DEMENS

3 röster
27018 visningar
uppladdat: 2006-11-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
FAKTA OM OCH ORSAKER TILL DEMENS.

I Sverige räknas demens som en folksjukdom och antalet demenssjuka uppskattas till ca 139 000 personer. Varje år insjuknar ca 24 000 personer och nästan lika många avlider. Ju äldre man är, desto större är risken att drabbas av demens. Orsakerna bakom sjukdomen kan vara flera. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom. Drygt hälften av de demenssjuka lider av denna sjukdom.
Den näst vanligaste orsaken är bristande blodcirkulation i hjärnan, så kallad blodkärlsdemens. Hjärnan får för lite näring och syre och skadas på grund av åderförkalkning eller proppbildning.
Det går i dagsläget inte att bota demens men det finns ett antal så kallade bromsmediciner.

OLIKA TYPER OCH STADIER AV DEMENS

Demens är ett gemensamt namn på sjukdomar som angriper hjärnan. Det finns ca 100 olika typer av demens. Dessa påverkar minnes- och tanke förmågan och är inte en normal åldersförändring.
Vid demens påverkas flera olika hjärnfunktioner. Andra funktioner som ofta drabbas är: förmåga att tänka, att planera och skapa överblick, att hitta, att tala och förstå, att ta egna initiativ, att uppleva och kontrollera sina känslor.

För att fastställa att en person lider av demens måste denna ha svårare att lära sig nya saker och ha glömt sådant som de tidigare har kunnat. Dessutom måste minst en av följande kriterier stämma.

AFASI: (talstörning) svårt att hitta rätt namn på föremål och personer.

APRAXI: Personen har svårt att utföra praktiska saker som att klä på sig, kamma håret, borsta tänderna och vet inte/ förstår inte vad han ska göra - har glömt hur man gör.

AGNOSI: Trots bra syn och hörsel kan en dement person ha svårt att känna igen och identifiera olika saker. I ett längre framskridet skede kan personen inte tolka sin omgivning och sina synintryck, vilket kan yttra sig i att personen t ex äter blomjord.

Andra tecken på demens kan vara:

Minskad abstrakt tankeförmåga: t ex dementa kan ofta inte bedöma vilka kläder som passar för årstiden, som tofflor utomhus mitt i vintern.

Förändrad tidsuppfattning: T ex vilken tid på året, dygnet eller dagen det är. Svårt att skilja på 5 minuter och en timme.

Aggressivt uppträdande men också nära till tårar.

Personlighetsförändring: Den sparsamme kan bli snål, den misstänksamme kan bli sjukligt misstänksam (paranoid).

De normala hämningarna släpper och det är inte ovanligt att dementa använder svordomar och “runda” ord.

Sexuellt utåtagerande: en demenssjuk kan ge sexuella inviter till främmande personer eller ”jaga hembiträdet”.



De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimerssjukdom, Vaskulär- och Frontallobs demens.

ALZHEIMERSSJUKDOM
Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen. Det första symtomet på Alzheimers brukar vara minnessvårigheter t ex var man lagt glasögonen. Tappa tråden mitt i meningar, glömma vart man var på väg. Svårt att komma ihåg vad man skulle säga. Den drabbade har svårt med substantiv och att komma ihåg namn på föremål. Ett annat vanligt symtom är rastlöshet eller apati.

Man brukar dela upp symtomen i 3 stadium:

Stadium 1 (1-3 år)
Lättare minnessvårigheter
Svårare att hitta
Trötthet
Koncentrationssvårigheter
Lättare tal och förståelse problem

Stadium 2 (2-4 år)
Svårare glömska
Större svårigheter att göra saker
Större svårigheter med tal och förståelse
Kan fortfarande se social ut

Stadium 3 (5-10 år)
Passiv
Stelhet i musklerna
Blodtrycksfall
Krampanfall
Svårkontaktad
Inkontinens

Tillsammans med detta sekundära symtom som t ex

Skriver lappar
Depresion, ångest oro
Aggressivitet
Hallucinationer
Isolering
Misstänksamhet


VASKULÄRDEMENS (blodkärlsdemens)
Vaskulär demens orsakas av störningar i hjärnans blodflöde. Blodproppar som drabbar större blodkärl t ex vid Stroke kan skapa plötsligförsämring. Vanligast är dock ett smygande förlopp som vid Alzheimers. När man drabbas av Vaskulärdemens har man ofta tidigare i livet haft högt blodtryck, sjukdomar i hjärtat, blodkärlssystemet eller diabetes. Ca 25 % av alla demenser är av denna typ, men ofta finns en blandning mellan Alzheimers och Vaskulärdemens.
Symtomen beror på vilka delar i hjärnan som har skadats. Djupa skador i hjärnan kan medföra att de psykiska funktionerna och rörelserna blir långsammare. Man kan ha svårt att ta egna initiativ och har inte lust med någonting. Man får problem med att klara vardagliga sysslor och får svårt att planera. Minnet försämras oftast. Depression finns också ofta med vid denna typ av demens och det kan vara ett tidigt symtom.

PANNLOBSDEMENS (frontallobsdemens)
Detta är en ovanligare demensform som yttrar sig helt olik de andra demenssjukdomarna. Symtom från pannlober kommer i de typiska fallen tidigt, ibland före 50-års ålder.
Minnet och tankeförmågan finns väl bevarad vid Pannlobsdemens.
Däremot märks personlighetsförändringar tidigt, med minskad omdömesförmåga. Personen slutar att t ex bry sig om sin hygien och känslolivet avtrubbas. Den demente blir ofta lätt irriterad, men upplever inte själv de stora förändringarna i sin personlighet och det är oftast inte förrän i slutet som minnet drabbas.

Man kan ibland märka att en person har Pannlobsdemens genom att personen:

Inte pratar så mycket
Får aggressiva utbrott
Äter på allt, blommor och papper mm
Inte slappnar av
Gör sexuella utspel
Inte går att resonera med

BEHANDLINGAR

Det finns inga läkemedel som botar demens men det finns så kallade bromsmediciner. Aricept, Exelon och Reminyl är några som har visat sig ha en viss positiv effekt på symtom vid Alzheimerssjukdom och kan förbättra tankeförmågan men även känsloliv och uppmärksamhet.

MILJÖPÅVERKAN

För en dement person är miljön viktig. En lugn och trygg miljö skapar bästa förutsättningarna för en god funktion. En aktiv och stimulerande dag är grunden i all behandling av personer med demens. Man måste tänka på att en person med demens har samma grundläggande behov som andra människor.

HUR SKA MAN BEMÖTA EN DEMENSSJUK?

Behandla den demente så att han kan behålla sin självkänsla och intregritet.
Prata som vanligt - glöm inte att det är en vuxen människa du talar med
Försök inte att “rätta” den demenssjuke - Du kan inte göra sådär, det blir ju fel förstår du väl.
Fånga de demenssjukas känslor och pressa inte deras minne - Säg inte “minns du vad vi gjorde idag?” Säg istället “Idag var vi ute och gick och plockade blommor”
När du känner att ilskan kommer inom dig - Visa det inte för den demente. Gå därifrån och låt det rinna av dig eller be någon annan ta över.
Om den demente råkar bete sig olämpligt - Påpeka inte att det var olämpligt. Förmodligen kommer han inte ihåg händelsen och ett sådant påpekande skapar bara olustkänslor.
Prata inte över huvudet på den demente. Påpeka inte hans brister inför andra människor. - Demenssjukas känsloliv fungerar bättre än de intellektuella förmågorna. Ingen vill göra bort sig inför andra.
Även om du inser att den sjuke inte klarar av situationen, visa det inte - Försök istället att underlätta och lägg till rätta försiktigt. Säg t ex “ Vi kan hjälpas åt att göra det” istället för “Om jag gör det så blir det bättre”
Försök inte leda den demenssjuke om han vill något annat. Var följsam och försök styra i rätt riktning - Det kanske är matdags men han vill gå in till sängen. Locka med “Oj vad gott det ska bli med köttbullar. Ska vi se om det finns några till oss.”
Ta reda på sådant som han inte tycker om , sånt som förr har skapat obehagskänslor och försök att undvika detta -ö Om man inte vet vad som skapar olust och obehag, kan det S-uppstå oro, irritation och ev. aggression hos den sjuke.
Försök att använda din “fingertoppskänsla” i kontakten med den demenssjuke - Med andra ord sunt förnuft. Är det min eller hans önskan som är drivkraften.


BEMÖT ALLTID DEMENSSJUKA SÅ SOM DU SJÄLV VILL BLI BEMÖTT


HUR ÄR ETT BRA DEMENSBOENDE?

Det är mycket att tänka på när det gäller ett bra boende för dementa. Några grundläggande saker är ett lugnt tempo med fasta rutiner och om den demente är irriterad på dig låt någon annan ta över. Det ska även vara mer personal på ett demensboende för att man inte ska behöva stressa den demente. Lugn miljö utan störande bakgrundsljud som t ex radio och tv. Dra ner persienner när det börjar mörkna ute. Speglingarna i rutorna kan göra den demente orolig, han tror att det är flera personer där.

När det gäller miljön kan man tänka på:
Kraftiga ljus eller färgskillnader för att framhäva t ex rumsingångar, handfat eller toalettstol.
Inga mönstrade tapeter eller stänkmålade väggar
Stark belysning, ingen mysbelysning.

VILKA AKTIVITETER PASSAR EN DEMENT?

Dementa kommer ju ihåg saker från förr så att sitta och sjunga gamla folkvisor brukar vara populärt, när man har sjungit en ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: DEMENS

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-11-26]   DEMENS
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7186 [2019-05-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×