Vetenskap om vetenskap

1 röster
11445 visningar
uppladdat: 2006-05-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vetenskapsteori

När man från vetenskapsfilosofin använder olika teorier blir det högst intressant att veta hur dessa teorier framkommit. Begreppet vetenskapsteori innebär alltså hur vi använder kunskap och forskning, om forskning.
För att brukade de vetenskapliga metoderna kan man använda olika tillvägagångssätt så som induktiva, hypotetiskt-deduktiva, falsifikation och paradigm. Med mitt arbete om Vetenskapsteori så syftar jag till att förklara dessa olika metoder samt skaffa mig en uppskattning kring dessa frågor;
1. Vilka likheter och skillnader kan du hitta mellan naturvetenskapens syn på vetenskap och humanvetenskaperna? Överväger likheterna eller skillnaderna?
2. I vilken forskningstradition tycker jag att jag själv hör mest hemma?

Vetenskapliga Metoder;

Induktiva
En faktabearbetningsmetod som utgår från enskilda företeelser, och sedan drar slutsatser om helheten, eller i alla fall en del av helheten. Och bildar ett slags allmän slutsats.
Exempelvis så tar man en vanlig uppfattning kring något och kallar den för premiss t.ex. alla bebisar födds blåögda. Och där efter så drar man en slutsats; Ingen bebis föds med annan färg på ögonen än blåa.
Men den förnuftiga vetenskapliga självkritiken, tvingar fram fortsatta undersökningar. Det kanske har gjorts 1000 observationer som alla stöder den slutsatsen, men detta innebär inte att slutsatsen med nödvändighet gäller alla bebisar. Den induktiva metoden gör aldrig anspråk på att uttrycka absoluta sanningar utan endast "så långt vi känner till är det si eller så". Man kan aldrig vara helt säker på en induktiv slutledning. Då de bygger på och våra sinnen som kan lura oss (vi har alla brister i uppfattningsförmågan) Och induktiva metoder används ofta på ett litet urval.
Hypotetiskt-deduktiva
Är en metod som empiriska vetenskaper använder för att pröva teoriers riktighet. I den hypotetisk-deduktiva metoden finns alltid en teori byggd på ett antagande. Man förklarar deduktivt med vad som borde kunna observeras. Man granskar genom iakttagelser, mätningar, registreringar om det förväntade resultatet uppträder. Om det trodda resultatet kan registreras, styrker det teorin, men säger aldrig att den är absolut sann. Om det förväntade resultatet inte kan observeras, avslås teorin och man härleder till en ny förmodan.
Falsifikation
Falsifikation innebär inom filosofi att visa att en utsaga är falsk, antingen för sig själv eller tillsammans med andra utsagor som antas vara sanna.
Paradigm
Paradigm är till för att beteckna ett mönster inom vetenskapen. Ett paradigm ska avgöra bland annat, Vilka frågor som skall ställas, Vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas), Hur experiment skall utföras
När ett det inom ett paradigm har uppstått ett ordentligt innehåll av undantag kan en vetenskaplig revolution ske, ett paradigmskifte. Ett paradigm är ojämförbart, och därför kan ett paradigm inte sägas vara sannare än ett annat då dessa måste bedömas utifrån en position i ett paradigm.

Vilka likheter och skillnader kan du hitta mellan naturvetenskapens syn på vetenskap och humanvetenskaperna
Olikheter som jag funnit när jag läst om naturvetenskap och humanvetenskap är hur teorier används och uppfinns, typiskt vid naturvetenskapen är;
"Ren" fakta/kunskap bör vara stötepelare, och också objektivt mätbart.
Teorier – är skyldiga att bestyrkas på en absolut forskningsprocess.
Opartisk forskare och observera med sinnen bör användas vid forskning.
Men grunden för forskning bör stödja sig på att räkna ut med logik och försöka räkna bort ev. förförståelse
Naturvetenskap är läran om världen runtomkring oss, och sökandet efter sanningen med hjälp av vetenskapliga metoder. I naturvetenskapen använder man sig av ämnen som: Fysik, biologi, kemi, geovetenskap och astronomi
I många naturvetenskaper är matematiken ett nödvändigt redskap. Och inom fysiken finns mängder av matematiska tillämpningar. Många nya fysikaliska upptäckter har föregåtts av att man på rent matematisk grund hade förutsett vissa samband. Matematiken i sig är ändock inte en naturvetenskap eftersom den inte handlar om natur eller världen omkring oss. Matematiken är inte en erfarenhetsmässig vetenskap. Typiskt för Humanvetenskap och skiljer sig från naturvetenskaplig är; Att fakta och kunskap är teoriimpregnerad. Teorier antar inget utan antagandet kommer i slutet. Föränderliga forskningsprocesser och forskarna är en del av vetenskapandet. Inkännande viktigt för förståelse (t.ex. hur kan A känna sig …. Här är det viktigt att se till helheten men även till individen. Det centralast för humanvetenskapen, är vetenskap som studerar människan och hennes situation
Humanvetenskap är förenat med vad man kalla ett praktiskt förnuft eller gott omdöme. Detta uppnås genom god bildning. Och här har språkets en stor betydelse, eftersom det är vad som främst skiljer människan från djuren och hjälpt mänskligheten att utveckla sitt förnuft och sin kultur. Språket kännetecknas också av den dubbelhet som präglar den mänskliga tillvaron som sådan: det formas och förändras av den individ som brukar det, samtidigt som språket i gengäld också formar individen.

I vilken forskningstradition tycker jag att jag själv hör mest hemma?
Jag kan inte säga att jag direkt hör hemma till en av dessa vetenskapsteorier, jag känner att båda är behövliga och att man bör använda det som passar bäst för tillfället och beror helt och hållet på vad det är för teori man vill undersöka eller befästa. Jag ser nästan naturvetenskap som den vänstra hjärnhalvan hos människan och humanvetenskapen som den högra, och det vore ju oerhört dumt att välja att enbart använda en hjärnhalva. Jag tror också att det kanske är just så, Naturvetenskapen är den vänstra hjärnhalvan. Den delen av hjärnan används för siffror och konkret logik och den högra används till kreativitet, känslor, det har också kallats manliga delen och kvinnliga delen… Men kanske är det på grund av vilken hjärnhalva ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vetenskap om vetenskap

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-15]   Vetenskap om vetenskap
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6206 [2020-04-02]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×