Flodkulturer som högkulturer - en jämförelse

36 röster
50946 visningar
uppladdat: 2006-11-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
’Högkultur är benämningen på en högt utvecklad civilisation i historisk tid vilket ofta innebar social uppdelning och införande av tekniska redskap för t.ex. jordbruk och krigsföring.’

’Flodkultur är benämningen på en tidig civilisation vars utveckling har haft stora framgångar beroende av tillgången till vattenresurser i större flodsystem.’

Sumerernas Mesopotamien, egyptiernas Nilen och kinesernas Huang He är alla flodkulturer, civilisationens urmödrar. Men det finns både likheter och olikheter i hur samhällena var uppbyggda, politiskt och kulturellt sätt.

Politik: Egypten, Mesopotamien, Kina
Egypten styrdes av en farao. Han ägde all jord och bönderna (folket) fick betala arrende för sin mark, som faraons män hjälpte till att samla in. De faraoner som vi känner till bäst idag är Tutanchamon (som kanske mest är känd för sin oplundrade grav) och Ramses II. Värt att nämna är också att Egypten hade en kvinnlig farao vid namnet Hatscheput som mycket väl kan ha varit världens första kvinnliga härskare. Ingen vanlig människa kunde alltså bli farao utan titeln kunde endast ärvas precis som i Kina. Där var det en kejsare som styrde landet, även den titeln var ärftlig och all makt låg i dennes händer. Ett utmärkt exempel på en kejsare är kejsare Shi Huangdi, han utnyttjade sin makt till fullo och många människor fick betala med sina liv för hans sjukliga maktbegär. Gemensamt för Kina och Egypten är alltså att de båda styrdes av dynastier. Mesopotamien var däremot lite annorlunda. Sumererna grundade städer som alla styrdes av prästkungar och det fanns ingen självutnämnd härskare, det var en teokrati. Kungarna kämpade och krigade för att bli störst och mäktigast, och därigenom också få ett enat rike. Makten var alltså inte ärftlig. En av de mäktigaste kungarna hette Hammurabi som mest är känd för att göra verkan av talesättet ”öga för öga, tand för tand”.
En sak som är gemensamt för alla tre flodkulturer är att de hade en polyteistisk religion, den spelade olika stor roll och man hade olika syn på gudarna. I Mesopotamien hade de inget gott rykte bland folket för att de översvämmade Eufrat och Tigris närhelst de ville, men folket fortsatte ändå att offra och hedra gudarna. I Egypten så hade man stor tillit till dem, dessutom fanns ju faraon där (son till solguden Ra) för att försäkra folket om det. I Kina la man kanske inte lika stor vikt vid gudarna som man gjorde i Egypten, det var kejsaren som hade makten i första hand.

De högperioder som flodkulturerna har haft beror alla antingen på krigs eller också handels framgångar men också utveckling (i väldigt bred bemärkelse). Egypten hade sin högperiod vid tiden för det Nya riket, armén blev starkare, handeln utökades och (sällsynt nog) var det också då Ramses II slöt ett fredsavtal. Vilket nog inte har hänt många gånger i någon av flodkulturernas historia så tidigt (på 1200-talet f.Kr.). I Kina så var det sidenhandeln och erövringar av landområden under Hanrikets tid ( 200 f.Kr. – 200 e.Kr.) som var grunden till Kinas högperiod. Men den mest betydelsefulla högperioden i Kina måste nog ha varit
1122 f.Kr. då man lärde sig att bruka järnet till bl.a. jordbruksredskap och det ledde till ökad skörd och ökad statspopulation. Mesopotamien var ju ett land härjat av fiender till höger och vänster, deras högperioder är därför lite svårare att få fram. På ett sätt är nog sumerernas tid i Mesopotamien (4000-2000 f.Kr) väldigt framgångsrik det var då man lärde sig mycket som t.ex. kilskriften, astronomin och kalendern. Medan under den nybabyloniska tiden (600-talet f.Kr.) hade Babylonien utvecklats till en ytterst elegant och modern stad. Sen så måste man nog tala om assyriernas tid i Mesopotamien som en högperiod då en stark krigsmakt uppstod och man anstormade fiender och satte hårt mot hårt.

Kultur: Egypten, Mesopotamien, Kina
Skriftspråken i Mesopotamien respektive Egypten är på något sätt lika. Mesopotamien var först med sin kilskrift, som bestod av raka streck. Och det är inte omöjligt att tänka sig att egyptiernas hieroglyfer, som bestod av tecken eller ”illustrationer”, har sin grund i kilskriften, eller att det i alla fall finns ett samband på något sätt. Kinesernas skrift (bildtecken) har däremot ingen likhet med vare sig kilskriften eller hieroglyferna, det är också tecken men man ser utseende mässigt att de inte är nära besläktade med varandra. När det kommer till vetenskapen så har alla tre något gemensamt och det är astronomin. Alla utvecklade en kalender genom att studera stjärnhimlen, månen och solen. Sumererna var även de som indelade cirkeln i 360 grader. I det tidiga Kina så var det faktiskt kungens uppgift att bevaka kalendern, vilket var väldigt viktigt i ett jordbruksamhälle.
En sak som också var viktigt i alla kulturerna var att ta hand om sina förfäder, livet efter detta. Därför finns det magnifika gravar i de tre länderna som alla har samma syfte men som skiljer sig till utseendet. Vi känner ju alla till utformningen på gravarna i Egypten, pyramiderna. De är helt enorma byggnader byggda i sten, eller rättare sagt stenblock på 2 ton. I Mesopotamien byggde man först och främst sina gravmonument i lertegel och tyvärr så är de flesta förstörda idag, lertegel är inte lika hållbart som sten. En av de mest berömda pyramiderna är Cheopspyramiden som krävde ett enormt antal arbetare och tog närmare två decennier att bygga. I Kina så var det lite liknande tyranneri som rådde under bygget av gravar. Ett exempel är kejsare Shi Huangdi som bl.a. begravdes tillsammans med 7000 ler soldater som skulle skydda honom, dessutom så stängde man in många av de fångar som arbetat på graven så att de inte skulle avslöja ingången för gravplundrare. Och gravplundrare är ännu en sak som flodkulturerna har gemensamt, tyvärr. Fast mest Kina och Egypten eftersom att det inte finns så mycket kvar i eller av gravarna i Mesopotamien.
Likheterna mellan skulpturerna i Egypten och Mesopotamien är också stora, när man skulle avbilda en kung la man vikten vid att framhäva idealet av en kung, kraftfull och hög. Men tittar man på faraonerna genom tiderna i Egypten så kan man gissa vilken tid de lever i och vad de går igenom. Är det dystra tider så ser faraon mer trött och sliten ut, medan det under högperioder är stolta och starka faraoner som visas upp. Som sagt så har man försökt undvika att visa upp en farao som mänsklig men man har ändå inte alltid lyckats, vare sig det är med flit eller ej.
Det egyptiska måleriet var speciellt, det fanns regler som t.ex. att man alltid avbildade i profil, mannen stod alltid framför kvinnan och det skulle vara så säreget som möjligt. Det mesopotamiska måleriet hade inte lika stränga regler men var ändå ganska likt den egyptiska konstformen, fast oftast målade de krop...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Flodkulturer som högkulturer - en jämförelse

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2010-09-13

    har du fått betyg på denna uppsats?

  • Inactive member 2016-09-20

    Vet ni om järn fans i tidigare högkulturer?

  • Jesper Eriksson 2018-09-21

    nice info

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-11-28]   Flodkulturer som högkulturer - en jämförelse
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7209 [2020-02-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×