Mozarts liv i korta drag.

3 röster
14935 visningar
uppladdat: 2006-08-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Johannes Chrysostomus Wolfgangus Theophilus är idag känd som Wolfgang Amadeus Mozart, det musikaliska geniet. Han bestämde sig för att kalla sig själv Wolfgang Amadé eller Wolfgango Amadeo. Theophilus är det grekiska namnet för det latinska Amadeus, båda betyder ”Älskad av gud”.

Kapellmästaren Leopold Mozart står leende bredvid sin maka som just fött en son. Det är parets sjunde barn och kom att bli en av deras två enda överlevande. Året är 1756. Maria Anna Walburga Ignatia, också kallad Nannerl, var fem år äldre och gladdes åt sin nya bror. Alla hoppades att den lilla sonen skulle överleva och alla (även vi som lever idag) är mycket glada att han gjorde det! Familjen bodde i Salzburg, Österrike.

Leopold hade insett Nannerls musikaliska talanger och hoppades att sonen också skulle besitta samma förmågor, vilket visade sig sant. Redan som treåring började lilla Wolfgang ta efter sin syster genom att plinka på pianot och lära sig vilka tangenter som gav vilka toner. Han lärde sig snabbt och Leopold bestämde sig för att lära sonen spela på riktigt. Senare skulle han även lära sonen spela violin.
En dag hittade Leopold sin fyraårige son sitta vid bordet och klottra på ett papper. Wolfgang påstod att det var en komposition och Leopold skrattade åt sin sons dumheter, man kan ju inte komponera när man är 4 år. Men när han sedan såg närmare på pappret vände han sig med tårar i ögonen mot en vän som var närvarande och visade honom vad sonen hade gjort. Det var en helt perfekt komposition utan några som helst fel.

När Wolfgang var 6 år, Nannerl 11, bestämde sig fadern för att ta med sig sina underbarn på en europaturné och visa upp deras talanger för de kungliga hoven. De besökte bland annat Wien, där barnen spelade för den kejserliga familjen Habsburg. Det sägs att Wolfgang, efter att ha trillat ner från pianopallen och blivit räddad av Marie Antoinette, sagt: ”Vill ni gifta er med mig, ja eller nej?” Marie Antoinette (som kom att halshuggas år 1793 i Paris) lekte med Mozartbarnen i parkerna kring Schönbrunn palatset.
Europaturnén omfattade även städer som München, Paris och London. Wolfgang kom att resa totalt ca 10 år av sitt liv och drog på sig flera sjukdomar, vilket försvagade hans immunsystem. Men han var ändå väldigt stark med tanke på att han överlevde scharlakansfeber i en tid då folk kunde dö av en vanlig förkylning.

Wolfgangs talanger blev mer uppskattade än Nannerls, vilket ledde till att hon senare fick stanna hemma medan fadern reste med sonen. Wolfgang var något utöver det vanliga; han kunde spela vilket stycke som helst första gången han såg notbladet och hans hänförda publik brukade testa hans förmågor genom att sätta ögonbindel på honom och låta honom spela - vilket inte var någon utmaning för det unga geniet. Han kunde till och med spela stycken efter att bara ha hört dem en gång. Detta blev uppmärksammat när han kopierade en nästintill hemlig mässa i Rom (som egentligen inte skulle få lämna kapellet). Den då trettonåriga Wolfgang satt med penna och papper i knäet och skrev av musiken i hemlighet. Endast några småfel kunde hittas i hans kopia.
Sin första pianokonsert skrev han vid fyraårsåldern, sin första symfoni vid 7 och sin första opera vid 14. Vad gjorde du när du var i dessa åldrar?
Underbarnet blev erbjuden jobb vid Milanooperan redan som fjortonåring.

När han var 14 år tilldelades han den påvliga gyllene-sporren ordern och fick därmed rätten till att kalla sig själv ”Riddare”, vilket han endast gjorde ett fåtal gånger. Han fick en sorts medalj, vilket gjorde många avundsjuka. Vid en middag ska han ha lämnat bordet då flera personer skämtat hånfullt om ämnet.
En av hans resor blev sorgsnare än de andra. År 1778 reste han till Paris och Leopold insisterade på att modern Anna Maria skulle följa med.
Resan blev dyr och Wolfgang tjänade mindre än han betalade. Marie Antoinette, som nu bodde i Paris som drottning, mindes inte pojken hon lekt med i Wien och ville inte låta honom spela i slottet Versailles. Modern Anna Maria blev hastigt sjuk, Wolfgang sprang desperat efter en tysk läkare eftersom han inte litade på de franska.
Den 30 juli skrev Wolfgang till sin far att modern ligger mycket sjuk och avslutar brevet med några rader om vad han har komponerat. Egentligen hade modern varit död i över 2 timmar. Wolfgang ville inte ge nyheten till Leopold, utan lät en vän göra det. I ett brev från Leopold till Wolfgang skriver fadern och anklagar sonen för moderns bortgång.
På vägen hem från Paris stannar den nu ensamme Wolfgang förbi i München där han planerar att fria till Aloysia Weber, en sjuttonårig flicka som tidigare sjungit i flera av hans verk och hade Wolfgang att tacka för sina stora framgångar inom operavärlden. När Wolfgang klev in i rummet låtsades Aloysia att hon inte kände igen honom och skrattade åt honom. Wolfgang satte sig genast vid pianot och spelade en melodi och sjöng: ”Jag skiter i flickan som inte vill ha mig…”

Väl tillbaka i Salzburg, staden han hatade för dess dumma folk, hade han inte bara förlorat sin mor utan också gått i finansiell förlust. Folket i Paris gillade inte hans musik.

Wolfgang blev anställd hos ärkebiskopen av Salzburg och skickades ut på en resa till Wien. Där träffade han Aloysia Webers syster Constanze och en vänskap började blomma. När han sedan skulle återvända till Salzburg tog resan längre tid än väntat vilket ledde till att han kom 2 dagar försent. Ärkebiskopen blev rasande och kallade honom alltifrån ”slyngel” till ”idiot”. Wolfgang försökte hålla humöret i styr och frågade: ”Så ers nåd är inte nöjd med mig?” Ärkebiskopen skrek till svar: ”Du är den värste jag haft i min tjänst, UT! Där är dörren!”. Wolfgang bugade sig hastigt. ”Äntligen! Imorgon ska ni få det skriftligt.” sade han irriterat och gick mot dörren. När han skulle gå nerför trappan kom Greve Arco, en av ärkebiskopens män, och sade hejdå till Mozart med ”en spark i ändan” som Mozart skriver i ett av sina brev.

Efter det bestämde sig geniet för att lämna Salzburg för gott och bosätta sig i Wien. Han flyttade dit år 1781 och fick bo hos familjen Weber. I flera brev från det året skriver han hem till sin far och berättar hur bra Constanze är. Fadern förbjuder sonen att gifta sig, men denna gång bestämmer sig Wolfgang för att gå emot sin faders önskan.
År 1782 får han en beställning på en tysk opera, av kejsare Joseph II (Marie Antoinettes bror) och operan blev ”Die entfürhrung aus dem serail” eller på svenska: ”Bortförandet ur seraljen”. Mozart blev vän med Joseph och förblev så ända fram till kejsarens död år 1790.
Två dagar efter premiären av operan, den 4 augusti, gifte sig Mozart med Constanze i Stephansdomen i Wien med bara några få gäster inklusive prästen.

Framgången började komma på allvar och Wolfgang flyttade till en egen lägenhet tillsammans med sin fru. Folket i Wien, musikens stad, älskade honom och skickade gåvor för jämnan. År 1783 föddes parets första barn, en son vid namn Raimund Leopold. Han dog inom kort och paret reste till Salzburg där Constanze sjöng i en mässa. På hemvägen stannade de till i Linz, där Mozarts berömda Linzsymfoni spelades.

1784 födde Constanze parets andra barn; Carl Thomas. Han levde långt inpå 1800-talet.
Wolfgang blev mycket sjuk under sommaren men det hindrade inte honom från att komponera, vilket han fann mycket mer rogivande än att vila. Under året uppträdde han på ca 22 konserter där han själv spelade solo på pianot. Han hade slutat med fiolen och ägnade sig nu åt att sitta vid pianot och dirigera.

Leopold Mozart kom på besök i Wien år 1785 och det var ett nervöst möte mellan sonens fru och svärfadern. Constanze var orolig att Leopold inte skulle finna henne vacker nog för sin son (och hon var inte vacker) men Wolfgang tröstade genom att säga: ”För pappa spelar utseendet ingen roll om personen har ett vackert inre”.
Trots detta var Leopold kritisk till Constanze och han accepterade henne aldrig riktigt.
Samma år började Wolfgang komponera en ny opera efter libretto av Lorenzo da Ponte; ”Le nozze di Figaro” eller på svenska: ”Figaros bröllop”. Operan var baserad på en fransk pjäs, vilken blivit bannlyst av Joseph II då den skapat oro bland adeln eftersom pjäsen handlar om en tjänare som är ”bättre” än sin mästare.
Trots att pjäsen var bannlyst lyckades Wolfgang få kejsarens stöd till operan och den uppfördes med stor publik och de älskade den.

Leopold introducerade Wolfgang till Frimurarordern. Ordern var hemlig och Wolfgang blev en flitig medlem. Genom ordern blev han presenterad för Emmanuel Schikaneder som ägde en opera i Wien; ”Teater auf dem Wien” och som kom att spela en stor roll i Mozarts sista opera.

Domgasse 5 blev paret Mozarts nya bostad, mitt inne i Wiens centrum bara någon minut från Stephansdomen. Det är en exklusiv bostad med flera rum och paret hade tjänstefolk. Wolfgang tjänade väldigt bra men hade svårt att hålla i pengarna. Han hade en kärlek för biljardspel och det sägs att han gillade att spela om pengar. Constanze födde nästan ett barn om året men hittills var det bara Carl Thomas som överlevt.

Wolfgang älskade England och efter att ha blivit god vän med Johann Christian Bach och Michael Haydn ville han ta med sig sin fru och följa med denne till London för att bosätta sig där. Men Leopold vägrade ta emot parets barn medan de var borta så de blev kvar i Wien.

År 1787 dog Leopold, vilket resulterade i en av Wolfgangs kanske mörkaste operor; ”Don Giovanni”. En sak som är gemensamt i hans operor är att de alla har en likhet med hans eget liv. Ta tillexempel ”Enleveringen ur seraljen” som handlar om en flicka som blir bortförd ur sitt hem. Samma sak var det med Constanze, som flyttade med Wolfgang trots sin mors protester. I slutet på ”Don Giovanni” kommer vålnaden efter en avliden kommendör och ger ett straff till Don Giovanni för att ha låtit honom dö… Wolfgang skyllde med all sannolikhet Leopolds död på sig själv och han hade skuldkänslor i hela sitt liv. Alltså är Leopold kommendören och Wolfgang Don Giovanni.
Operan framfördes för första gången i Prag, i oktober, och Wolfgang dirigerade själv.

Tillbaka i Wien blev han kammarkompositör men hans hälsa försämrades precis som Constanzes. Hon åkte till Baden och lades in på behandling. Parets ekonomi försämrades och Wolfgang gav lektioner och komponerade mycket flitigt. Tidigare hade han tagit den 14-årige Beethoven som elev men de två kom inte överens då Ludvig Beethoven vägrade lyssna på Mozarts tips och de två skiljdes åt som ovänner.

År 1789 blev Wolfgang tvungen att ständigt låna pengar av sin vän Michael Puchberg som var den enda som hjälpte honom i den ekonomiska kris som följde honom ända ner i graven. Ännu en opera komponerades med libretto av Lorenzo da Ponte; ”Cosi fan Tutte”. Operan blev en succé men som vanligt kostade det att framföra operorna och slutlönen blev ganska låg.
Detta år reste han även på en europaturné men fick inte speciellt mycket pengar för besväret.

Under 1791 hände mycket. Constanze födde en son vid namn Franz Xaver Wolfgang som överlevde tillsammans med Carl Thomas.
Under sommaren kom en mystisk man helt klädd i svart med mask för ansiktet på besök hos Mozart och beställde ett Requiem, en dödsmässa. Wolfgang trodde att någon skulle döda honom och sedan spela dödsmässan på hans begravning så han började kalla den ”mitt Requiem”. Betalningen var hög så han satte genast igång med att komponera, med tankar om döden som ständigt förföljde honom.
Emmanuel Schikaneder, mannen som var medlem i samma frimurarorder som Wolfgang, skrev ett libretto till en opera; ”Die zauberflöte” eller: ”Trollflöjten”. Den skulle inte uppföras på stadens fina stadsopera som alla Mozarts tidigare operor, utan den skulle visas på den lilla ”Teater auf dem Wien” som Schikaneder själv ägde.
Operan stod klar i september med Schikaneder själv som fågelfångaren Papageno. I en av operans duetter, när Papageno och Papagena sjunger varandras namn stod det i originalmanuset att de skulle sjunga: ”Papa-papageno” men Schikaneder föreslog istället att de skulle göra det lite roligare att sjunga: ”Pa-pa-pa-pa-pa-pa-pageno”. I operan finns dolda budskap från frimurarordern som inte upptäcktes förrän långt efter dess premiär.

Wolfgang ville spela Schikaneder ett spratt under en föreställning, så han gick till orkesterdiket och satte sig vid det lilla pianot som skulle spela när Papageno låtsades slå på klockspelet. När Schikaneder slog kom det inget ljud så han kollade ned mot pianot där en leende Wolfgang satt. Sedan spelade Wolfgang ett plötsligt ackord och Schikaneder skyndade sig tillbaka till klockspelet för att hinna slå. Därefter började plötsligt Wolfgang spela och slutade precis när Schikaneder skulle slå på klockspelet. ”Håll käften!” skrek Schikaneder och hela operan skrattade.

I november blev Mozart så svårt sjuk att han blev sängliggandes. Tidigare hade han ramlat och slagit i tinningen, vilket ledde till en stroke som gjorde honom förlamad i halva sidan. Eller var det stroken som fick honom att ramla? Det finns många teorier om hur Mozart dog. Några säger att han söp ihjäl sig, några säger att han dog av feber och njursvikt (troligast) men några påstår att han blev förgiftad av sin rival Antonio Salieri, som var avundsjuk på Wolfgangs framgångar.
Mozart ville göra klart sitt Requiem och skrev medan han låg i sängen. När han blev alltför sjuk fick en av hans elever (Franz Süssmayr) skriva medan han berättade hur. Wolfgang trodde att Constanze var otrogen med Süssmayr, vilket aldrig kunnat bevisas. Franz Süssmayr fick smeknamnet ”Saurmayr” (Süss= Söt – Saur= sur) av Wolfgang.

Den 5e december 1791 dog världens mest älskade musiker, bara knappt 36 år gammal. Han begravdes på St. Marx kyrkogården dagen efter han dog och ingen fick följa med till graven. Än idag vet ingen vart han ligger begraven, men ett kranium har hittats och efter DNA-tester har de hittat likheter med benen från Mozarts släktingar. Kraniet stals på 1800-talet då en dödgrävare grävde upp graven för att få plats för fler kroppar. Skallen har fram tills idag hållits gömd h...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Mozarts liv i korta drag.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-08-08]   Mozarts liv i korta drag.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6669 [2020-12-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×