Demokrati

24 röster
44509 visningar
uppladdat: 2006-11-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Demokrati

Redan för 3000 år sedan började man arbeta för ett demokratiskt samhälle. Det var de gamla grekerna som kom på idén. Ordet demokrati kommer alltså från forngrekiskan och betyder folkstyre. Demos – folk & krati – styra, välde. Begreppet innebär att alla människor ska vara med och bestämma om sitt land och sitt livs utveckling. Idag betraktas nästan alla politiska och akademiska grupper i Sverige som en fullvärdig demokrati. Dock inte den svenska monarkin.

Personligen tycker jag att det är viktigt att vi driver demokratin framåt och inser att det är en ständigt pågående process. Desto mer vi tillåter folket att få vara med och bestämma desto större engagemang och ansvar kommer varje enskild individ att ta för våra samhällsfrågor, resultatet blir en större och bättre utveckling. Demokratin bygger på mänskliga rättigheter och jämställdhet. Man lär sig att visa hänsyn och respektera andras åsikter. Demokrati är något vi hela tiden måste arbeta för. Det kommer alltid att finnas dom som vill knuffa bort de svagare i samhället. Hoten kan ligga närmre än vi tror. Jag anser att människan är det grundläggande största hotet mot demokratin så länge vi vänder ryggen till. Det är bara människan som kan utveckla och arbeta för ett demokratiskt samhälle och agerar vi inte kan vi hälsa diktaturen välkommen tillsammans med orättvisor, godtycke, förföljelser osv. Idag ägnar vi oss åt fel saker. Vi har alldeles för mycket fokus på ekonomin och marknad och tror att detta är vårt största problem. Men vad hände med solidariteten, människovärdet och delaktighet för den enskilda individen. Ett annat hot för demokratin är politikerförakt eller t ex ett land som USA som säger sig vara demokratiska. Det är många som har ifrågasatt landet med tanke på övergreppet mot Guantanámobasen som snarare är ett brott mot det frihetliga idealet. De har en acceptans och handlande med vapen, de använder sig fortfarande utav dödstraff, det tillhör inte demokratin. Teknokrati kan också leda till ett hot. Med teknokrati menar man att när frågorna är så komplicerade att inte politikerna kan sätta sig in i dom tar det till experter vilket gör att de får väldigt stor makt när beslutet ska fattas.

Olika krav på en demokrati
Det finns olika sett att definiera och kategorisera demokrati. Det finns ett antal krav som måste uppfyllas för att man ska kunna tala om en genuin demokrati. Det ska t ex finnas en allmän rösträtt med få begränsningar, som en lägsta ålder. Medborgarna ska även ha rätt att kandidera till de styrande posterna. Det ska finnas rättigheter som; tryckfrihet - rätten att fritt uttrycka sig i böcker, tidningar eller andra skrifter som inte är kränkande. Man ska inte behöva blanda in myndigheter för godkännande. Trycker du något brottsligt så är det författaren alternativ den ansvarige utgivaren som fälls. Yttrandefrihet – var och en ska få uttrycka sig fritt. Mötes- och organisationsfrihet är också ett krav då man ska kunna delge varandra sina åsikter och bilda en politisk opinion. Folkomröstningar bör genomföras om en stor del av de röstande kräver detta. Förutsättningen är att majoritetens förslag vinner.
I en demokrati ska ett minoritetsskydd tillämpas. Det betyder att minoritetsbefolkningens val inte kan köras över av majoriteten. Ett exempel är de svenskspråkiga skolorna i Finland, som utgör en minoritet, inte kan röstas bort av en majoritet.


Olika typer av demokrati
Det finns olika typer av demokrati. De vanligaste och mest traditionella indelningen har varit Direkt demokrati och Representativ demokrati. Den förstnämnda innebär att alla som får rösta tar ett beslut i en bestämd fråga såkallad folkomröstning. I Antikens Grekland skedde detta genom att alla röstberättigade (endast män) samlades på ett torg och röstade via handuppräckning. Idag sker detta vanligtvis med poströstning. Representativ demokrati innebär att folket väljer ett antal representanter som företräder dem i någon form av församling eller parlament. Denna typ använder vi oss av i dagens demokratiska länder.
En annan skillnad är att när det handlar om folkomröstning så är direkt demokrati beslutsfattande medan indirekt endast är rådgivande. Ett land som tillämpar direkt demokrati är Schweiz.

Nackdelar med den direkta demokratin kan innebära att man lämnar över det beslutsfattande ansvaret till människor som kanske inte alla gånger är fullt så insatta i den aktuella frågan/frågorna. Man får inte glömma bort att människor som inte sitter med tillräcklig kunskap är lättare att påverka, detta kan verka negativt om åsikterna har påverkas från någon tillfällig organisation utifrån. Det positiva är att alla kommer till tals och att fler blir mer delaktiga i politiken. Ett exempel är när personalen på ett företag ska bestämma om de vill ha en sommar eller vinterkonferens. Då går man ut till företagets alla anställda och det sker en röstning via mail där majoriteten vinner.
Nackdelar med den indirekta/representativa demokratin kan vara att de finns människor som inte engagerar sig i samhällsfrågorna pg a det tycker att politikerna ändå gör som de själva vill i slutändan, detta kallas politikerförakt, man vänder ryggen till politiken. Det positiva är att man vet att det är människor med ordentlig kunskap som tar besluten.
Utgå från samma exempel som ovan men vid den indirekta demokratin tar den lokala chefen med sig resultatet för rösterna om vinter/sommarkonferensen upp till ledningsgruppen och tar ett beslut tillsammans med Vd:n. Den ”lokala” chefen representerar den lokala enheten.

Jag tror att det kan vara bra att använda sig utav direkt demokrati när det gäller frågor som rör alla människor mer eller mindre dagligen. T ex frågor som skola, vården, barnomsorg, arbete. Jag är helt säker på att folket tillsammans är lika mycket experter på de områden som våra politiker. Däremot kan det vara bra att lämna frågor som kärnkraften, gentekniken och ekonomin till de som verkligen är specialiserade inom dessa områden och använda oss utav den indirekta demokratin här. Ett annat exempel är att man skulle använda sig utav direkt demokrati vad det gäller kommunpolitiken och en indirekt för hela landet.

Här är exempel på andra typer av demokratier.
Deltagardemokrati- målet här är att få medborgarna mer aktiva i beslutsprocessen. Deliberativ demokrati- här diskuterar man samtalet och kommunikationens roll. Man pratar även om en socialistisk indelning som Politisk demokrati- här lägger man det största arbetet på att avskaffa diktaturen som följs av avskaffandet av monarkin. Ekonomisk demokrati – begreppet har inte någon direkt definition men innebär att man ser till att resurser och produktion fördelas rättvist. Västerländsk demokrati- Västeuropa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan använder sig utav denna typ. Här lägger man tyngdpunkten på åsiktsfrihet, mötesfrihet, yttrandefrihet och allmän och lika rösträtt samt hemliga val och lagstiftning i samspel mellan riksdag och regering. Med hemliga val menas att ingen får se vad man röstar på.

Blockpolitik
Detta är en form av ett flerpartisystem vilket innebär att Sveriges partier är indelade i två block. Det betyder att partierna till vänster respektive mitten och partierna till höger har ett nära samarbete med varandra under valperioderna. De är indelade i det Borgerliga blocket samt de socialistiska. Inför valet 2006 hör centerpartiet, Folkpartiet, Kristendemokraterna samt Moderaterna till det borgerliga blocket medan resterande partier, vänstern, socialdemokraterna och Miljöpartiet tillhör de socialistiska. De socialistiska regerade tillsammans med vänster under ett par decennier fram till år 1976 sedan tog de borgerliga över makten i sex år. Mellan 1982 och 1991 regerade socialdemokraterna. 1991-1994 tog återigen de borgerliga blocket över och efterträdes då av en minoritetsregering.
Fördelarna med blockpolitik är att ett minoritetsparti kan få hjälp av ett annat parti och vinna makten. Nackdelen är att partiernas enskilda sakfrågor som de själva anser är viktiga kan bli nedröstade pg a att man måste kompromissa.

I och med detta arbete känner jag att jag har fått större och bredare kunskap om demokratin. Jag inser hur viktigt det är att vara delaktig i samhället från det vardagliga som s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Demokrati

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-11-26]   Demokrati
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7195 [2020-02-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×