Mobbning

5 röster
17434 visningar
uppladdat: 2006-10-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning

1. Sammanfattning
2. Inledning
2.1 Syfte
2.2 Avgränsning
2.3 Material/metod
3. Utredning
3.1 Olika typer av mobbning
3.2 Vilka är orsakerna till mobbning?
3.3 Vem blir mobbare/mobboffer?
3.4 Pojk- vs flickmobbning
3.5 Byte av klass/skola
3.6 Vad händer efter mobbningen?
4. Resultat och diskussion


1. Sammanfattning

Jag började med att ta reda på vad mobbning är och det jag kom fram till var att mobbning är när någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar. Det finns fyra olika typer av mobbning. Verbal, fysisk, psykisk och bild- och textmobbning. Tjejer är ofta mer komplicerade i sitt tillvägagångssätt än killar och går mer efter den psykiska biten. Den tysta mobbningen som innebär att helt enkelt ignorera någon är svårast att upptäcka, men nog så effektiv. Den metod killar oftast använder sig av är fysisk eller möjligen verbal mobbning vilken är betydligt lättare att upptäcka även om killarna, i alla fall i de lägre åldrarna, ofta skyller att ”det va ju bara på skoj”. För en vuxen är det svårt att veta vart gränsen går mellan vanligt småbråk och mobbning.

Sedan funderade jag på vilka orsaker som kan ligga bakom mobbning. Enligt mina källor kan man inte peka ut någonting konkret, mobbning är ett grupproblem och speciellt unga har en tendens att vilja testa gränser hos varandra. Den svagaste i gruppen blir då väldigt utsatt och får fungera som en syndabock för de andra att avreagera sig på.

Enligt Dan Olweus finns det faktiskt likartade kännetecken bland mobboffren, som t.ex. att de har dåligt självförtroende, är osäkra och känsliga. Men samtidigt menar han att det är en slump vem som blir utsedd till offer. Yttre skillnader har inte så stor del i det hela som många verkar tro. Detta är bara något som mobbaren inriktar sig på för att knäcka personen och ha något som anledning till varför han/hon utsätter personen för dessa kränkningar. Mobbaren har i sin tur oftast väldigt bra självförtroende, men ett starkt behov av att hävda sig och få uppmärksamhet. Det kan också vara något i hemmet eller liknande, som får mobbaren att må dåligt, som ligger bakom och gör att denne måste få ut de negativa känslorna på något sätt. Ofta genom att föra över de på en annan person.

Mobbning är något som påverkar alla inblandade, och även utomstående ibland. Hur man tar det är från person till person men den som blivit mobbad får ett stort sår i sin själ som aldrig någonsin kommer att läka helt. Sänk självförtroende, ångest och depressioner är vanligt att mobboffer lider av senare i livet. Mobbaren kan också må väldigt dåligt efteråt, men det är alltid lättare för denne att skaka av sig det som hänt. Han/hon är inte den som blivit kränkt.


2. Inledning
Att hitta ett passande och intressant ämne att skriva om som innefattar begreppet ”konflikter mellan ungdomar” var inte det lättaste. Mobbning låg nära till hands och känns aktuellt.

Alla ungdomar har upplevt mobbning någon gång, på ett eller annat sätt. Som mobbare, mobbad eller som åskådare. Mobbning är också något som blivit mer uppmärksammat nu de senaste åren. Det har blivit lite mindre tabubelagt att prata om och information om det är relativt lättillgängligt. Ändå är mobbning fortfarande ett stort problem.

2.1 Syfte

Anledningen till att jag valde att skriva om detta är att jag vill få mer bakgrundsinformation om mobbning och försöka förstå hur det kan ske i en så pass stor utsträckning som det gör, fast vi alla är medvetna om problemet.

2.2 Avgränsning

Mobbning är ett ganska brett ämne men det jag tänker fokusera mest på är vad mobbning är, vilka orsakerna till mobbning kan vara, vem som mobbar och vem som blir mobbad. Sedan tänker jag också jämföra mobbning mellan flickor och pojkar, och försöka ta reda lite på vad som händer efteråt.

Frågeställningar:
Vad är mobbning?
Vilka är orsakerna till mobbning?
Vem blir mobbare/mobboffer?
Skillnader mellan flickor och pojkar som mobbar?
Vad händer efteråt?

2.3 Material/Metod
Jag har tänkt använda mig av Internet och läsa böcker om mobbning. Jag vet att Internet kan vara väldigt opålitligt men de källor jag kommer att ha med är kända och därmed relativt säkra. Om jag skulle använda mig av något skolarbete som källa så tänker jag ta reda på mer fakta bakom de eventuella påståenden eller liknande jag har med.


3. Utredning

Att definiera termen mobbning är aningen svårt men enligt stiftelsen Friends handlar mobbning om:

”Ett upprepande aggressivt beteende med ojämn maktbalans mot ett offer som har svårt att försvara sig”

Eller som BRIS säger:

”Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid.”

3.1 Olika typer av mobbning

Sedan långt tillbaka har den allmänna uppfattningen om mobbning varit att det handlar om hårda knytnävar och sparkar under raster i skolan, men man kan lugnt säga att mobbning inte måste ha något med våld att göra. Man har länge räknat att det finns tre olika typer av mobbning. Verbal mobbning, fysisk mobbning och psykisk mobbning. Till verbal mobbning räknas glåpord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter. Fysisk mobbning är, precis som det låter, t.ex. slag, sparkar, sabotage och förföljelse. Alltså någonting som den mobbade utsätts för kroppsligt. Psykisk mobbning är den som är svårast att upptäcka. Det kan handla om en mängd små saker som miner, gester, blickar, suckar och ignorering. Utfrysning helt enkelt.

I takt med att tekniken har utvecklas finns det nu fler sätt att utsätta någon annan för kränkningar. Bild- och textmobbning blir vanligare och vanligare eftersom så många unga idag har tillgång till datorer och mobiltelefoner. Internet kan vara väldigt bekvämt eftersom man kan vara i princip anonym där. För att den utsatta ska kunna ta reda på vem det är som skriver meddelandena, måste han eller hon anmäla detta och många ungdomar vill inte göra det med risk för att mobbningen ska trappas upp ännu mer. Bild- och textmobbning är inte ett helt nytt fenomen. Förr använde man sig av klotter, lappar och brev som spridningsmedel men inte på långa vägar i så stor utsträckning som nu. Det är också lättare att ta bilder eller filma någon och sprida dessa genom mms eller Internet, p.g.a. att de flesta mobiler har kamera.

3.2 Vilka är orsakerna till mobbning?

Det finns ingenting konkret som man kan peka ut som orsak till mobbning. Däremot kan man säga att det handlar om ett grupproblem, som en klass eller ett lag etc. Finns det osämja i gruppen är det lätt hänt att vissa individer utvecklar en förmåga att hitta de andras svaga punkter och utnyttjar sedan dessa för att få högre status i gruppen. Redan bland yngre ser man fort i en grupp vem som är svag och vem som har mer behov av att synas och höras. Som ung vill man alltid testa sig själv och andra. Man vill se hur långt man kan gå och är det inte någon som sätter tydliga gränser så fortsätter man såklart med samma och även försämrat beteende. Det kan också vara så att mobbaren har privata problem, alkoholiserade föräldrar eller kanske helt enkelt ingen som bryr sig tillräckligt mycket hemma. Denna person mår dåligt och vill därför skylla ifrån sig på någon annan. Är det dålig stämning i gruppen kan det leda till osäkerhet och avundsjuka, och de negativa känslorna riktas mot en speciell person, den mobbade.

3.3 Vem blir mobbare/mobboffer?

Mobbaren har i regel ett starkt behov av att hävda sig, att dominera och leda en grupp. Detta kan bottna i osäkerhet, men mobbaren kan också ha ett väldigt starkt självförtroende. Många har en positiv inställning till våld och ser inte något fel med att bruka detta mot andra personer och killar som mobbar är ofta fysiskt starkare än offret. Mobbare kan vara hetsiga, impulsiva och ha relativt låg toleransnivå samtidigt som de kan ha väldigt lätt för sig att prata sig ur besvärliga situationer. Som jag skrev tidigare är det också vanligt att mobbaren själv mår dåligt på något sätt och måste få utlopp för sina känslor, detta genom att ge sig på någon annan. Hur populär en mobbare är varierar, men bevisligen är mobbaren alltid populärare än mobboffret.

Det är aldrig mobboffrets fel att det blir mobbat. Däremot finns det flera likartade kännetecken bland de mobbade. Man kan dela upp de i två huvudkategorier, passiva offer och provocerande offer. De passiva offren är mycket stillsamma, försiktiga och känsliga. De har dåligt självförtroende, är osäkra och har få vänner. De har också ofta lättare för att umgås med vuxna än med folk i deras egen ålder. De provocerande offren kan vara väldigt hetlevrade och försöker ge igen när de blir angripna, något som inte brukar fungera särskilt bra. De är klumpiga, omogna och har svårt att koncentrera sig vilket i sin tur kan leda till att de blir betraktade som allmänt besvärliga av både vuxna och jämnåriga. Vanligast är att mobboffret är av den passiva typen. De omfattar ungefär 80- 85 % av de mobbade. Ytligheter som hudfärg, handikapp, klädstil, fetma o.s.v. har liten betydelse, även om det är detta mobbaren fokuserar och skyller på. Man kan alltid hitta fel hos någon, speciellt om man letar efter det och mobbaren framhärdar gärna negativa sidor hos den mobbade för att rättfärdiga sitt eget beteende. Det är ändå ofta slumpen som avgör vem som blir den mobbade.

3.4 Pojk- vs flickmobbning

Man kan se tydliga skillnader mellan hur pojkar går tillväga när de mobbar någon jämfört med flickor. Det är dessutom vanligare med pojkar som mobbare, och flickor som blir mobbade blir det huvudsakligen av pojkar. Den metod pojkar använder är ofta mer rättfram, som verbal och fysisk mobbning. De använder sig av glåpord, skriker nedsättande saker om personen eller hotar denne genom att t.ex. viska ”Vänta till rasten du bara” eller ”När du går hem blir det synd om dej”. Den fysiska mobbningen kan ta sig i form av knuffar eller välinriktade slag mot den mobbade.

Flickor är bättre på att verka i det tysta. Snacka skit bakom någons rygg, frysa ut personen och manipulera kompisar till att göra detsamma. Det är allmänt känt att flickor har en väldigt bra iakttagningsförmåga och detta gör att de har lätt för att pricka in sig på offrets svagaste punkt. Någonting som är vanligt bland flickor är att t.ex. den sötaste tjejen i klassen omger sig med flickor som ser upp till henne, vilket gör henne till en mycket maktfull ledare. De flickor som beundrar henne anstränger sig för att ha rätt kläder, frisyr etc. Om någon inte faller ledaren i smaken blir de utfrysta och ingen av de andra tjejerna vågar umgås med denne av rädsla för att själv bli utanför. De personerna kallas för passiva mobbare. Det betyder att de från början kanske inte är med på mobbningen men inte heller gör något åt den och efter ett tag påverkas de att se offret på ett annat sätt, som om han/hon ”ber om det”.

3.5 Byte av klass/skola

Här i Sverige är det praxis på att, när mobbning upptäcks är det offret som får byta klass/skola och inte mobbaren. Detta har lett till många heta diskussioner och det har kommit förslag på att ha speciella skolor dit personer, som mobbat upprepade gånger, får flytta. Friends tycker att förflyttning av någon är en väldigt drastisk åtgärd som man enbart ska tillgripa vid tillfällen då man ser det som den enda utvägen att få ett stopp på mobbningen. Det skolan bör ta i beaktning är att problemet inte ligger hos en individ utan snarare en grupp och därför bör man splittra gruppen för att få mobbningen att upphöra.

3.6 Vad händer efter mobbningen?

Alla påverkas på något sätt i samband med mobbning, både mobbarna och de mobbade. Mobbarna kan mycket väl lyckas bra socialt sett senare i livet just för att de har bra självförtroende och vet hur man leder andra, men det kan också gå åt precis motsatt håll och bli så att de hamnar i dåligt sällskap, speciellt om de är svaga i skolan. De som är mobbare på lågstadiet och fortsätter i samma stil sedan när de kommer upp på högstadiet brukar det inte gå så bra för. De andra har mognat och tycker inte längre att det han/hon håller på med är häftigt och är inte heller lika rädda för honom/henne. Då kan den som mobbar bli utfryst själv. Om inte annat så är det svårt att bryta gamla vanor, speciellt när det har fungerat bra tidigare.

Mobboffret är det lite skillnad för. Blir man utsatt för kränkningar under en lång tid sjunker självförtroendet otroligt mycket och man mår dåligt. Depressioner och ångest är vanliga följder av mobbning. Den mobbade har också ofta svårt att efteråt leva ett normalt liv, just p.g.a. sin dåliga självkänsla. Det är lätt att hamna i en ond cirkel. Har man blivit mobbad en gång och därmed fått ännu lägre självförtroende är det lättare att bli utsatt fler gånger på andra ställen. Då är det ännu svårare att kämpa sig till ett normalt liv.
Att många bryter ihop är för att de försöker glömma det som hänt. ”Ett trauma ska behandlas, inte glömmas”, säger Salli Saari, traumapsykolog vid Studenthälsan i Helsingfors.


4. Resultat och diskussion

Det känns som att jag fått bra resultat från mina frågor och dessutom fått bekräftat mycket av det som jag trodde innan. Att läsa om mobbning var intressant och jag känner igen mycket av det som stod eftersom, som sagt, alla har någon gång varit med om någon form av mobbning.

Bland annat visar min rapport att kroppsliga ytligheter som fetma, hud-/hårfärg o.s.v. inte har någon större betydelse utan är mest ett svepskäl för mobbarna att dra till med, både inför sig själv och andra, för att rättfärdiga sitt beteende. De egentliga skälen är många, men ofta vill mobbaren ha bekräftelse och visa vem som är starkast.

Den mobbade i sin tur visar sig vara ganska tystlåten, känslig och har svårt att säga ifrån vilket i sin tur leder till att mobbaren fortsätter i samma stil eller t.o.m. trappar upp mobbningen. Många offer är rädda för att säga emot, de tror att det ska bli värre. Men faktum är att forskning visar att om man redan från början visar tydligt att man inte tänker låta någon trampa på sig så utvecklas inte mobbningen på samma sätt och blir inte lika djup.
Jag tycker att det också är viktigt att lärare eller föräldrar försöker hålla ögonen öppna så att de, så fort de misstänker att något inte står rätt till, kan göra något åt det.

Det här med att flytta på den mobbade/mobbaren tycker jag är en drastisk handling som kräver mycket eftertanke. Om det inte är en önskan från den mobbade själv borde rektorn tänka på att det inte är så bara, för en person som fått sitt självförtroende förstört och känner sig osäker, att passa in i en ny klass eller på en ny skola. Även mobbaren kommer antagligen ha väldigt svårt att anpassa sig till sina nya kamrater och jag tror att det är lätt för denne att falla in i samma mönster igen för att visa de nya sina ledaregenskaper och vad han/hon går för. Ska man nu ta ställning i frågan så tycker jag att det är självklart att det är mobbaren man ska...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Mobbning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-10-18]   Mobbning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6907 [2019-05-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×