Äta eller bli äten

3 röster
8838 visningar
uppladdat: 2006-10-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Äta eller bli äten
Av Susanne Sohlberg

Det spelar ingen roll vilken tidning man öppnar, överallt finns det reklam om hur vi människor ska se ut, inte bör utan ska se ut. Vad vi ska äta mm.

Att ständigt bli styrd av reklam om mat, tabletter, bantningsmedel och bantningstips är mycket enerverande. Om dem som är tillverkare på dessa medel mm bara visste hur mycket dem skadar den egna individen med all sin reklam.
Men det kommer de nog aldrig att förstå förens de själva blir drabbade. Vi kan alla bli drabbade av barn eller nära anhöriga med ätstörningar.

Varje dag insjuknar eller dör någon i anorexi eller bulimi i världen. Dessa tillverkare tänker inte göra något för de drabbade familjerna utan de fortsätter som vanligt som om inget hade hänt, de får ju ändå sina pengar.
Det är bara de som tjänar något på detta, den drabbade, dess familjer, nära anhöriga, vänner, skolan och sjukhus är de stora förlorarna. Kostnaderna för patienter med ätstörningar är stora, platserna är få och väntetiderna långa.

95 % av alla ungdomar i grundskolan har bantat någon gång i sitt liv. 80 % av dessa har gjort det i mellan och högstadiet 15 % i lågstadiet. Av dessa fortsätter ca 35 % att banta resten av sitt liv. Av dessa blir 3 % sjuka i någon form av ätstörning. Detta drabbar både pojkar och flickor i lika stor grad, men det är mest flickorna som syns.

Att lida av en ätstörning är ett mycket svårt handikapp och missbruk. Till skillnad från andra missbruk så är det något man inte kan avstå från och slippa bli utsatt för. Vi alla måste ju äta för att växa och överleva. Annars är det inte mycket som skiljer missbrukare emellan. Man behöver hjälp det går inte att komma igenom detta själv, man behöver andra i samma situation att prata med så man inte känner sig ensam. Man tror ofta att man är ensam i denna situation men det är man inte. Under tiden man väntar på hjälp hos en psykolog som arbetar med kognitiv beteendeterapi eller en vårdplats på sjukhus så kan man försöka träffa likasinnade. OA (anonyma matmissbrukare) har träffar en gång i veckan på många orter i Sverige för personer med matmissbruk. (man kan ringa till AA eller titta på Internet efter adresser).

Det finns ett ljus i tunneln och man kan bli bättre, det viktigaste är att man känner att man har andra som finns där för dig och att du inte är ensam. Jag har själv vandrat denna väg och har lidit av ätstörningar i snart 30 år och jag mår bättre och har sjukdomen under kontroll. Jag äter för att jag vill äta idag och inte för att bli äten av min sjukdom. Det viktigaste jag lärt mig under dessa år är att jag när som helst kan få ett återfall och att det inte är hela världen utan det är bara att ta nya krafter och försöka att hitta rätt väg tillbaka igen, Genom att ta en dag i taget, kontroll är bra men inte till överdrift som det lätt blir om man har ett missbruk.

Efter alla dessa år har jag äntligen upptäckt att det går att leva utan att maten styr mig.

Om vi bara kunde lära oss att alla är lika mycket värda, det spelar ingen roll om man är stor eller liten. Detta är mycket skrämmande siffror och det är vi alla som måste hjälpas åt med att få någon rätsida på detta problem. Det går inte bara att tro ”DETTA DRABBAR INTE MIG”.

Information:

Ätstörningar

Inledning
Ätstörningar är en framförallt västerländsk åkomma unga kvinnor. 9 av 10 av dem som drabbas är kvinnor, vilket kanske kan bero på den pressen som flera kvinnor utsätts för (därför använder jag pronomenet ”hon” i mitt PM). Hur smal en anorektiker/bulimiker blir så tycker de inte att det räcker eftersom de fortfarande anser sig som överviktiga/tjock/för mulliga etc.

Vad är skillnaden på anorexi och bulimi?
Den största skillnaden mellan de två sjukdomarna är självklart att en bulimiker äter kopiösa mängder och en anorektiker nästan ingenting, och en bulimiker går inte heller ner i vikt som gör det mycket svårare att upptäcka som utomstående.
Gränsen mellan bulimi och anorexi är ofta svår att dra eftersom de flesta med ätstörningar kan visa symptom för båda delarna eller har perioder av hetsätning och svält. Gemensamt är i alla fall hatkärlek till mat och den förvrängda kroppsuppfattningen

Orsak
Anorexia och bulimi är en psykologisk störning som kan komma av olika anledningar, men oftast pressen av att man ”ska se bra ut”, vilket kan förknippas med smal. Experter kan säga lite olika saker, det kan säkert vara olika från person till person (enligt mig). Problem i familjen, vilket vidare leder till otrygghet, är en vanlig orsak. När personen känner otrygghet och maktlöshet så finner hon känsla av makt att kunna bestämma precis vad hon vill äta.
Maten kan också bli ett sätt att straffa sig själv.

Det kan också ses som en protest mot familjen och samhället och ett sätt att undgå mognadsprocessen, enligt vissa. Det är vanligt att kritiken går ut över den egna kroppen när hon inte lever upp till sina egna förväntningar.
Mat kan bli ett sätt för personen att känna makt, njutning och tröst.
Det blir ett sätt att känna självkontroll, att kunna stå emot hungern och frestelsen. Hon kan belöna sig själv med ord som ”Vad duktig jag var som inte åt även om alla andra gjorde det och även om jag var hungrig”.

Följder
Eftersom att mycket vätska går förlorad genom överdriven laxering och framkallade kräkningar, så kommer ofta vätskebalansen ur balans och det kan även leda till uttorkning. På grund av undernäringen så kan personen råka ut för sekundär infektion och rubbningar i ämnesomsättningen. Matbristen leder till trötthet, retlighet, långsam puls och dåligt blodtryck. Eftersom hormonerna kommer ur balans så kan personen stanna i utvecklingen och i kvinnors fall, mensen utebliva. Anorektiker och bulimiker kan få gulblek hy och lider ofta av frusenhet, blåfärgade fingrar, tår och nästipp.

Tänderna hos en bulimiker tar skada av magsyran som kommer upp vid framkallade kräkningar och ofta har hon blodsprängda ögon. Vid omfattande laxering så kan det ge inkontinens och/eller allvarliga tarmproblem.
En ätstörning följs ofta av en depression eller i samband med en. Vid extrema fall så kan hjärtat få svårt att fungera, vilket kan leda till döden. Det finns också de som bokstavligt talat svälter sig själva till döds. Cirka 5 % tar självmord, som följd av depressionen.

Behandling
Desto tidigare en ätstörning upptäcks, desto lättare är den att behandla.
Men ätstörningar är svåra att upptäcka eftersom de pågår i tysthet och alla som lider av det inte är helt utmärglade. Många har också perioder av ätstörningssymptom, eller har både bulimiska symptom och anorektiska.

Eftersom sjukdomen yttrar sig både kroppsligt och psykiskt så måste man behandla båda delarna. Därför bör man få behandling både hos en läkare, för att bota de kroppsliga menen, och hos en psykolog för att lösa de bidragande psykiska faktorerna. Det är viktigt att informera patienten om följderna det får av en utebliven behandling. Vikten måste också kontrolleras av en läkare för att se så att patienten följer de mål som de satt upp tillsammans.
Vid extrema fall så kan näringsdropp behövas för att personen ska få i sig all den näring som behövs.

Det finns specialister som läkare ofta skickar patienten vidare till. Under terapin så försöker man ta reda på de grundläggande problemen och ibland kan kostterapi ingå för att få patienten till att få ett bättre förhållande till mat, men ätstörningen kan inte botas enbart med kostterapi, eftersom problemet ofta ligger djupare. I en del av terapin deltar familjen också eftersom problemet kan finnas där. Familjen kan också ge stöd och uppmuntran till personen för cirka 60 % av alla som blir botade får återfall och det är viktigt att de upptäcks i tid.


Medicinering?
Man ger vanligtvis inte mediciner till patienter med ätstörningar men om de visar tecken på en djup depression eller att de har tvångssyndrom så kan en medicinering komma på tal, dock kan läkaren skriva ut en näringslösning i början av behandlingen för att patientens sjukdomsbild inte ska försämras.

Om patienten orsakat en extremt stor viktminskning, rund 25 % av kroppsvikten, är det nödvändigt att patienten läggs in på ett sjukhus; antingen på en psykiatrisk eller medicinsk avdelning. Det finns även på vissa ställen i landet avdelningar som specialiserats på behandling av ätstörningar.
På UAS finns en specialklinik för ätstörningar ute på Ulleråker.

Symptom och tecken på ätstörningar är bland annat:
- Viktminskning genom självsvält, användande av läkemedel som laxermedel eller genom framkallande av kräkningar.
– Tvångsmässigt motionsbehov.
– Stark rädsla för fetma och viktökning.
– Mycket tankar kring mat och kalorier.
– Koncentrationssvårigheter
- Depression
- Ökad behåring av kroppen
- Personen gör upp regler för hur mycket man ska äta och motionera.
– Personen har en mycket stark fobi för att äta. Maten utlöser ångest och panikkänslor.
– Personen sätter som mål att nå en mycket låg vikt.
– Hormomstörningar med försenade mens (hos tjejer)
- Humörsvängningar

Symptom

Anorexi nervosa
Anorexia börjar ofta som en oskyldig bantning som sedan går över till något som blir tvångsmässigt. Personen kan börja hoppa över måltider genom att ljuga för sin omgivning (ofta familj) genom att säga saker som ”jag har redan ätit” eller ”jag åt så mycket till lunch så jag är inte hungrig”, eller ta mat som hon sedan slänger. Ändå så lagar hon ofta mat till andra och ser andra gärna äta de.

Ofta motionerar och tränar personen också överdrivet. Målet är att nå idealvikten, men den nås aldrig för den flyttas och åker längre och längre ner eftersom personen alltid tänker ”bara några kilon mer”. Personen lider av en förvrängd kroppsuppfattning och tror därför att hon är överviktig/tjock, vilket leder till självsvält. En person som lider av anorexi gömmer ofta sin kropp i stora bylsiga kläder
Behandlingen av anorexi sker i fyra steg, och kan pågå i flera år.
De är som följer:

1. Stoppa svälten. Man måste snabbt få bukt med svälten och nedbrytningen av kroppen. Man börjar ofta med, som jag nämnde innan, näringslösningar eller om patientens situation är riktigt illa, med dropp eller sondmatning.

2. Andra steget är att få patienten att äta igen. Detta kan ske på olika sätt.
Man kan t.ex. genom tvång få patienten att äta igen, genom att inte tillåta den sjuke att lämna bordet förrän den ätit färdigt, men den vanligaste metoden är att man använder sig av tallriksmodellen. Detta kan vara mycket svårt eftersom maten väcker ångest för patienten och den kan lätt få panik när den märker att den börjar lägga på sig kilon igen.

3. Stöd och motivering. En person som är sjuk i ätstörningar känner sig ofta övergiven och oälskad. Här spelar patientens anhöriga en stor roll, som måste vara med under hela behandlingen för att stötta patienten. Familjen, vänner och en eventuell partner måste ha tålamod och kunna stå emot t.ex. vredesutbrott.

4. Terapi och psykisk behandling. Samtal med både patienten enskilt, och tillsammans med familjen är en viktig del av behandlingen.

Bulimi nervosa
Till skillnad från anorexi så äter en person som lider av bulimi väldigt mycket och överdrivet. För att bli av med maten så tar personen antingen laxeringsmedel eller framkallar kräkningar. Ofta kommer personen i perioder mellan hetsätande, normalt ätande eller självsvält. Personen får ofta ekonomiska problem eftersom så mycket kretsar kring maten som hon sedan spyr upp, och hur man ska få råd med den. Personen kan hålla ”frosseriorgier” då hon äter väldigt mycket, ofta stärkelserik eller söt mat. Att äta precis hur mycket hon vill utan att någon ser på och fördömer, i kombination med all den söta maten kan ge personen en serotoninkick som gör att personen känner sig ”hög”. Ofta hålls dessa orgier i hemlighet, men de kan också hållas offentligt. Efteråt känner personen skam och skuldkänslor som gör att hon måste ”rena sig”, antingen genom att ta laxeringsmedel eller framkalla kräkning.

Det finns även de som lider av bulimi som äter normalt utan att hetsäta, men som får för sig att de kan bli av med kalorier genom att kräkas eller ta laxeringsmedel. Dessa personer känner ingen skam och skäms inte för sitt beteende, det ser det som normalt.


Behandling av bulimi
Behandlingen av bulimi sker i fem steg.
De är som följer:

1. Patienten skriver en matdagbok. Dagboken kommer att utgöra grunden för en senare behandling.

2. Träna på att äta regelbundet. Patienten måste lära sig att inte vräka i sig mat, därför behövs träning på att äta regelbundna måltider.

3. Klargöra de utlösande faktorerna. När patienten gått igenom det andra steget och klarar av att äta regelbundet så är så gott som hetsätandet borta. Man tar hjälp av matdagboken som skrevs i början av behandlingen och lokaliserar de lägen där en eventuell hetsätning kan förekomma. Detta är oftast då patienten känner sig stressad och är hungrig.

4. Att hitta andra sysselsättningar. När man identifierat de situationer då hetsätning förekommer så måste patienten lära sig att kontrollera dessa situationer. En vanlig lösning är att uppmuntra patienten att göra något annat när de är i en av dessa situationer, som t.ex. gå en promenad eller motionera istället.

5. Läkemedelsbehandling. Om ingen av dessa steg i behandlingen fungerar efter två månader så sätts läkemedel in. Man sätter då in det antidepressiva läkemedlet fluoxetin som hjälper patienten även om de inte är deprimerad.

Det finns även lite mindre kända ätstörningar som jag tänkte ta upp här.

Binge eating disorder
Binge eating disorder eller som den också kallas BED, eller kort och gott hetsätningsstörning på svenska är väldigt likt bulimi men vid BED så kompenseras inte hetsätningen med kräkningar, laxering eller bantning.
Följden blir ganska självklart extrem övervikt för de flesta drabbade.
Uppemot 30 % av alla svårt överviktiga lider av BED.

Ätstörning UNS
Ätstörning UNS kallas de lindrigare varianterna av ätstörning där olika kompensationsmetoder som kräkning, laxering, vätskedrivande medicin eller fasta och intensiv motion används för att banta. Bantningen går dock inte så långt att man får en riktig anorexia. Man har inte heller överätningsattacker i form av helt okontrollerad hetsätning. Denna typ av ätstörning kallas ibland i media för anorexia light och är ibland början på en svårare ätstörning, ibland slutfasen av en lång tids sjukdom.

Egna Reflektioner
Ju mer man läser och får veta om sjukdomen ju mer förstår man att det inte bara behöver handla om maten, utan att problemet ofta ligger djupare.
Det känns också väldigt olustigt att det blir vanligare.

Det är otroligt viktigt att inse att så länge en person mår bra fysiskt och psykiskt så är det ok att se ut hur som helst.
I vårt utseendefixerade samhälle anses det ofta att en kvinna som inte är vacker, missköter sig och inte har ”fullföljt sin uppgift” som kvinna.

För mig leder det tankarna vidare till frågan ”- Hur...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Äta eller bli äten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-10-12]   Äta eller bli äten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6872 [2020-04-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×