Hjärta och blodomlopp

30 röster
34796 visningar
uppladdat: 2006-05-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Sammanfattning:
Hjärtat är et mycket uthålligt organ som består till största delen av en muskel, det unika med just denna muskel är att det är ständigt igång. Den vilar endast mellan hjärtslagen. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i det stora och det lilla kretsloppet. Hjärtat är det organ som ingår i blodomloppet vars uppgifter bl.a. är transport av näring, avfall och hormoner, i blodet finns en del av vårat inre försvar. Blodet reglerar också värmefördelningen. Hjärtat är en muskel och som alla andra muskler behöver den träning för att kunna fungera optimalt


Inledning:
Små organismer kan täcka sina behov av ämnes- och värmeutbyte med omgivningen genom diffusion. För större organismer är avstånden så stora att detta inte är möjligt. Så större organismer som ex. människan har utvecklat ett speciellt organ som sköter den direkta kontakten och utbytet med omgivningen. Exempel på sådant system är blodomloppet som organet hjärta ingår i.


Fakta:

Hjärtat och blodomloppet



Blodomloppets funktioner innefattar; transport av näringsämnen, avfallsprodukter, syrgas och koldioxid och av kemiska budbärare ( hormoner). Blodet innehåller och transporterar även vårt inre försvar, de vita blodkropparna. Blodomloppet stabiliserar organismens inre miljö genom, värmefördelning, tryckfördelning, utjämnar pH, joner, vätskemängd och osmotiskt tryck. Så blodet spelar en stor roll i organismens överlevnad. Blodet kan bara utföra sina uppgifter om det strömmar, hjärtat fungerar som pump och pumpkraften skapas genom att hjärtmuskeln drar ihop sig. Det är den pumpkraften som är blodtrycket. Det finns olika typer av blodkärl, vener som leder syrefattigt blod till hjärtat och artärer som leder syrerikt blod ut till kroppens alla organ, venerna och artärerna kopplas samman i mycket tunna fina blodkärl som består av endast ett cellager, det är kapillärerna som förgrenar sig över alla organ vävnader.

Hjärtat är ett ihåligt muskelorgan och väggarna består främst av en speciell tvärstrimmig muskulatur som kallas hjärtmuskulatur. Den skiljer sig från annan tvärstrimmig muskulatur genom att den inte går att styra med viljan. Muskulaturen är också mycket uthållig, den vilar endast mellan hjärtslagen. Muskelcellerna är förgrenade och bildar nätverk. En impuls i en muskelcell når därför snabbt andra celler och hela hjärtat dras samman. Hjärtat är delat i två åtskilda muskelpumpar som pressar blodet ut i varsitt kretslopp, högra sidan pumpar blodet ut i det lilla kretsloppet, d.v.s. ut i lungorna så blodet kan syresättas och lämna koldioxid. Den vänstra halvan pumpar ut blodet i det stora kretsloppet d.v.s. ut i alla blodkärl i hela kroppen. Detta gör att den vänstra sidan av hjärtat har en mycket tjock vägg av muskulatur jämfört med den högra, detta just föra att den vänstra sidan ska orka pumpa med sån kraft att det når ut till hela kroppen. Var och en av halvorna består av ett förmak, dit blodet kommer först, och en kammare som pumpar blodet vidare. Mellan halvorna finns en tät skiljevägg. Hela hjärtat omges av dubbla bindvävslager, den så kallade hjärtsäcken. Mellan de båda lagren finns vätska så att hjärtat kan röra sig.

Förmaken tar emot blodet och har tunna väggar. Höger förmak tar emot syrefattigt blod genom den nedre och övre hålvenen. Vänster förmak tar emot syrerikt blod från lungorna. Kamrarna har tjockare väggar för att kunna pumpa blodet vidare. Höger kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartären och vänster kammare pumpar blodet genom aortan ut i kroppen. Blodet kommer alltså först in i höger förmak, släpps sedan ner i höger kammare som pumpar blodet i det lilla kretsloppet, blodet kommer sen tillbaka in i vänster förmak, vänster kammare och ut i kroppen. För att blodet ska åka i rätt riktning finns det klaffar mellan förmak och kammare samt vid blodkärlen som går ut från hjärtat. Sammanlagt finns det fyra klaffar i hjärtat av två olika typer segelklaffar och fickklaffar. Segelklaffar finns mellan förmak och kammare och ser ut som tunna segel. Dessa klaffar är de svåraste att reparera. Trådar längs seglens kanter fäster i muskler som kallas papillärmuskler. När hjärtat dras ihop pressas seglen ihop och gör klaffen tät. Fickklaffar finns mellan kammare och lungartären respektive aortan och ser till att blodet inte kan rinna tillbaka in i hjärtat. Fickklaffarna sitter i en ring precis i öppningen mellan blodkärlen och kammaren. Det är när klaffarna öppnas och stängs som man kan höra som hjärtslag i ett stetoskop. För att kunna försörja sig själv med blod har hjärtat två kranskärl. Kranskärlen är två artärer som leder ut direkt ifrån aortan, där den lämnar vänster kammare. Kärlen förgrenas ut över hjärtat och bildar ett nätverk. Kranskärlen förser hjärtat med blod när hjärtat vilar mellan slagen, blodet leds sedan bort av kransvener som töms i höger förmak.


Blodkärl

Det finns tre typer av blodkärl, vener, artärer och kapillärer.

Artärer är de blodkärl som leder syrerikt blod ifrån hjärtat. Eftersom det uppstår en enorm tryckvåg när hjärtat pumpar ut blodet i kroppen har artärerna en tjock och tålig vägg för att kunna stå emot det väldiga trycket. Det är denna tryckvåg som känns som pulsen. Längst in i artärerna finns ett skikt av epitelceller, därefter följer ett tjockt lager av glatt muskulatur och sedan bindväv med elastiska kollagentrådar.

Venerna för det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat. Venerna har ett mycket tunnare lager med glatt muskulatur och bindväv. Deras väggar är tunnare och sladdrigare, kärlen kan tänjas och kan därför innehålla stora mängder blod. Blodet pumpas runt av hjärtslagen och när blodet kommer till venerna är trycket inte lika stort så därför behöver venerna hjälp av skelettmusklerna för att kunna trycka blodet vidare. När musklerna arbetar klämmer de till på venerna och pressar blodet i rörelse. För att inte blodet ska åka åt fel håll finns det klaffar på insidan.

Kapillärer är små blodkärl som förenar artärerna med venerna. Kärlen har ungefär samma diameter som en röd blodkropp. Kapillärerna saknar glatt muskulatur och består av endast ett cellager. Därför kan vätska, näringsämnen och avfall passera med lätthet mellan vävnaderna. I stället för glatt muskulatur likt vener och artärer har kapillärerna ringar av glatta muskelceller som kan öppna och stänga ingångarna till kapillärerna. Med hjälp av dessa muskler kan blodflödet regleras. Totalt finns det ca 100 000 kilometer kapillärer i kroppen..

Blodet som pumpas ut i det stora kretsloppet fördelas mellan alla organ i kroppen genom parallella blodkärl. Parallellkopplingen gör att kroppens alla delar tar emot friskt blod. Blodet kan också fördelas på ett funktionellt sätt genom att kopplingen ger en möjlighet att ändra fördelningen av blodet. Detta sker i kapillärerna med deras speciella ringar av glatt muskulatur. Dessa kan justera sin diameter och därmed öka eller minska motståndet i blodflödet. Dessa blodkärl som justerar blodflödet är strategiskt placerade och kallas arterioler. Mängden blod till olika organ är alltså inte densamma. Exempelvis tar lungorna emot 100 % av allt blod, varierande mängd går till huden så att värmeavgivningen kan regleras, vid hårt fysiskt arbete behöver musklerna extra mycket syre och då fördelas extra mycket blod till musklerna. Organ som ”förnyar” blodet t.ex. syresätter eller renar blodet tar emot mer blod än vad de har användning för i sin ämnesomsättning, andra organ som t.ex. hjärnan, hjärtat och skelettmuskulaturen tar endast emot så mycket blod som de behöver för att täcka sina metaboliska behov. Blodströmningen justeras i takt med behovet. De organ som är med och förnyar blodet och därmed får mer blod än vad de behöver som ex. njurarna och matspjälkning tål en tillfällig minskning av blodtillförsel medan hjärtat och hjärnan får skador även vid en kortvarig minskning.


Resultat:

När vi dissekerade älghjärtat identifierade vi de fyra rummen, förmaken och kamrarna. Vi kunde se vilken se vilken som var höger respektive vänster kammare genom att jämföra muskelväggen. Den vänstra väggen är betydligt tjockare, det är nödvändigt eftersom den vänstra kammaren ska pumpa ut blodet i det stora kretsloppet. Vi såg den tjockväggade aortan som utgår ifrån vänster kammare. Från höger kammare går lungartären. Hålvenen löper ut från höger förmak och från vänster förmak lungvenen. Ungefär där aortan börjar finns öppningen till kranskärlen. Med en glasstav kunde vi följa blodkärlen och se hur de bredde ut dig över hjärtat. I aortans öppning kunde vi se fickklaffarna som sitter i en ring som tre små fickor. Dessa klaffar finns även i lungartären. Den andra sortens klaffar, segelklaffarna som är som långa tunna trådar som kan bre ut sig som segel, de sitter mellan kammare och förmak.

Våran andra laboration gick ut på att ta våran puls före och efter motion. Vi räknade även ut våran optimala puls
Lindas puls innan motion ca; 43 slag i minuten, efter motion ca 81 slag i minuten.
Hennes optimala puls är 140 slag i minuten
Therese puls innan motion var ca; 62 slag i minuten, efter motion ca 75 slag i minuten.
Hennes optimala puls är 138 slag i minuten.

Disskution:

Från största elefant till minsta kungsfågel så ser hjärtat likadant ut. Det är på något sätt en fulländad konstruktion för sina speciella uppgifter. Men liksom med alla andra muskler så behöver hjärtat att tränas så det kan hålla sin fulla kapacitet. På det sätt vi lever i dag är det de sämsta tänkbara möjligheterna för hjärtat. Vi börjar redan vid barnsben vilja ha mat som innehåller mängder med onyttiga fetter och ytterst lite näring i. Och vårat samhälle formas så att vi ska behöva röra på oss så lite som möjligt för att införskaffa våran onyttiga mat. Dessa förutsättningar gör hjärtat svagt och då behöver hjärtat pumpa jättemycket för minsta lilla påfresning. Fettet fettar igen våra ådror vilket försvårar för hjärtat ännu mer. Hjärtproblemen bara ökar. Men i stället för att långsiktigt försöka ställa saker till rätta för våra hjärtan, finns nu mängder med medicinska ingrepp man kan göra för att kringgå sitt utslitna hjärta. Tar man hand om sitt hjärta i god tid behöver det inte gå så långt som t.ex. bypass operationer. Om man ser till djuren så finns inte de hjärtproblem som människan har, det kan bero på dels att de äter inte alls så onyttigt som vi människor gör. En annan orsak kan vara att i naturen rensas hjärtfel bort av det naturliga urvalet. Ett djur med dåligt hjärta har inte samma chans i det vilda som ett friskt djur har. Vi är ju också djur så rörde vi på oss mer och åt nyttigare skulle nog hjärtproblemen minska avsevärt även för oss. Kommer detta i framtiden betyda att de flesta människor kommer ha hjärtproblem, eftersom hjärtsjukdomar kan ärvas vidare när de sorteras bort av det naturliga urvalet, kommer våran puls ligga på medel 100 slag i minuten p.g.a. att vår...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hjärta och blodomlopp

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-11-17

    mycket bra arbete!!

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-12]   Hjärta och blodomlopp
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6177 [2020-08-14]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×