Vardagskultur & Matkultur

1 röster
2907 visningar
uppladdat: 2020-03-10
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vardagskultur

Vardagskultur är ett samlingsnamn för de rutiner man har i vardagen. Som vuxen i Sverige består vardagen utav jobb och ett fullspäckat schema, som ungdom spenderar man sina dagar i skolan och på sina fritidsaktiviteter. Vardagskulturen styrs exempelvis utav landets lagar, i Sverige är det skolplikt vilket innebär att alla barn måste gå i skolan fram till årskurs 9. Skolplikten blir då barnens vardagskultur.

Vardagskultur påverkas av många avgörande faktorer, var och en har sin unika vardagskultur då deras liv är uppbyggda på olika sätt, vissa spenderar sina dagar hemma medan andra har sysslor att göra.

Matkultur

Huvuddel

Matkulturen i Sverige ändras ständigt på grund av den höga invandringen, oavsett om man som invandrare är i Sverige för att jobba eller som flykting. Folkgrupper har alltid en avgörande betydelse av ett lands matkultur, genom exempelvis hög invandring tillkommer mat från andra länder som man tidigare inte haft en aning om. Mat som exempelvis salami, glass, crepes, fish&chips, pommes frites, paella och hamburgare är mat som importerats från andra länder. Den svenska matkulturen är en stor blandning av olika slags kulturinslag. Trots det delade kosthushållet är de vissa folkgrupper som inte vill att landets matkultur ska ändras, man vill behålla landets mat seder. Sådant kan bero på olika faktorer men de vanligaste är religionen eller för att man vänt sig vis sitt hemlands kosthushåll, det kan även bero på sådant som traditioner vid högtider och helger.

Sveriges matvanor skiljer sig beroende på vart i landet man bor, det som är vanligt i den södra sidan av Sverige kan vara helt olik de matvanor man har i norra delen av landet. Turistattraktioner kan sätta sina spår på de ställen dem besöker och ändra det som är tradionellt i en viss stad.

Mellan olika generationer finns det stora matkulturella skillnader, den yngre generationer föredrar hellre pizza än exempelvis husmanskost som den äldre generationen helst föredrar. Som matspecialist, kock men även förälder måste man kunna acceptera de olika skillnaderna mellan de olika generationerna, men även kunna sätta gränser. Att ständigt äta onyttig mat påverkar en människas hälsa, näringsfattig mat orsakar näringsbrist hos en människa i längden. Som förälder måste man kunna acceptera sitt barns matval men även sätta gränser för hur mycket ”onyttig mat” dem får i sig.

Det finns många olika orsaker till att man äter olika slags mat runt om i världen samt mellan olika folkgrupper. Faktorerna som är avgörande för ett lands matkultur är bland annat klimat, religion och tradition men även sådant som ekonomi och andra kulturer.

Beroende på vart i världen man bor har man olika matvanor. Det man äter beror på vilka förutsättningar landet man befinner sig i har. Matkulturen i ett land påverkas framför allt utav vilken miljö det är. Klimatet har ett betydelsefullt avgörande på de odlingsmöjligheter ett land har. I östra Asien har man möjlighet att odla exempelvis ris, därför är ris ett japanskt/Kinesisk tradionell mat. Eftersom man inte har de förutsättningar som behövs för att kunna odla ris i Sverige blir råvaran en icke tradionell svensk rätt.

Olika matregler påverkar den mat vi äter. Matregler stöter man på i samtliga religioner som i Islam, Judendomen, Buddhismen och Kristendomen.

I exempelvis Islam äter man bara mat som är halal vilket innebär att djuren ska vara slaktade och inte har strypts, självdött eller på något vis slagits ihjäl. Man får inte heller äta fläskkött då det i koranen anses som ett smutsigt djur. I koranen står det

Vad han förbjudit er är kött av självdöda djur, blod och svinkött och sådant som offrats åt en annan Gud. Men den som [av hunger] tvingats [att äta sådant] – inte den som av trots överträder [förbjuden] eller som går längre [än hungern driver honom] – begår en synd. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. 1

Inom judendomen följer man matregeln Kosher. Det innebär att man har ett begränsat utbud av kött och djur man får äta. Man får endast äta djur som har alla sina klövar helkluvna och djur som idisslar, alla andra typer av djur är förbjudna. Trots det begränsade utbudet måste dem tillåtna djuren slaktats på rätt sätt, man får inte äta ett djur om de är självdöda eller icke friska innan slaktning.

Inom buddism och hinduism har man en stark tro på reinkarnation vilket betyder återfödelse i annan kropp. Man påstår då att alla liv är heliga och dödar därför inga djur. Man varken äter eller dödar djur för att man påstår att det finns en stor risk att man äter gamla släktingar. Snabbmatskedjor i länder som tror på reinkarnation anpassar sin mat efter den lokala matkulturen- vegetariskt.

Matkulturer i världen påverkas självklart av de traditioner och vanor man har. Som individ tar man oftast efter de recept som föräldrar eller mor/farföräldrar använder eller använt sig utav tidigare i livet. Om ens recept går i arv och upprepas i generationer blir det tillslut en del av din familjs matkultur. En maträtt kan bli till tradition och betydelsefull matkultur på många olika sätt. Om man kollar på hur Sveriges matkultur har utökats under de senaste 100 åren kan man se att det som anses som svenskt tradionell matkultur har sitt ursprung i andra länder.

Tacos är i dagsläget och sedan 1980-talet en stor del av den svenska matkulturen. Tacos har sitt riktiga ursprung i México, från början grundades det på att brödet som var bakat på vetemjöl eller majs skulle fyllas med fyllning och ätas för hand, som plockmat. När tacos sedan spred sig till andra länder så som exempelvis Sverige, ändrades hela idén om tacos. Tacosen i Sverige blev en maträtt istället för plockmat som den är i grunden. Trots de stora ändringarna i tacos så är det en icke svensk maträtt.

Maträtter kan även bli en matkultur genom reklam. 2009 gjordes en reklamfilm av chipsföretaget OLW, i reklamfilmen sjöng dem om hur fredagsmys var som ett slags ”firande” på veckans slut.

”snart är det fredagsmys, hoppas inte föräldrarna stör.

nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmys”

Sedan reklamfilmens utsläpp har i princip hela Sveriges befolkning haft fredagsmys varje fredag. Det bevisar att ett lands matkultur tillochmed kan påverkas av en reklamfilm som man sett på Tv:n.

Den svenska matkulturen beror på klimat, religion, tradition, ekonomi, kultur osv.                               När man på 1500-talet uppfann semlan som ett slags ”hejdå” till onyttigheter och söt mat innan den kristna fastan drog igång, hade man ingen tanke på att religionen påverkade landets matkultur. Nuförtiden finns det ej många aktiva kristna vilket har ändrat uppfattningen av semlan, man äter semlan som en tradition oberoende på kristna fastan som drar igång strax efter.

Inlagd sill åt man mycket av i Sverige förr på grund av det dåliga utbudet av mat man hade på vintern. Eftersom man inte hade frys eller kyl på den tiden hade man ingen tillgång till att spara mat som man skulle klara sig på under det kyliga klimatet som väntade. Man kunde inte heller odla under de klimatet så man var tvungen att konservera all mat man behövde för att klara sig. Sill var en av de råvaror som höll längst, därför åt man mycket utav det förritiden. Nuförtiden när vi har tillgång till allt vi äter på både vintern och sommaren förekommer inte sillen lika ofta, en av de få gånger sillen förekommer under husmanskosten är under påsken. Sillen tillkommer på påskbordet som ett slags plock.

De maträtter som kallas för tradionell svensk mat är exempelvis pannkakor, pyttipanna, köttbullar, kålpudding, sill och blodpudding med sidfläsk och lingonsylt.

Matkultur varie...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vardagskultur & Matkultur

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Shirin Shirin [2020-03-10]   Vardagskultur & Matkultur
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60631 [2020-05-30]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×