Förortssvenskans inverkan i Sverige

1 röster
3682 visningar
uppladdat: 2019-02-28
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

(Vetenskaplig text)

 

Förortssvenskans inverkan i Sverige

Introduktion
Under 1900 talet, företrädesvis 1980- 1990 talet började invandringen och immigrationen till
Sverige. Enligt Migrationsverket presenterade staten en organiserad och strukturerad system där
Arbetsmarknadsmyndigheterna (AMS) skulle få lämna över ansvaret till Statens Invandrarverk
(tidigare innehavare för Migrationsverket). Sverige började inflyta många asylsökanden som
framförallt var från mellanöstern (Irak, Libanon, Syrien och Turkiet) men även en del från
balkanländerna (framför allt Serbien). Förortssvenskan har uppkommit i en följd av
invandringen och Sveriges stora migration. Serbiska, Arabiska och Turkiska har en stor påverkan
i förortssvenskans uppkomst och uppbyggnad.
Förortssvenskan är omtalad som Rinkebysvenskan eller Blattesvenska. Det är en
samling på sociolekter som benämns i olika invandrartäta utsträckning av område.
Förortssvenskan används dels för språkbrukare med eller utan invandrargrupp och förekommer
därför vanligen i eller utanför storstäder.
Förortssvenskan som sociolekt är en blandning av rikssvenskan och inlånade ord och
fraser från främmande språk. Sociolekt uppkom under 1980- 1990-talet i Stockholms förorter.
Förortssvenskan används normativt av ungdomar och är en benämning för att förtjäna
samhörighet och kunna kommunicera med sin omgivning. Förortssvenskan är en
anmärkningsvärd stratifierad variation av en masskulturell nät för att markera lokal identitet och
för att kommunicera med specifik gemenskap där man har somliga kulturella föreställningar.
Den är influerad och fonetiken i sociolekt är inspirerad av rappkulturen som ett sätt att utmärka
sig på. Några ord i förortssvenskan som har sin uppkomst i de olika språken (Arabiska, Turkiska
och Serbiska) som byggt upp förortssvenskan är:
 
-“Aina” = betyder ​polis​ och uppkommer från Turkiska språket. Betydelse är ​spegel​ från
språket och används för att visa att polisen inte har skam i kroppen att se sig själv i
spegeln.
-“Sho Bre” =S​ho​ härstammar från Arabiska språket som betyder ​vad​. ​Bre​ härstammar från
Serbiska språket och betyder ​broder​. När man för samman orden ​Sho ​och ​Bre​ implicerar
det hälsningsfrasen “​hej​”.

Bakgrund
Forskaren Rickard Johansson har beundrat att det inte finns forskning kring de studiemotiverade
och högutbildade gymnasieelevernas språklig stil i stockholms innerstad. Forskaren valde att
stiga fram och undersöka bland elever som går i naturvetenskapsprogrammet med
invandrarbakgrund som bor i de yttre delarna av förorten. 10 av 30 elever i studien hade
invandrarbakgrund och metoden var att lyssna, spela in och analysera hur eleverna använde
språket utanför klassrummet där varken lärare eller svenskheten är i sin omgivning. Forskningen
pågick under en utsträckning av en månad med forskaren i klassrummet i skolan och lade upp
planen att följa med få elever i fritiden. Syftet med undersökningen var att ta reda på “hur de gör
identitet när de använder språket”. Det visar sig att i klassen talar eleverna standardsvenska och
använder sig av termer som ingår i ämnen som de undervisas i. Mer än så uppger inte artikeln
information och därför kan man inte utesluta om någon kompakt resultat.
Ulla-Britt Kotsinas är en svensk forskare och professor i Institution för nordiska språk i
Stockholms universitet. Rinkebysvenskan, eller invandrarsvenskan som den också går under
namn, har unnat sig med och därmed skrivit en bok tillsammans med rapparen Dogge Doggelito
om förortsslang. Boken heter “En bok om slang, typ”. Hennes forskning bygger på tre olika
områden med ungdomar inblandade i Stockholm. Metoden som Ulla Britt använder sig av är
inspelning därav det finns 100 inspelningar under åren 1989- 1991. Syftet med undersökningen
var att veta hur kamratspråket och det informella språket påverkar allt annat Undersökningen  
visade att ungdomarna med invandrarbakgrund och de ungdomar som bor i invandrartäta
områden är att det skiljer sig i språket och grammatiken jämfört med stockholm -språk.
Gudrun Svensson har skrivit boken “Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga
miljöer i Malmö” och forskar i unga kvinnliga ungdomars språkliga resurser i Malmö och
använder sig av diskurspartiklar. Svensson förbrukar partiklarna ​duvet​, ​ba(ra), ju, typ ​och
liksom​. Det ska undersökas i unga kvinnors vardagliga dialoger/konversationer med
varandra/med andra. Svenssons undersökningsresultat klargör att de här partiklarna är rörliga
(modifierade) som omvandlar själva talan genom att inrikta och reformera vad det är som har
sagts. Det visar sig att de partiklarna därutöver är pausutfyllare och ska markera betydelsen till
meningen, vilket också visar att detta sätt är vanligt i ungdomarnas talan varje dag.


Syfte
Syftet med studien är att utreda och undersöka individer som nyttjar förortssvenskan och vilka
möjligheter och begränsningar den har i samhället. Syftet kommer att benas ner i fyra olika
frågeställningar som ska utföras i metod och besvaras i förväntade slutsatser.

Frågeställningar
1.Varför pratar människor förortssvenska och vilka faktorer ligger bakom utvecklingen?
2.Varför kan inte invandrare som brukar förortssvenskan få kontakt med infödda
svenskar/samhället?
3.Har förortssvenskan hög status eller låg status i dagens samhälle? Samt vilka möjligheter
och begränsningar ger den i samhället/omgivningen?
4.Talar invandrare annorlunda med infödda svenskar jämfört med andra invandrare?




Metod
Undersökningen kommer att baseras och besvara frågeställningarna ovan med hjälp av intervjuer
i två olika orter med segregation som utgångspunkt. Studien kommer att beräkna och intervjua
fyra olika målgrupper med jämställd antal kvinnor och män. Förorten, som är en segregerad
område med invandrare, och en annan segregerad boendeområde med infödda svenskar ska ingå
i studien. Intervjun kommer att förhandla fyra olika målgrupper:
-A-gruppen = Unga invandrare som går i gymnasieskola.
-B-gruppen= Vuxna invandrare som går i Komvux (vuxenutbildning).
-C-gruppen= Unga infödda svenskar som går i gymnasieskola.
-D-gruppen= Vuxna infödda svenskar som går i Komvux (vuxenutbildning).
Två reportrar (anta reporter 1 och reporter 2) delar upp studien, en av de börjar med den
segregerade svenska orten (reporter 1) och den andra börjar med förorten (reporter 2). Det ska
ställas få frågor med uttömmande svar som går att representera, alltså användning av Kvalitativ
intervju. Frågorna är likgiltiga och ställs till lika många kvinnor som män.
Reporter 1 åker till en gymnasieskola och en komvuxskola där det går infödda svenskar och
frågar identiska frågor som reporter 2 kommer att ställa. Reporter 2 kommer på samma sätt åka
till en gymnasieskola och en vuxenskola men i en infödd vald svensk ort. Frågorna som ställs är
de ovan i frågeställningen. Sedan ska svaren sammanställas och presenteras i en nyhetsartikel (i
tidningen och webbläsaren).


Förväntade resultat
Jag förväntar mig att påträffa skillnad mellan olika svar i förorten och den infödda svenska orten.
Detta emedan förorts-befolkningen har en annan syn och har upplevt mycket av frågorna,
samtidigt har infödda svenskar som inte träffat på situationen vilket kan vara sedvanlig i just
segregerade orter. Observera att svaren är sammanställda och sammanknutna av både

ungdomarna och vuxna. Gällande förväntade resultat av dessa frågor kommer jag att gissa mig
fram på vad befolkningen kan ha svar:
1.Varför pratar människor förortssvenska och vilka faktorer ligger bakom utvecklingen?
-Jag tror att de flesta svar skulle vara på det här sättet bland både vuxna i förorten och
vuxna i svenska orten: Det är ett mångkulturellt språk och de som pratar förortssvenska
vill inneha en identitet. Identitetsskydd är angelägen för somliga med förortssvenskan och
vill gärna behålla det. Det handlar även om integritet och då måste man främja
integrationen som en lösning till frågan.
-Ungdomarna i förorten och i svenska orten skulle svarat ungefär på det här sättet:
Somliga känner sig trygga i att behärska “språket” [förortssvenska] vilket kan vara
närmast deras språk. Jag tror att flera även har svarat att mottagare spelar en viktig roll.
Exempelvis: är det en vän man samtalar med, eller en chef? Är det en uppsats som skrivs,
eller ett sms meddelande till en vän?

2. Varför kan inte invandrare som brukar förortssvenskan få kontakt med infödda
svenskar/samhället?
-Jag tror just i denna fråga kan komma att vara olika till svars eftersom alla tänker på olika
anledningar och det kan vara svårt att fastställa till en riklig svar. Men jag tror att det kan
vara just förortsspråket som kan vara en nackdel. Samtliga förstår inte förortssvenskan
och därför kan det bli krångligt och det kan skapa förvirring som leder till utanförskap
mellan invandrare och infödda svenskar.
3. Har förortssvenskan hög status eller låg status i dagens samhälle? Samt vilka möjligheter och
begränsningar ger den i samhället/omgivningen?
-Svaren skulle sett olika ut i de olika målgrupperna och de två olika orten. Men vuxna
skulle uppskatta svaret ungefär på det här viset: Begränsningarna med att tala
förortssvenskan är få men allvarliga. Det kan vara begränsningar i jobbsökandet, det får
inte pratas med brytning för att det anses som bristande självrespekt och brist på
kompetens. Jag tror att alla håller med i denna fråga eftersom dagens samhälle utvecklas

på detta vis. Jobbintervjuer är viktiga och de ska därför “förbli” formella för att ta emot
behörig kompetens.
-En annan begränsning kan vara att förortssvenskan är slutet “språk” med ord som är
utomstående som inte går att relatera till , och därför stänger av kommunikationen med
andra, vilket kan vara ett eventuellt problem. Målgruppen ungdom som går i gymnasiet i
infödda svenskarnas ort skulle nästan svarat ovanstående.
-I frågan om låg eller hög status kan befolkningen ha svarat väldigt olika. Somliga skulle
tycka att det har låg status eftersom de som pratar det har låg status och “att allt hänger
ihop”, som därför inte blivit accepterad i dagens samhälle och olämplig i vissa situationer
(jag tror att flera vuxna i både förorten och infödda orten skulle hålla med). Andra menar
att den har under de senaste tiden klät...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

1. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html 2. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rinkebysvenska 3. Johansson, Henrik Sahl, https://www.svd.se/forortssvenskan-omfamnas-en-svensk-vit-publik 4. Rickard Jonsson, https://forte.se/artikel/forortssvenska-en-spraklig-resurs/ 5.Ulla Britt Kotsinas, http://www.norstedts.se/forfattare/116624-ulla-britt-kotsinas 6. Gudrun Svensson, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:347666/FULLTEXT01.pdf (1) extern källa. 7. Gudrun Svensson (2009) “Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö” Tryckt källa. (2)

Kommentera arbetet: Förortssvenskans inverkan i Sverige

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Julia Jibrael [2019-02-28]   Förortssvenskans inverkan i Sverige
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60489 [2019-03-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×