Vår Miljö!

17 röster
33693 visningar
uppladdat: 2006-08-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning:
Människan har alltid anpassat sig efter miljön för att kunna leva på jorden, men på senare år har miljön ofta fått anpassa sig efter människornas behov av plats på jorden. Miljön blir alltmer uppmärksammad numera när vi upptäcker att vi är på väg att förstöra den, men ingen gör något drastiskt åt det. Det är ungefär som en vanlig skolelev som till slut kommer på att hon/han måste bli klar med ett arbete, precis innan tiden tar slut.
Vi i norra Europa och Nordamerika har marginalerna för att klara av klimatförändringar. Vi kan klara av om det blir varmare/kallare/torrare, men dessa marginaler finns inte i utvecklingsländerna.
Vårt väder håller på att göra en egen stor förändring. Först när förändringen märks tydligt tror jag på allvar att världen kan förstå att det är vårt fel att vädret gör så här. Då skulle också enskilda personer försöka hjälpa miljön betydigt mer än vad de gör idag. Idag finns det en känsla i de flesta att ”det gör ändå ingen skillnad”, men det gör det...
En enskild person i Sverige bidrar med att släppa ut sex ton koldioxid varje år, men i USA, som svarar för 45 % av utsläppen släpper varje enskild person ut 21 (!) ton koldioxid per år. Det skulle göra en stor skillnad om var och en minskade sina utsläpp med i alla fall 10 %.
Jag vill skriva om det här eftersom jag vill att folk ska bry sig mer om miljöns situation än vad man gör idag.

Frågeställningar:

• Vad är växthuseffekten? Vad innebär den? Vad orsakar den?
• Vad är Kyotoprotokollet? Vad innebär protokollet för världens länder?
• Vad finns det för energikällor, för att skaffa till exempel elektrisk ström? Vilken av dem är bäst/miljövänligast: nu, på kort sikt, på lång sikt?
• Hur utnyttjas naturresurserna beroende på ålder/var du bor/kön? Tänker vi olika om miljön?
• Hur påverkar människans beteende vår livsmiljö?
• Vad innebär en ”hållbar utveckling”?
• Vad kan man som enskild person göra för att förbättra miljön?

Bakgrund:
Från och med mitten av 1700-talet då industrialismen inleddes har utsläppen av gaser som koldioxid varit konstanta.
Det är främst när man eldar de fossila bränslena kol, olja och naturgas som det bildas massor av koldioxid. Det är även andra gaser som metan och dikväveoxid från jordbruket som bidrar till den ökade växthuseffekten.
Växthuseffekten gör så att värmen hålls uppe på jorden, men när växthuseffekten ökas blir temperaturen varmare. Den lilla temperaturökningen som fortsätter under åren kommer att förändra klimatet väldigt mycket.

Huvudtext:
Växthuseffekten och klimatförändringar:
Världens klimat har alltid förändrats genom åren, men nu ser vi en förändring som inte är en vanlig förändring. Det kan hända alla möjliga saker bara temperaturen ändras till någon grad över/under det normala.
Vi märker redan idag hur olika naturkatastrofer sker i olika delar av världen.
De blir allt vanligare och alla börjar enas om att det är växthuseffektens förtjänst.
Växthuseffekten fungerar ungefär som ett växthus där solljuset värmer upp luften inne i växthuset, där det genomskinliga glaset kan ses som atmosfären.

Grunden till växthuseffekten är att olika slags strålningar höjer temperaturen.
Alla kroppar (flytande, gasformiga och fasta) som har en temperatur som ligger över den absoluta nollpunkten utsöndrar strålning.
Ju högre temperatur kroppen har desto mer kortvågig strålning ger den ifrån sig.
Jorden tillförs värme genom kortvågig strålning från solen (som är mindre än 4 mikrometer). Solens kortvågiga strålning når jorden där hälften av strålningen reflekteras ut i rymden. Den andra hälften av solenergin som absorberas av atmosfären/växter mm kan värma upp luften närmast ytan eller bidra till avdunstning av vatten. Fast en del av energin sänds ut som strålning.

Vid de temperaturer som normalt finns på jorden kommer större delen av strålningen att vara mellan 4 och 100 mikrometer som visar på att den strålningen är långvågig.
Den här strålningen kommer inte lika lätt genom atmosfären som den kortvågiga (då den är som en genomskinlig vägg) utan en stor del av den långvågiga strålningen stannar därför kvar och ger jorden värme. Det här kallas för växthuseffekten som är en helt naturlig process.
Jorden skulle vara en livlös och iskall planet (ca 33 grader kallare än idag) utan den men den ger också numera ett problem.
Den ökade mängden av växthusgaser förstärker den här effekten.
Om halterna av växthusgaserna (varav de vanligaste är vattenånga, freoner, koldioxid, kväveoxid, metan, vattenånga och ozon) ökar o hålls värmen kvar nära jordytan. Det medför i ett längre perspektiv att jordens klimat förändras.
Den förbränning av fossila bränslen som sker på jorden har lett till att halten av växthusgaser har ökat rejält, framförallt av koldioxid. Halten av koldioxid i atmosfären har ökat från att vara 290 miljondelar år 1850 till att vara 370 miljondelar 1999 (ökning med 28 %).
Man förväntar sig att halten kommer öka ytterligare till år 2050, då man tror att halten kommer att vara på ungefär 500-600 miljondelar.

Det som påverkar dagens klimat (i stora drag):

• Strålning
• Cirkulation (att det rör sig i luft och vatten)
• Hav och land (Topografin)
• Mänsklig aktivitet (stor del)

Den grundläggande energin kommer från solen. Cirkulationen i hav och atmosfär fördelar energin över jorden beroende på topografins utseende.
Människor kan påverka det mesta av dagens klimat, och om människan börjar ändra på till exempel cirkulationen av energi i haven kan det få stora konsekvenser.

Det finns en nästan 100 procentlig säkerhet om att temperaturen på jorden kommer att öka på grund av det här. Det är mer osäkert vilken påverkan det kommer att få i olika delar av världen.

Vad kommer att hända med vårat klimat i framtiden och nu?

• Fler naturkatastrofer och snabba förändringar i vädret
I dag börjar vi märka hur det kommer hastiga väderomslag och långt fler naturkatastrofer på jorden. Orkaner, översvämningar, torka, skogsbränder, jordskred och många fler är några exempel på katastrofer som kommer att bli allt vanligare och farligare ju mer koldioxid och andra växthusgaser vi släpper ut.

• Ozonhålet växer mer och mer
Ozonhålet som ligger över Antarktis har aldrig varit större och ozonet som ligger över Nordpolen börjar också försvinna. Solens skadliga UV-strålar kan därför lätt komma igenom på de ställena och orsakar hudcancer och ögonskador.
((Den UV-strålning som vi får när vi solar är inte skadlig till vissa gränser förutom att man kan få röd hy som det gör ont i några dagar (ozonlagret skyddar från en del av strålningen).

• Många djurarter får svårt att överleva
Eftersom temperaturen kommer att öka mest i norr, kan djur som lever i fjällen och polarområdena dö ut eftersom konkurrensen om mat blir hårdare och många av deras jaktmarker försvinner om polarisarna smälter (till exempel för isbjörnen).

• Polarisarna smälter
Eftersom temperaturen på jorden ökar så smälter polarisarna bara mer och för varje dag. Detta tillför en större mängd sötvatten till havet och det här kan påverka havscirkulationen och därmed rubba Golfströmmen. Om det här skulle hända skulle det troligen infinna sig en ny istid i norden eftersom golfströmmen drar med sig värme från Västindien.

• Barrskogen i Sverige kan försvinna
Barrskogen på norra halvklotet drabbas väldigt hårt eftersom det kommer ske den största temperaturhöjningen här om inte golfströmmen slutar strömma mellan Centralamerika och norra Europa.
Lövskogen skulle flytta norrut och barrskogen kan drabbas av skadeinsekter som medför störa förluster ekonomiskt.

• Sjukdomar kan spridas:
Den globala uppvärmningen medför att sjukdomar kan spridas till områden där den inte funnits innan. Sverige är ett av de många länderna som kan drabbas.
Förutom att stora värmeböljor som kan ta död på många äldre människor kan malaria drabba Sveriges södra delar, TBE och borrelia kommer att bli alltvanligare och sjukdomen leishmaniasis kan om vi har otur nå Sverige.
Varmare klimat innebär också att pollensäsongen blir längre och det drabbar många som är allergiska.
Några malariaepidemier är det inte fråga om, men det kan komma att inträffa enstaka fall.
Malariamyggorna kommer att kunna överleva i vårat klimat, nu när det blir varmare.
De hör annars hemma i ((((((tropiker och i Afrika))))))
De fästingspridande sjukdomarna TBE och borrelia sprids alltmer och det kan bli tal om att massvaccinera Sveriges befolkning.
Leishmaniasis är en parasit som finns hos hundar, sjukdomen kan spridas till människor via sandmyggor. Sjukdomen är egentligen inte dödlig, men en person med nedsatt immunförsvar kan dö.
När klimatzonerna ändras kan också nya former/kombinationer av smittoämnen uppkomma.

Norden och världen:
Vi i Norden kan som jag sade innan klara av en klimatförändring. Men alla kommer att få det svårare, det kvittar i vilken del av världen du befinner dig.
I USA kommer de få problem med torka som kan drabba det stora vetebälte som USA har. Det skulle få hela världens livsmedelsförsörjning att börja svaja.
I många delar av världen kommer man att få problem med stigande havsnivåer, men speciellt i de delar som ligger under/lite över havsnivån som Venedig, Nederländerna, Kina med sina otroligt många floder som skulle svämma över.
I Norden skulle man också få problem. Om sötvattenhalten i Atlanten ökar kan Golfströmmens riktning ändras och framför allt försvagas. Utan Golfströmmen blir Skandinaviens medeltemperatur 10 grader Celsius lägre. Då skulle en ny istid bli realistisk.

Ett av de största problemen kommer nog att vara det som nu börjar bli alltmer vanligt, nämligen naturkatastrofer som bara blir värre och värre.
I vissa delar finns dessa katastrofer som orkaner, tsunamis, jordskred, laviner, tromber och många fler.
Många har blivit förvånade över att man inte kunnat göra något större jobb för att varna människorna som är i riskzonen innan en katastrof.
Men det kostar ofta väldigt mycket pengar och det behövs ofta en riktig katastrof innan man satsar pengar på ett varningssystem/skyddssystem.
I media har man på senare tid börjat uppmärksamma att dessa katastrofer som är värre än vanligt beror till stor del på oss.
Många förnekar att det är vi som skapar den höjda temperaturen och förändrade klimatet.
De tror att det är en normal förändring, men jag tror på de forskare som medger att vi är delaktiga i klimatförändringarna.

Kyotoprotokollet:
Kyotoprotokollet är ett steg för att tillsammans försöka rätta till det som håller på att hända.
På 90-talet så började man diskutera klimatförändringarna flitigt inom Europeiska Unionen (EU) och resten av världen. År 1994, den 21 mars trädde en konvention i kraft, som handlade om klimatförändringarna, man skulle bland annat år 2000 ha minskat sina utsläpp till 1999 års nivåer. EU fullgjorde sin del, men industrialiserade länder som USA misslyckades.
I Berlin i mars månad 1995, började man förhandla om ett nytt protokoll, för att framför allt minska utsläppen i de industrialiserade landen under epoken efter år 2000.

För att fördraget skulle kunna godkännas behövdes minst 55 länders godkännande (ratificerande) som tillsammans står för 55 % av utsläppen.
När USA valde att stanna utanför samarbetet fanns det tveksamheter om fördraget skulle genomföras. USA:s främsta anledning var för dem att deras ekonomi skulle bli markant sämre
Australien godtog inte heller fördraget.
EU valde att erbjuda Ryssland en plats i WTO om de skulle godta fördraget, när Ryssland skrev under kunde avtalet träda i kraft.
Efter en längre tids arbete antogs Kyotoprotokollet den 11 december 1997 i Kyoto, Japan.
Gaserna som ska behandlas i Kyotoprotokollet är:

• Koldioxid (CO2)
• Metan (CH4)
• Dikväveoxid (N2O)
• fluorkolväten (HFC)
• Perfluorkolväten (PFC)
• Svavelhexafluorid (SF6)

Fördraget innebär att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5 % mellan åren 1990 och femårsperioden 2008-2012.

Hur mycket utsläppen ska minska i de olika länderna:
EU (hela tillsammans): minskning med 8 %, USA ska enligt protokollet genomföra en minskning med 7 % (godtog inte) och Japan ska minska sina utsläpp med 6 %. Det finns dock sätt att genomföra sitt åtagande på ett ”fult” sätt, dessa kallas för flexibla mekanismer.
De innebär att man kan köpa utsläppsrättigheter andra länder, om man genomför en minskning av utsläpp i ett annat land, kan man själv klara av avtalet utan att göra en minskning av utsläpp. Dessa länder väntar bara med den förändring som måste ske för att hindra alltför stora klimatförändringar.
Den svenska regeringen tycker att det är bra att man kan använda sig av de flexibla mekanismerna.

Energi:
Energi är en förutsättning för våra liv som inte bara ger oss fräcka datorer utan det ger oss ett viktigt bidrag för att kunna hålla vårt samhälle i välstånd och det ger oss en bättre hälsa.
Det finns också en negativ effekt av att använda/skapa energi, det påverkar vår miljö.
För att bygga kraftverk av olika slag så kanske man behöver röja lite skog för att få plats.
För att bygga upp ett kraftverk och hålla igång det behövs det energi och råvaror som i de allra flesta fall orsakar utsläpp av växthusgaser eller avfall av olika slag.
Många av våra vanligaste energikällor börjar betvivlas och man börjar titta i nya riktningar.
Fossila bränslen som kol, olja och naturgas avger växthusgaser, främst koldioxid.
De fossila bränslena står för 80 % av den energi som används och forskare och meteorologer är övertygade liksom många andra att detta påverkar jordens klimat.
Frågan om vilken/vilka energikällor man ska satsa på är en väldigt viktig fråga idag, i både FN och EU.
Åsikterna är delade, men jag ska berätta om de olika energikällorna så man kan förstå bättre.

Solenergi:
Solenergi kallas den energi som kommer från solens ljus, det är tack vare dessa strålar det finns liv på jorden. Fotosyntesen (grunden till alla biologiska processer på jorden) skulle inte fungera utan solljuset.
Det finns olika sorters solenergi. Det finns solenergi som är lagrad på jorden och solenergi som man tar upp genom att utnyttja strålningen från solen.
Den lagrade solenergin kan vara olika saker, till exempel fossila bränslen är lagrad solenergi (väldigt gammal fotosyntes).
Solfångare och solceller används för att ta hand om solenergin.
Solfångaren producerar värme, inte som solcellerna (i de flesta fallen kiselceller) som omvandlar solenergin till elektricitet. Energin räcker dock inte riktigt till, men solceller är vanliga i små saker som klockor och miniräknare.

Naturgas:
Naturgas är ett fossilt bränsle som har bildats av växter och andra organismer som har omvandlas på grund av högt tryck och hög temperatur. Processen tar många miljoner år så man kan säga att det är en sorts återvinning.
Naturgas är precis som kol och olja ett fossilt bränsle men naturgasen är ”renare” och vid förbränning bildas nästan bara koldioxid, vattenånga och kväveoxider. Det bildas mindre mängder av koldioxid vid förbränning av naturgas än av kol eller olja, men det är fortfarande inte helt miljövänligt.
Många länder börjar ersätta kol och olja av dessa miljömässiga anledningar. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning.
Naturgas är den tredje största energikällan efter kol och olja. I Sverige använder man inte naturgas så mycket. För att tillverka el använder man endast naturgas till 0,7 %.

Kol:
Kol är som sagt ett fossilt bränsle, det innehåller många ämnen, många är skadliga för naturen, framför allt koldioxid.
Det utsänder också svaveloxider som naturgasen inte gör, svaveldioxider och kväve-oxider orsakar dessutom försurning i vattendrag.
Kol är det mest använda bränslet före oljan som var det mest använda i mitten av 1900-talet.

Olja:
Ännu ett fossilt bränsle, olja samlas i fickor med porösa bergarter.
Oljan används främst inte till eldningsolja utan större delen av oljan förädlas till bensin för bilar, bussar och flygplan.
Oljan är också farlig för miljön när den förbränns och släpper ut ungefär samma gaser som kolet: koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider.
Oljan ger dessutom stora skador på miljön om en oljeplattform/oljetransporter skulle haverera.
Oljan sprids lätt med strömmar och orsakar stor förödelse för djurlivet, bland annat för fåglarna som lätt dör när de blir smetiga av oljan. De kan inte längre resa sina vingar och det blir lätt förgiftade av oljan.

Bioenergi:
Bioenergi som kan tas upp ur biologiska material.
Bioenergi är ett ganska enkelt och miljövänligt sätt att skapa energi.
Det finns tveksamheter om vad man kan kalla för biobränsle. Brännbart hushållsavfall kan till exempel räknas som ett biobränsle.
Att elda med träd som bränsle är ett alternativ. Länder med mycket skog, som Sverige använder sig mer av biobränslen än vad andra länder gör.
Det produceras däremot inte lika mycket el med biobränsle, det gäller både i Sverige och i världen, i Sverige står biobränsle för 2,7 % av elproduktionen, medan det är mindre än 1 % i hela världen.

Uran:
Uran är en av de vanligare metallerna, den är radioaktiv och finns på många ställen i världen.
Det tog ett tag innan man började använda uranet till atomklyvning, fission.
Uran användes först som färgämne tills man på 1800-talet upptäckte att uran var radioaktivt. Efter detta har strålning varit ett viktigt hjälpmedel för sjukvården (till exempel för att ta bort tumörer).
Fission ger stora energimängder och utnyttjas i kärnkraftverk för elproduktion. Sverige är ett av de länder som använder kärnkraft flitigt (står för 46 % av elproduktionen) medan världen i stort använder kärnkraften mindre (17 % av världens elproduktion)
Det finns både positiva och negativa saker med kärnkraften:
Kärnkraften släpper inte ut några växthusgaser och ger väldigt mycket energi, men om det radioaktiva bränslet eller själva kraftverket inte kontrolleras på rätt sätt kan en stor katastrof inträffa, som finns kvar länge (radioaktivitet).

Vattenkraft:
Vattenkraften fungerar tack vare solen som värmer upp havens ytvatten, som avdunstar, kondenseras och bildar moln som släpper ifrån sig regn och snö. När den här ”vattenmängden” forsar ner för till exempel åar och älvar kan man tack vare nivåskillnaden driva ett vattenkraftverk (vattnets rörelse - rörelseenergi).
Vattnet strömmar från en högre nivå till en lägre, vattnet passerar en turbin som får dess axel att rotera. Den ”snurrande” turbinen driver en generator där elektricitet alstras.
Vattenkraftverkets föregångare var kvarnar där man hade ett stort trähjul som snurrade runt med hjälp av vattnets kraft, samtidigt maldes säd inne i kvarnen.
Vattenkraftverken ger inga skador på den globala miljön men det lokala området nära kraftverket eftersom man bygger dammar mm. Fiskar som laxar får svårare att ta sig fram och många stammar har dött ut. Vattenkraft kan i vissa fall också ge försurning av vattendrag.

Vindkraft:
Vindkraften är en av de äldre energikällorna, den har använts för länge sedan, och idag används den för att producera el. Vindkraften är dock väldigt liten i både Sverige och världen (mindre än 1 % av elproduktionen hos båda).
Energin utvinns ur vinden som driver en ”snurra”, vindkraften fungerar på ungefär samma sätt som vattenkraften med undantaget att det är vatten respektive vind som får snurr på en generator som alstrar el.
Vindkraften ger inga utsläpp och ger inte miljön några stora skador, men kraftverken ger ifrån sig höga ljud, som (omgivningen inte gillar)
Vinden finns tillgänglig överallt i världen och är en väldigt snabbt växande energikälla.

Vår energianvändning:
Energianvändningen har ökat med mer än 100 % sedan 1965, mycket för att nya saker som datorer mm kräver mera energi.
Alla personer på jorden använder olika mycket energi.
Förutom enskilda personer så använder industrin det mesta av energin.
Det som främst påverkar hur mycket energi man förbrukar är traditioner, etnisk bakgrund, kultur, var/hur man bor, ålder, kön och inkomst.
Varje människa har trots allt sitt eget beteende och det behöver inte bero på någon av de sakerna som står här.
Ryssland, Kina och USA använder mest energi på jorden. En genomsnittlig afrikan använder 4,4 MWh per år medan en genomsnittlig invånare i Europa använder nästan det tiodubbla, 41 MWh. Varje svensk använder i genomsnitt 73 MWh per år.
Den energianvändningen Somalia har årligen använder vi på tre dagar i Sverige. Detta beror framförallt på hur rikt landet är, ju högre BNP (Brutto National Produkt= värdet på alla varor och tjänster i ett land), desto mer energi behövs.
En person i Somalia kan inte använda lika mycket energi som en svensk eftersom han inte har så mycket som kräver naturresurser.
Energiförbrukningen kan variera beroende på klimatet också, för att värma upp ett hus i Norrland behövs mer energi än att värma upp en lägenhet i södra Sverige.
Ett viktigt faktum är att villaägare är bättre på att spara varmvatten och energi är vad en person som har lägenhet gör.
En människas inkomst är väldigt viktig när

Vad det gäller åldern så är det ganska olika, när man är liten använder man inte mycket energi alls (0-10 år), utan mest bara för att hålla sig ren vilket inte är ofta vid den åldern.
Personer i tonåren använder tvättmaskin väldigt mycket och har fler apparater och använder dessa mer. Dessa apparater är oftast modernare och är energisnålare än de äldre apparaterna.
De är däremot mer slösaktiga med energi än vad äldre är, duschar onödigt länge med mera.

I 20 års åldern skaffar många bil vilket ger ännu mer energianvändning. I perioden 20-50 håller alla personer en ganska jämn energianvändning för att efter den åldern gradvis minska.

Tankar om miljön:

Barn som är i åldern 0-10 har ingen större kunskap. Ett barn kan dock bli påverkat av saker som får hon/han att tänka annorlunda om miljön i framtiden.
Det kan vara små saker som att hon/han levde under tuffa väderförhållanden eller var i tidig ålder med om nedhuggning av skog och så vidare.
Bara barn i tonåren använder mer energi än många andra åldersgrupper betyder detta inte att de bryr sig mindre om miljön, de tänker bara inte på att sådana småsaker kan göra stor skillnad.
Bara för att man utger sig för att leva miljövänligt, betyder verkligen inte att man använder mer energi. En familj som bryr sig mycket mer om sitt eget välbefinnande kan använda lika mycket energi som den ”miljövänliga”.

Män och kvinnor använder ungefär lika mycket energi. Båda könen utför samma sysslor och har ungefär samma tänkande om miljön. I organisationer som kämpar för miljön är antalet män och kvinnor ungefär lika många.
Däremot finns det kanske fler män som tänker lite ”slappt” och tar till 100 % en biltur på 1 kilometer istället för att till exempel cykla.

För att ytterligare förklara hur människans beteende påverkar vår natur kan jag berätta att allt som människan gör har en sorts koppling till naturen.
Lever man så tillför man koldioxid när man andas ut som växterna tar upp. Växterna använder det för att genomföra sin fotosyntes.
Bygger man en ny väg så röjer man bort skog, människan behöver mer och mer plats, medan miljön får den plats som är över.
För länge sedan kunde man inte påverka miljön lika mycket. Då var jordens invånare mycket färre och folkens energibehov mycket mindre. Man visste inte hur man kunde utnyttja naturtillgångarna.

Hållbar utveckling:

Detta är saker som kan hjälpa världen att få en hållbar utveckling, men det behövs mer än några enstaka personers hjälp.
En hållbar utveckling innebär att ekonomin, miljön och det sociala (kort sagt hela samhället) får en hållbar utveckling, och det är svårt att lyckas med att allt ska bli bra.
Alla de utsläpp som vi har gjort är en följd av att försöka ge jordens människor en hög levnadsstandard och en hög bekvämlighet. Det kommer inte att gå att bara ta bort alla saker som vi nu har vant oss vid, men vi borde förstå att det går att leva utan dem, som också många gör.

Slutsatser och egna tankar:

Om växthuseffekten:
Växthuseffekten och dess följder är ett bevis på vilken kraft miljön har, mycket mer än vad många tror. Bara om man ändrar lite händer mycket. Jag tycker att det är lite positivt att vi får ett varmare klimat, men det sker så mycket som inte är lika kul så det är inte på långa vägar värt att orsaka en ökad växthuseffekt.
Jag tycker att vi måste ta vara på den natur vi har, bara för att vi har mest makt på jorden behöver vi inte förstöra för en massa andra varelser/växter här.
Det är ganska konstigt att det finns många forskare som tänker på att jorden går under om några tusen år istället för att ägna den tid de har åt att hjälpa jordens människor att göra dagens tid bra.
Jag tror faktiskt att människor i olika åldrar tänker olika om miljön, jag tror att yngre människor tänker mer på miljön än äldre. Trots att äldre människor gillar att ta långa promenader i naturen, något som inte yngre människor brukar göra, men jag tror att många unga människor tänker mer på miljöns framtid, äldre människor bryr sig inte så noga, eftersom de inte ska leva länge till.
Själv tycker jag att alla borde bry sig, oavsett hur gammal man är.

Om Kyotoprotokollet:
Jag anser att Kyotoprotokollet var ett första steg mot ett samarbete för att hjälpa miljön och oss själva i framtiden. Ett steg för att alla måste hjälpas åt för att få en hoppfull utveckling av det hela.
I framtiden kommer det att behövas att man håller det som bestäms i avtal och alla länder i världen måste vara delaktiga.
Man bör ha korta mål (kontrollstationer) för varje land där man kan se hur man ligger till för att lyckas med det planerade avtalet. Man kan ha kontroller varje halvår, medan man måste ha genomfört sin uppgift, inom till exempel en treårsperiod. Uppgiften kan till exempel vara att minska användningen av fossila bränslen med 20 %.
Man måste ha ett mål, ett årtal när man ska sluta använda de fossila bränslena helt.

Jag förstår inte vad som är bra med att svenska regeringen och många andra tycker att det är ok med de flexibla mekanismerna. Det är väl bra att ett land hjälper ett annat med att få ner utsläppen. Det är däremot dåligt om man själv sedan får släppa ut lika mycket som det andra landet egentligen skulle ha gjort.
Måste man vara så självisk? Alla kan väl hjälpa varandra. Man behöver väl inte kämpa allt vad man kan för att göra så lite som möjligt. Då har de flesta missat hela principen med avtalet.

Vilken energikälla är verkligen ”bäst”?
Ja, det beror på om man ska tänka på miljön eller inte och det beror väldigt mycket på vem man frågar.
De förnybara energikällorna biobränsle, vattenkraft, vindkraft och solenergi?
De fossila bränslena naturgas, kol och olja?
Eller är det den alltid diskutabla kärnkraften?

Det beror på om man tänker i ett långt perspektiv eller i ett kort.
Oljan kommer att ta slut, man undrar bara när. Bränslet som man har till bilar kommer då troligen att stå mellan bioenergins etanol och kolens diesel.
Mycket kommer att hänga på priset, men annars är etanolen mycket mer miljövänlig, utsläppen skulle öka väldigt mycket om man ersatte oljan med kol.

Vad det gäller elen finns det många olika lösningar. Om man vill använda de förnybara energikällorna mer så finns det vissa begränsningar, vattenkraften kan man inte använda sig av överallt, vindkraften behöver ha ett elproduktionssystem vid sidan om den egna produktionen, när det inte blåser tillräckligt.
Biobränslena kräver tillgångar som inte alla länder har, men till exempel Sverige är ett av de länderna som har en stor tillgång av skog.
Solenergins teknik med solceller kostar än så länge för mycket för att kunna användas i stor skala.
Kolet och oljan ger större utsläpp av växthusgaser och därför har många länder börjat välja naturgasen före dessa, men kolet är fortfarande dominerande eftersom det är billigare.
Alla dessa tre energikällor finns i begränsad mängd, kolet kommer troligen att räcka längst tid.
Kärnkraften finns det stora politiska motsättningar mot användningen.
Man vet aldrig när en ny olycka sker, och avfallshanteringen måste fungera perfekt, framför allt efter olyckorna i Tjernobyl och Harrisburg.

Fusion kan vara lösningen, det är den här processen som får stjärnor att lysa, som till exempel solen.
Fusion innebär att det sker en sammanslagning av två lätta atomkärnor till en tyngre, som ger otroliga mängder energi.

Om vi inte lyckas med detta måste vi ha alternativ. Vill man tänka på miljön i ett långt perspektiv bör man satsa på att öka antalet vind- och vattenkraftverk samt solcellanläggningar för att med hjälp av en säker kärnkraft förse världen med ström. Uranet räcker väldigt länge, en ”säker” hjälpenergikälla till de förnybara.
Etanol bör ersätta bensinen, inte dieseln.
Sker det olyckor med kärnkraften bör man ersätta den med naturgas som är mer miljövänligt än kolet och oljan

Vad kan vi då göra för att få en hållbar utveckling?

För att förbättra miljöns förhållanden måste vi vara beredda på att offra lite av vår bekvämlighet, men det kommer inte att gå, om inte alla bestämmer sig för att göra det.
Alla måste ta sitt ansvar för att få en bra utveckling på jorden. Om något land till exempel ska sänka sina utsläpp av växthusgaser med 10 % är uppdraget lika svårt för alla. Då ska inte någon komma undan och säga: ”Nej, vår ekonomi fungerar inte då.”
Okej, då är det landet inställt på att behålla sitt sätt att fungera hur länge som helst. Det här landet har då inte fattat att deras ekonomi kan drabbas av betydligt värre saker om de inte hjälper till. Naturkatastroferna blir fler och de kan ödelägga stora landareor, som kostar flera miljoner att bygga upp igen. När en sådan katastrof väl har hänt så borde alla fatta att man måste minska utsläppen, men nej, vissa lär sig aldrig.
Hela världen måste förstå att vi är tvungna att klara oss utan kol, olja och naturgas. Ju tidigare vi börjar byta ut dessa, desto mindre blir chocken när de fossila bränslena är slut.
De förnybara bränslena ska ersätta (biobränslen, solenergi, vattenkraft och vindkraft) i elproduktionen.
Det stora problemet är att dessa är dyrare är de fossila bränslena.
De stora företagen tänker mer på att tjäna pengar än på att de förstör den jord vi lever på och man kan inte köpa en ny.

Ett enkelt sätt att få igång marknaden med de förnybara energikällorna är att medvetet höja priset på de fossila bränslena. Då kommer folk att söka sig till den billigare varianten (förnybart bränsle).
Om det finns länder som inte är intresserade av de förnybara bränslena kan det bli aktuellt att fånga in den koldioxid som man släpper ut innan den når atmosfären. Koldioxiden kan pumpas ner i bergrunden, i till exempel bergrum där det fanns naturgas eller olja innan man pumpade upp den.
Man skulle inte kunna fånga in den koldioxid som bilarna ger ifrån sig, men annars är det möjligt. Pumpas koldioxiden ner till 500 meters djup i ett hav kommer gasen att kunna ta sig upp till ytan igen, men om den pumpas ner till 3000 meters djup eller mer blir koldioxiden en vätska (flytande). Den vätskan är tyngre än vatten och den lägger sig på havets botten och tar sig inte upp till ytan.
Fjärrvärme är ett bra alternativ för att värma upp hus. Man värmer upp en massa villor/lägenheten på en gång, istället för att alla ska ha sin egen uppvärmning.

För att hjälpa miljön kan du göra många olika saker, även om inte grannen eller din kompis försöker:

• Minska din användning av fossila bränslen. Titta över dina resvanor och om du verkligen behöver använda bilen. Köp ingen bensinslukande statsjeep som både kostar mer för sig och för miljön. Åk kollektivt så mycket som möjligt. När oljan tar slut, köp biobränsle (etanol) inte diesel.

• Mindre energianvändning i hemmet: byt till lågenergilampor, stäng av alla apparater som du har använt, stand-by-läget drar mer energi än vad man tror. Sänk värmen när du inte är hemma och frosta av frysen regelbundet. Fyll tvätt och diskmaskiner, de ska inte vara halvfulla och använd inte mer vatten till dusch, disk och tvätt än vad som behövs.

• När du handlar: Köp produkter som ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vår Miljö!

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-11-17

    Hej! Din uppsats var mycket intressant! Skulle jag kunan få använda lite införmation som du använt? Vad har du för källor? MVH Vendela

  • Inactive member 2009-11-17

    Hejsan! Din uppsats var jätte intressant. "En enskild person i Sverige bidrar med att släppa ut sex ton koldioxid varje år, men i USA, som svarar för 45 % av utsläppen släpper varje enskild person ut 21 (!) ton koldioxid per år. Det skulle göra en stor skillnad om var och en minskade sina utsläpp med i alla fall 10 %. Jag vill skriva om det här eftersom jag vill att folk ska bry sig mer om miljöns situation än vad man gör idag." Är något jag verkligen började tänka på..! Vilken kälal fick du det ifrån? MVH Vendela

Källhänvisning

Inactive member [2006-08-23]   Vår Miljö!
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6714 [2018-12-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×