Marie Curie

290 visningar
uppladdat: 2020-05-26
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete


Marie Skłodowska Curie

Den första kvinnliga Nobelpristagaren


Marie Curie föddes år 1867 i Polen, som då tillhörde Ryssland. Hon utmärkte sig i skolan
och tog examen vid 16 års ålder som skolans bästa student. Marie ville sedan börja studera på
universitetet i Polen, men på den tiden var det förbjudet för kvinnor att göra det. Hon samlade
ihop pengar under flera år för att kunna åka till Paris och påbörja sina studier där. När hon väl
kom dit visade hon framfötterna och utsågs till årets fysikstudent. I dagens samhälle är
Marie Curie känd som den person som upptäckte radioaktiviteten. Hon har även fått
Nobelpriset i fysik och i kemi åren 1903 respektive 1911.

Före Marie Curies upptäckt av radioaktiviteten fanns inte en särskilt god förståelse för hur
atomen, byggstenen som bygger universum, är uppbyggd. Genom Curies upptäckt av
radioaktiviteten lyckades hon isolera två tidigare okända grundämnen ur uranet hon
undersökte. Dessa gav hon namnen “polonium” och “radium”. Före upptäckten av
radioaktiviteten fanns inget botemedel mot cancer.

Före upptäckten av radioaktiviteten och tiden jäms med forskningen kring den visste man inte
att radioaktivitet hade en skadlig inverkan på människan. När Marie Curie och hennes man
Pierre forskade och hanterade uran, polonium och radium utsattes de för stora mängder
joniserande strålning. Att Marie Curie blev sjuk av strålningen var ett faktum, och det blev
troligtvis också hennes död. Marie avled år 1934 i aplastisk anemi, en sällsynt sjukdom som
gör att kroppen inte producerar tillräckligt stora mängder blodceller. Troligtvis föranledd av
långvarig exponering för strålning. Genom upptäckten om att strålningen kan skada kunde
man införa sätt att minska exponeringen av joniserande strålning. Man upptäckte att bly
skyddar mot flera typer av strålningen och på så sätt kunder man börja använda sig av denna
kunskap för att kunna arbeta på ett säkrare sätt. För att ge ett nutida exempel ser vi hur, när vi
är hos tandläkaren, tandläkaren går ut ur rummet när vi röntgas. Samt att vi själva får en liten
“haklapp” av bly för att skydda oss själva mot icke nödvändig strålning.

Under tiden Marie Curie var verksam hade hon det svårt för att vara just det eftersom
kvinnosynen på den tiden inte var bra. Som tidigare nämnt så var det förbjudet för kvinnor i
Polen att studera på universitet. Men på ett universitet i Frankrike kunde Curie börja studera.
Att en kvinna på den tiden skulle kunna vara framgångsrik inom vetenskapens värld var inte
aktuellt. När Curies upptäckt av radioaktiviteten tillsammans med Henri Becquerels upptäckt
av strålningen tilldelades Nobelpriset i fysik år 1903 gavs inte priset till henne, utan till
hennes man, Pierre Curie. Han var hennes forskningspartner, men inte hjärnan bakom det
hela. Åtta år senare fick hon nobelpriset i kemi för sina undersökningar kring de radioaktiva
ämnena. Marie blev den första kvinnan i världen att motta ett nobelpris i fysik. Hon är än
idag den enda kvinna som fått två nobelpris.

Det jag även kan tänka mig blev ett hinder för Marie Curie och hennes forskning var att
eftersom hon var en verksam forskarkvinna troligtvis hade svårt att kunna finansiera sin
verksamhet. Ofta krävdes det att man hade ett jobb vid sidan om eftersom forskningen inte
säkert skulle ge resultat, men även eftersom man skulle behöva lokal och materiel för att
kunna bedriva sin verksamhet. Självklart var inte heller utbildningarna Marie Curie gick på
under sin uppväxt billiga de heller.

Marie Curies upptäckter kring radioaktiviteten har lagt grunden för stora medicinska
upptäckter. Med hjälp av radioaktiv strålning kan vi sedan slutet av 1800-talet bota många
typer av cancer. Marie Curie startade under sin livstid upp flertalet radiumhem, gjorda för att
behandla cancerpatienter med icke-kirurgiska medel. Radiumhemmet som startades upp i
Stockholm finns kvar än idag och kallas Solnas Onkologiska Mottagning. Det har även
upptäckts att strålningen både kan framkalla cancer och bota den. Ungefär hälften av
cancerpatienterna i modern tid genomgår strålbehandling. Det används både till att döda
cancerceller som spridit sig men även till mindre metastaser. Strålbehandling används även
för att förminska tumörer före operation. Strålbehandling används även istället för operation.
Operationer medför på kort sikt större risker än strålbehandlingen. Men efterverkningarna av
strålbehandlingen kan även de vara smärtsamma. Dock så är konsekvenserna av behandlingen milda jämfört med vad cancern skulle kunna göra med personen ifråga. Jag tänker att antalet cancerrelaterade dödsfall har minskat i och med användningen av
strålbehandling. Och det är självklart bra.
Utan Marie Curies upptäckter kring radioaktiviteten hade vi inte kunnat ha den sjukvård vi
har i dagens Sverige.

Den första atombomben sprängdes år 1945 som ett resultat av Manhattanprojektet. Detta var
ett samarbete mellan Storbritannien, USA och Kanada som skulle användas för att utveckla
kärnvapen innan Tyskland hann före. Det genomfördes tre sprängningar år 1945. Det blev en
kapplöpning mellan Tyskland och världens andra länder om vem som skulle lyckas utveckla
ett kärnvapen först. Medvetenheten om att kärnfission, klyvning av atomkärnor, kunde
användas som ett vapen ökade och man började klura på hur man skulle gå tillväga för att
utveckla vapen av det. Länderna började då dölja sin forskning för att själva kunna utveckla
användbara kärnvapen först. Under mitten av 1900-talet utvecklade både Sovjetunionen och
USA kraftfulla kärnvapen. De hade på 80-talet sammanlagt 70 500 kärnvapen som skulle
orsaka skada som vi aldrig kan föreställa oss. Många av världens länder har utvecklat
kärnvapen och även provsprängt dem, samtidigt som avtal om att nedrusta och icke-spridning
skapades.

Hundratusentals människor dog när USA släppte två atombomber över Japan på 40-talet.
Många dog ögonblickligen, men många dog även långt senare på grund av efterverkningarna
från den höga strålningen. Strålskador drabbade foster och missbildade dem. Följderna av
bombningarna har även visats vara att människorna i de drabbade områdena löper större risk
att drabbas av cancer, många år framöver. Radioaktiva ämnen spreds med moln och
regnvatten och nedfallet kom även över Sverige. Om dagens kärnvapen skulle sprängas på samma sätt som i Hiroshima och Nagasaki, en aktiv krigshandling, så skulle det blir
allvarligare konsekvenser än förr. Detta på grund av att bomberna är “större” och kraftfullare
än sina föregångare. Om kärnvapen skulle detoneras av en av världens stormakter i ett annat
lands territorium tror jag att världen skulle komma att bli del av ett nytt världskrig. Många av
världens länder har kärnvapen. Nordkorea frångick ickespridningsavtalet 2003 och eftersom insynen i diktaturen är låg har världens andra länder mycket svårt att veta vad Nordkorea är kapabla till. Även Trump har i dagarna tillsammans med sin stab övervägt att genomföra landets första kärnvapentest på över 30 år. Experter säger att detta skulle kunna leda till att Nordkorea även de börjar använda sig av kärnvapen som ett stridsmedel, och då tror jag att tredje världskriget skulle vara ett faktum.

Kring Marie Curie finns det kontroverser från det att hon var en ung kvinna. Att hon som tjej
under slutet av 1800-talet fick goda resultat i skolan och sedan hade viljan att vidareutbilda
sig var inte särskilt uppskattat i dåtidens Ryssland. Universiteten i Polen tillät inte kvinnor att
studera. Marie tvingades börja arbeta för att kunna ta sig till en utbildning vid universitetet
Sorbonne i Paris där endast 200 av 9000 studenter var kvinnor. Kvinnorna behandlades väl
inne på universitetet, men utanför hånades de. De skrevs i pressen att kvinnorna blev fula av
att studera, de såg ut som gamlingar. I tidningarna sas det även att kvinnorna endast rabblade
fakta, utan att egentligen förstå dess betydelse. Som jag tror var helt grundlösa anklagelser.

När Marie Curie fick motta nobelpriset i fysik tillsammans med sin man Pierre och forskaren
Henri Becquerel var det först inte hon som fick det. Pierre kämpade för att priset även skulle
ges till Marie som i andras ögon endast sågs som hans assistent, trots att flera av delegaterna
hade god insyn i makarna Curies forskning. När hon sedan fick motta sitt andra nobelpris, detta i kemi, själv, fanns det flera anledningar för att hon inte skulle få priset. Bland dessa så fanns det uppgifter om att Marie Curie skulle ha haft en kärleksaffär med en vetenskapsman, och denne var redan gift. Marie skrev brev till Nobelpriskommittén där hon bad dem att fokusera på priserna de delar ut. Marie tilldelades sedan priset. Att hon fortfarande är den enda kvinna som tilldelats två nobelpris tycker jag är lite skamligt. Att kvinnor ännu inte uppmärksammas på samma sätt som män är inte något vi skall vara stolta över. Men
samtidigt tror jag att om Marie hade vuxit upp i dagens samhälle, i ett bra land, så hade hon haft det lättare för sig. Idag tillåts kvinnor att studera på högre nivå på de flesta platser i Europa och idag finns även en etablerad kvinnorörelse som verkar inom många, många områden runt om i världen.

Maries upptäckt är i sig kontroversiell ur ett vetenskapligt och till viss del samhälleligt
perspektiv. Förvisso är det så att hon upptäckte två grundämnen, radium och polonium. Dessa
ämnen har varit ett stort steg i den medicinska utvecklingen. Det hjälper att minska tumörer
och Marie gjorde röntgenmaskiner för at...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Karin Nordin, Tidningen Curie, Curie forskade för mänskligheten, https://www.tidningencurie.se/nyheter/2012/12/10/curie-forskade-for-manskligheten/#, 2012, (Hämtad 15/5-20) UR Play, Vägen till Nobelpriset - Marie Curie, https://urplay.se/program/191117-vagen-till-nobelpriset-marie-curie, (Hämtad 15/5-20) Nationalencyklopedin, Marie Curie, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marie-curie, (Hämtad 230520) Nina Ringbom, Historiesajten, Marie Curie, https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=616, 2019, (Hämtad 230520) Ibid. Thomas Björk-Eriksson, Cancerfonden, Strålbehandling, https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/stralbehandling, 2019, (Hämtad 230520) Allt om cancer, Strålbehandling, https://www.alltomcancer.fi/behandling-och-rehabilitering/stralbehandling/, (Hämtad 230520) Lär om kärnvapen, Atomtidsåldern, http://laromkarnvapen.se/historia/atomtidsaldern/, 2019, (Hämtad 240520) Lär om kärnvapen, Historia, http://laromkarnvapen.se/historia/, 2019, (Hämtad 240520) Lär om kärnvapen, Medicinska konsekvenser, 2017, (Hämtad 240520) Lär om kärnvapen, Atomtidsåldern, http://laromkarnvapen.se/historia/atomtidsaldern/, 2019, (Hämtad 240520) Ossi Carp, Dagens Nyheter, Trump överväger historiskt kärnvapentest, https://www.dn.se/nyheter/varlden/trump-overvager-historiskt-karnvapentest/, 2020, (Hämtad 240520) Anna Larsdotter, Annalarsdotter, Marie Curies liv var fullt av strider, http://www.annalarsdotter.se/artiklar/marie-curies-liv-fullt-av-strider/, 2018, (Hämtad 240520) Wikipedia, Marie Curie - Det första Nobelpriset och uteslutande ur nominering, https://sv.wikipedia.org/wiki/Marie_Curie#Det_f%C3%B6rsta_nobelpriset_och_uteslutande_ur_nominering, 2020, (Hämtad 240520) Wikipedia, Marie Curie, https://sv.wikipedia.org/wiki/Marie_Curie, 2020, (Hämtad 240520) Carola Wessman-May, Svenska YLE, Polonium - Marie Curies dödliga upptäckt, https://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/07/polonium-marie-curies-dodliga-upptackt, 2015, (Hämtad 240520) Wikipedia, Yassir Arafat, https://sv.wikipedia.org/wiki/Yassir_Arafat, 2020, (Hämtad 240520)

Kommentera arbetet: Marie Curie

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Nicolas Bredell [2020-05-26]   Marie Curie
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60665 [2020-08-04]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×