen fick vi reda på att Främbyviken skulle vara mycket övergödd, för att ta reda på om detta stämde tog vi prover på fyra olika ställen med ca 100 m mellanrum, i och runt om viken. Punkterna är markerade på kartklippet på nästa sida. För att samla prover till test av vattnets pH, ammonium-, fosfat-, nitrat- och nitritvärden använde vi oss av plastflaskor som vi fyllde med vatten ca en meter ut från stranden, på öppet vatten och förslöt dem med skruvkork.
I labbet använde vi oss av ett vattentestkit för att analysera proverna. Vi följde vattentestkitets instruktioner.

Bakgrund
De ämnen som påverkar sjöar så att de blir övergödda är i huvudsak olika former av kväve och fosfor.

Kväve
Kväve är en gasformig ickemetall som har atomnummer sju och dess kemiska beteckning är N. Ämnet är placerat i grupp 15 i det periodiska systemet.
Den största delen av jordens kväve finns i luften i form av kvävgas, N2, två kväveatomer bildar tillsammans en kvävgas molekyl. Ca 78% av luften består av kvävgas. En stor del av det kvarvarande kvävet finns bundet i proteiner och andra ämnen i växter och djur, men det ingår också i viktiga näringsämnen, så kallade närsalter.
Kvävet har många användningsområden, t.ex. är det en viktig komponent i konstgödsel. När man gödslar med kväverikt konstgödsel blir det oftast en hel del närsalter kvar som växterna inte använder sig av. Detta sköljs bort från åkerjorden av regn och kommer så småningom ut i vattendrag, sjöar och hav. Vattnet blir då mycket rikt på närsalter, och det är detta som kallas för övergödning.

Ammonium
När ett organiskt material, t.ex. en växt eller ett djur, bryts ner frigörs det organiskt bundna kvävet till sist i form av ammonium. Detta gäller så väl vid nedbrytning av proteiner som vid nedbrytning av andra kväverika föreningar. Den kemiska betäckningen för ammonium är NH4+. Ammonium består alltså av en kväveatom och fyra väteatomer och är positivt laddad. Ämnet är jonformen av ammoniak.
Om det finns mycket ammonium i ytvattnet i sjöar, hav och vattendrag kan detta vara ett tecken på att vattnet är förorenat. Ett ammoniumvärde över 0.4mg/l kan vara ett tecken på att vattnet är påverkat av ett avlopp, t.ex. utsläpp från ett reningsverk.
Ammonium är en av de komponenter som ingår i kväverikt kostgödsel. Det, precis som kvävet, följer med regnvatten ut i sjöar, hav och vattendrag och leder till övergödning.

Nitrit
Om ammonium oxideras bakteriellt med tillgång till en liten mängd syre bildas ämnet nitrit. Nitrit har den kemiska beteckningen NO2-N och är den oorganiska kväveform som är mellansteget i omvandlingen från ammonium till nitrat.
Nitrit kan bildas på två sätt, antingen, som jag skrev innan, genom bakteriell oxidation av ammonium, eller genom reduktion av nitrat. Nitrat omvandlas till nitrit med hjälp av bakterier om det inte finns någon tillgång till syre.
Under normala förhållanden oxideras all nitrit i vattnet vidare till nitrat. Om detta inte sker och onormalt stora mängder nitrit börjar samlas i t.ex. en sjö är det ett tecken på att de biologiska processerna i sjön störs av något och att mängden organiskt material ökar. Detta kan t.ex. bero på avloppsutsläpp eller ovanligt stor biologisk nedbrytningsaktivitet med dålig syretillgång.
Normala nitritvärden i en sjö kan ligga på allt från 30μg/l vatten, i en mycket näringsrik sjö, till nära noll i en mycket näringsfattig.
Nitrat
När nitrit oxideras bakteriellt bildas ämnet nitrat. Det har den kemiska beteckningen NO3-N och även denna är en oorganisk kväveform, den är alltså inte bunden i djur- eller växtceller.
Hög nitrathalt i vatten leder ofta till att mängden alger ökar kraftigt, det är det som vi kallar för algblomning. Om nitratvärdet i en sjö är högre än 5mg/l är det ett ganska säkert tecken på att det har skett utsläpp ifrån avlopp i vattnet. Detta stämmer inte riktigt vid odlingsområden där man använder sig av kvävehaltigt gödsel, eftersom närsalter följer med regnvattnet ut i vattendragen och på så sätt höjer nitrathalten.

Fosfor
Fosfor är, precis som kvävet, en gasformig ickemetall. Det har atomnummer 15 och är placerad i grupp 15 i det periodiska systemet, alltså kvävegruppen. Dess kemiska beteckning är P.
Naturligt förekommande fosfor består till 100% av den stabila isotopen 31P. grundämnet förekommer i många olika utseenden och hårdheter. När fosforånga kondenseras bildas först flytande fosfor, som vid 44,2ºC fast färglös vit fosfor. I kyla är vit fosfor spröd och i rumstemperatur mjuk och vaxartad och kan skäras med kniv.
Fosforn behövs för alla organismers energiomsättning, det är t.ex. en viktig del i våra egen citronsyracykel.
Fosforn påverkar miljön på ungefär samma sätt som kvävet, genom övergödning av sjöar och marker.
Men ämnet finns inte bara i gödsel, utan också i tvättmedel som vi använder. När vi har tvättat klart kommer tvättmedelsrester ut i avloppet, vattnet går genom ett reningsverk, där fosforn omvandlas till ett slam, som sedan samlas på hög.

Fosfat
Fosfat är ett ämne som består av en fosforatom och fyra väteatomer. Det har den kemiska beteckningen PO4.
Normalt sett är fosfathalten i sjöar och vattendrag lägre än vad växter och plankton kan ta upp och tillgodogöra sig, fosfatet fungerar alltså som begränsare för algernas tillväxt.
Fosfathalten utgör ett mått för den för växterna direkt tillgängliga fosforn i vattnet. En sjö med ett onormalt högt fosfatvärde är alltså nästan alltid övergödd och detta på grund av t.ex. avloppsutsläpp eller vatten som har kommit från gödslade åkrar. Eftersom vegetationen kan ta upp mer fosfat än vad som normalt finns reagerar den snabbt och ökar i mycket stora mängder när extra fosfat tillförs.
Ett normalt fosfatvärde i en sjö ligger på upp till 5μg/liter vatten i en näringsfattig sjö.

pH värde
Vattnet i en sjö som inte är försurad, eller har basiskt vatten ska vara neutralt, alltså ha ett Ph-värde på 7.



Sjöns ekosystem
I ekosystemet i en sjö finns det, precis som i alla andra ekosystem, producenter, konsumenter och nedbrytare. Producenterna, alltså växter, är t.ex. olika sorters vass, blomvass och säv, ute i det fria vattnet är det huvudsakligen mikroskopiska växtplankton som står för den lägsta delen i näringspyramiden.
Konsumenterna, de djur som direkt eller indirekt äter av producenterna, antingen växtätare eller köttätare som äter växtätarna. De högre växterna, som växer i närheten av land, äts av så kallade betare som gräskarpen. Växtplanktonet äts i första hand av djurplanktonet som i sin tur äts av småfiskar som sedan blir mat åt större rovfiskar. Rovfiskarna äter också betare.
Det sista steget i näringspyramiden står nedbrytarna för. Exempel på sådana är fjädermygglarver och rörmaskar som lever på sjöns botten. När döda producenter och konsumenter sjunker till botten äts upp av nedbrytarna. I nedbrytningsprocessen frigörs näringsämnen som t.ex. kväve och fosfor som producenterna sedan använder sig av. Producenterna blir uppätna av konsumenterna som dör och bryts ner av nerbrytarna och så fortsätter det så i ett perfekt kretslopp. Sjöns ekosystem rubbas dock mycket lätt av förändringar i miljön, som t.ex. ökad näringstillförsel, skogsbruk och utsläpp av olika slag.

Övergödning i sjöar
När vattnet får för mycket närsalter, t.ex. kväve och fosfor, ökar mängden planktonalger. Andra organismer som gynnas av de ökade näringsvärdena är bl.a. olika sorters vass, gula näckrosor, gul svärdslilja, kärrfräken, vattenpest, sylört, ål, pungräka, rörmaskar, sothöna, andmat, ruda mm. I början är detta mest positivt då det gynnar fiskar och andra djur så att produktionen ökar. Fortsätter utsläppen så att vattnet blir ännu mer näringsrikt ökar algerna till en så pass stor mängd att vattnet blir grumligt. Detta gör att det blir mörkare nere på sjöns botten och bottenvegetationen minskar. Detta gynnar skräpfiskar så som mört och braxen, däremot minskar de fiskar som människan vill ha, rovfiskarna, i antal.
När alla nya alger och andra organismer sedan dör sjunker de ner till botten och bryts ner av bakterier. I takt med att de döda organismerna som sjunker ner till botten ökar, ökar också nedbrytarbakterierna. De använder så mycket syre att det blir syrebrist. Då dör ännu fler djur och växter som faller till botten. När de bryts ner går det åt ännu mer syre. Om syret tar helt slut i bottenvattnet, tar svavelbakterier över och bildar den giftiga gasen svavelväte. Och då dör ju allting.
Övergödning gynnar alltså vissa få arter så som alger, skräpfisk, vass och gul näckros, men det är på bekostnad av så många andra arter.

Åtgärder mot övergödning
Det finns olika metoder att bekämpa övergödning beroende på varifrån den ökade näringstillförseln kommer. Kommer näringsämnena t.ex. från närliggande jordbruksmarker kanske man måste minska på gödslet, eller i riktigt allvarliga fall då hela sjöns ekosystem är hotat låta odlingsmarken vila under en längre period. Utsläpp i vattendrag ifrån avlopp har åtgärdats genom att man har byggt reningsverk där ”organiskt skräp” fångas upp i olika filtreringsprosesser och mängden fosfor i vattnet minskas på kemisk väg. Dessa kan dock, trotts att de är välutvecklade, förbättras ännu mer.



Resultat

Flaska nr. 1 2 3 4
Ammonium NH4 3 mg/l 3 mg/l 1 mg/l 2 mg/l
Ph-värde 7 7 7 7
Nitrat NO3 10 mg/l 5 mg/l 9 mg/l 5 mg/l
Fosfat PO4* Ca 0,25 mg/l Ca 0 mg/l Ca 0 mg/l Ca 0.2 mg/l
Nitrit NO2 0,02 mg/l 0,02 mg/l 0,02 mg/l 0,02 mg/l
*mätresultaten är inte pålitliga eftersom mätinstrumentet var alldeles för grovt.

Ammoniumvärdena är mycket höga. En nivå över 0,4mg/l indikerar på avloppsutsläpp. Eftersom värdena är upp till nästan tio gånger så höga som denna gräns är detta något som stärker vår teori om utsläpp från reningsverket kraftigt.
Resultatet på pH testet är det samma vid alla mätpunkterna. Eftersom värdet ligger på 7 är vattnet neutralt, vilket också är det som är normalt. Vattnet är inte det minsta försurat, men det hade vi inte heller förväntat oss.
Nitratvärdena är väldigt höga, men skiljer sig ganska så mycket mellan mätpunkterna. Alla värdena ligger på eller över 5mg/l och detta tyder på avloppsutsläpp. Vår misstanke om att vatten från reningsverket har släppts ut i viken styrks därmed.
Fosfatmätningarna är inte riktigt tillförlitliga, eftersom mätinstrumenten var alldeles för grova. Vi kan därför inte dra någon slutsats om vad det är för fosfatvärden och därför inte heller ta reda på vad det är för fosforvärden i vattnet, eftersom det då krävs mycket finkänsliga instrument som vi inte har tillgång till.
Enligt våra mätningar skulle nitritvärdena vara så pass höga, över 0,015 mg/l vatten, att det skulle förgifta fiskarna så att det skulle dö. Att detta skulle stämma motsäger sig självt eftersom vi såg en fisk i sjön. Mätinstrumenten var också i det här fallet för grova, därav det felaktiga resultatet.

Diskussion och slutsatser
Med tanke på resultatet av våra mätningar drar jag slutsatsen att vattnet i Främbyviken är övergött på grund av avloppsutsläpp. Både de höga halterna av nitrit, nitrat och ammonium tyder på detta. Det finns också andra tecken som stärker min slutsats att vattnet är övergött. När vi var och tog proverna observerade jag att det växte mycket stora mängder vass, vattenpest och näckrosor i och runt om viken. Vattnet var dessutom mycket grumligt, det var knappt så att man såg botten på en halv meters djup.
Eftersom höga halter av både nitrit, nitrat och ammonium är tecken på att det sker avloppsutsläpp i vattnet drar jag slutsatsen att det troligtvis är utsläpp från det närliggande reningsverket som har påverkat Främbyviken. Det finns inga odlingsmarker i närheten som skulle kunna påverka vikens vatten och inte heller någon form av skogsbruk. Dessa faktorer stärker ytterligare min teori om att det är vatten från reningsverket som har gjort viken övergödd.
Jag tycker att det är jättesynd att Främbyviken, precis som Tisken, håller på att bli helt förstörd av övergödning. Undra om det är så att om Främbyviken blir tillräckligt övergödd så kan det sprida sig till resten av Runn, så att hela den blir övergödd? Det borde ju kunna bli så teoretiskt sätt, eftersom viken inte på något sätt är avgränsad från sjön. Fast i så fall så borde det kanske redan ha blivit så? Eller det kanske håller på, fast utsläppen sker i sådana små mängder att det tar jättelång tid innan det blir någon effekt av dem. Så om man inte stoppar dem kommer det kanske inte gå att bada i Runn om tio år. Jag tycker i och för sig redan nu, efter att ha tagit proverna och sett att det faktiskt är avloppsutsläpp i vattnet, att det känns lite motbjudande att hoppa i och bada. Men om det är så att det faktiskt finns risker för hela Runn, tycker jag att man borde försöka åtgärda problemet snabbt. Frågan är om det är så att det är renat vattnet som släpps ut i viken, och att det helt enkelt inte är tillräckligt rent, eller om reningsverket medvetet släpper ut orenat, eller bara halvrenat, vatten i sjön, eller så är det kanske någon form av läckage?
Troligtvis släpps inte helt orenat vatten ut i viken, då skulle nog övergödningen gå mycket snabbare, och dessutom skulle det ligga massa äckliga saker där i viken. Det skulle kunna vara så att reningsverket inte har resurser att rena allt vatten som kommer dit helt och hållet, så att de bara grovrenar en del av vattnet och sedan släpper ut det i sjön. Om det är så är problemet helt enkelt reningsverkets resurser, och alltså pengar. Jag tror dock inte att det är på det här viset, eftersom det skulle klassas som miljöbrott. Att det skulle vara ett läckage som orsakar övergödningen tror jag är högst osannolikt, eftersom myndigheterna vet om det, och det troligtvis skulle åtgärdas i så fall, eftersom det har en sådan kraftig inverkan på sjön. Jag tror alltså att det är renat vatten som släpps ut i sjön, men att reningsverket inte är tillräckligt bra. Det kanske är gammalt och skulle behöva renoveras för att fungera optimalt. Då blir det genast en fråga om pengar. Eller så är det kanske är moderniserat och använder sig av de bästa metoderna, men att det helt enkelt inte finns tillräckligt bra metoder ännu. Det kan också vara så att man, genom att tillsätta mer kemikalier av olika slag till vattnet,...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Övergött vatten? -främbyviken

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-12-10]   Övergött vatten? -främbyviken
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7296 [2019-12-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×