Hemtenta om välfärdsstatens framväxt i ett då- och nutida perspektiv

1 röster
62 visningar
uppladdat: 2019-01-29
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete


Hemtenta
Samhällskunskap 1b, Historia 1a1
Vt. 2018






Hemtentamen i samllskunskap och historia om
lrdsstatens framväxt i ett då- och nutida perspektiv
















Sammanfattning


Denna hemtentamen i samhällskunskap och historia angående välfärdsstatens framväxt i ett då-
och nutida perspektiv är uppdelade i två delar; historiska delen och samhällsvetenskapliga delen.
På historiska delen gör jag en historisk redogörelse av framväxten där jag lyfter fram och beskriver
ingående några av de bakomliggande orsakerna för övergången från fattig-Sverige där jag kopplar
mitt resonemang till nutid. Jag beskriver även vad detta fick för betydelse för Sverige och dess
befolkning, och vad de blev för ekonomiska konsekvenser för de rika respektive de fattiga.

På den samhällsvetenskapliga delen gör jag en avgränsning och en jämförelse kring hur Sverige
hade kunnat se ut om vi hade haft den liberalistiska välfärdsmodellen. Jag beskriver först hur det
fungerar idag för att sedan diskutera detta mot hur det sett ut i den liberala välfärdsmodellen. Jag
besvarar även på frågor som; Vad är bra respektive mindre bra med det liberala systemet jämfört
med vårt? Bör svenska skatter vara höga eller låga? Vad blir konsekvenserna?





Innehåll

Syfte .............................................................................................................................................................. 1
Frågeställningar ............................................................................................................................................ 1
1. METOD OCH MATERIAL ............................................................................................................................ 1
1. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA DELEN ................................................................................................ 1
Sverige idag ................................................................................................................................ 1
Om Sverige hade haft den liberala välfärdsstaten ...................................................................... 2
Bör svenska skatter vara höga eller låga? ................................................................................. 3
2. HISTORISKA DELEN ................................................................................................................................... 3
Sverige industrialiseras .............................................................................................................. 3
Allmännyttan inom loppet av åren 1931–1945 ........................................................................... 5


1


Syfte

• Syftet med detta arbete är att redovisa och redogöra för välfärdsstatens framväxt i ett då-
och nutida perspektiv.


Frågeställningar

• Vad finns det för bakomliggande orsaker för övergången från fattig-Sverige?
• Vad fick detta för betydelse för Sverige?
• Hur hade Sverige kunnat se ut om vi hade haft den liberalistiska välfärdsmodellen?
• Vad är bra respektive mindre bra med den liberalistiska välfärdsmodellen jämfört med vårt?
• Bör svenska skatter vara höga eller låga?
• Vad blir konsekvenserna av höga samt låga skatter?


1. METOD OCH MATERIAL

Jag har mestadels använt mig av häftena; Välfärdsstatens framväxt - Historiedelen och
Välfärdssamhället - Samhällsdelen, men även mina gamla anteckningar i mitt block som jag har
skrivit ned från mina samhällskunskapslektioner och historialektioner. Min historia och
samhällskunskapslärare Magnus Hellqvist är en muntlig källa som jag har använt mig av för att
säkerhetsställa att en viss del information jag har fått fram stämmer. Jag har även använt mig av
internet.

1. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA DELEN
Sverige idag


Sverige har den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen som idag bygger på en trygghet för
individer genom en rättvis fördelning av livschanser och ekonomi. Vilket menas med jämlikhets-
och rättvisvärderingar som är viktigt i politiken, exempelvis inom vård, omsorg och skola.
1
Om vi
ska börja inom omsorg så får vi individer i Sverige och i alla andra länder som har den
socialdemokratiska välfärdsstatsregimen något som kallas föräldrapenning. Föräldrapenning är till
för att föräldrarna ska kunna vara hemma med deras barn när de är sjuka och samtidigt få en
ekonomisk ersättning.

Under våran livstid kan vi ansöka om och få olika sorters bidrag av socialförsäkringarna, såsom
generella, behovsprövade och kompensering för inkomstbortfall. Skillnader mellan dessa är stora,
exempelvis så innebär generella bidrag barnbidrag som alla föräldrar får från månaden efter
födseln av deras barn till och med kvartalet barnet fyller sexton år. Medan behovsprövade bidrag
kan vara bostadsbidrag, och kompensering för inkomstbortfall är sjukpenning samt
föräldrapenning. Alla dessa exempel på bidrag betalas ut av försäkringskassan.
2



1
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:528280/FULLTEXT02.pdf

ABB Industrigymnasium Hemtenta
Ludvika 2018-03-11

2

Vården har en stor och viktig betydelse inom den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen, då
vården inte är gratis på vårdcentraler och sjukhus men avgifterna är ganska låga. Sveriges
välfärdsregim har den fantastiska regeln att alla individer har rätt till vård oavsett om man är rik
eller fattig. Man kan till och med få sjukpenning om man inte kan arbeta på grund av en sjukdom
man har.

Vid 64 års ålder är det mest vanligt att individer går i pension, vilket menas med en ersättning av
delar av den lön man hade under de yrkesverksamma åren. När man väl har åldrats till det stadiet i
livet när man inte klarar av att ta hand om sig själv finns som tur är hemtjänst och äldreboende
eftersom vissa är anställda för att ta hand om just dig i det läget.

Gällande skolan inom våran välfärdsstatsregim så är det en avgiftsfri utbildning från grundskolan
till efter gymnasiet. När man har gått klart grundskolan och ska börja på gymnasiet har man rätt till
så kallad studiehjälp/studiemedel. Studiemedel är alltså ett studiebidrag plus en lånedel som man
får om man studerar på en annan ort än den man bor på.
2


Om Sverige hade haft den liberalalfärdsstaten


Sverige hade fått ta del av en del olika konsekvenser både positiva och negativ om landet hade bytt
till den liberala välfärdsstaten. Eftersom marknaden har en sån extrem stor betydelse för det
liberiska samhället skulle alla individer bli tvungna till att lösa sina egna problem i Sverige på
marknaden och försäkra sig mot olika former av sociala risker. Vilket hade varit en negativ
konsekvens om Sverige hade bytt till den liberala välfärdsstaten. Våran svenska stat hade dessutom
börjat sett till att de statliga ersättningarna bistå till de mest behövande såsom låginkomsttagare i
först hand, vilket går hand i hand med behovsbeprövade bidrag.
3
Konsekvensen av orsaken att de
statliga ersättningarna går till de mest behövande är att det leder till en låg grad av omfördelning av
resurser mellan olika samhällsgrupper, vilket är både kan räknas som positivt och negativt.
Det hade blivit mest konsekvenser inom vården på negativa sätt för vårat land om vi hade bytt till
den liberala välfärdsstaten, då det inte hade funnits en garanti inom allmän sjukförsäkring att alla
individer får lika slags vård. Det största problemet av den orsaken förutom att individen själv måste
se till att man har råd att betala för sjukvård, är de individer som inte har någon alls slags
försäkring för vård och på det sättet inte kan räkna med någon vård utöver det mest nödvändigaste.
Dessa personer har dock till det positiva hållet rätt till akut vård och medicin på det allmännas
bekostnad.
2


En likhet mellan den liberala välfärdsstaten och den socialdemokratiska välfärdsstaten är att båda
gynnar kvinnor i samhället inom arbetslivet på det sättet att kvinnor får i princip samma
möjligheter som män. En negativ sak dock med den liberala välfärdsstaten är att de länderna som
har den har kvar de traditionella gamla vanorna att kvinnorna ska vara hemma och ta hand om
barnen medan männen ska vara ute i arbetslivet. Konsekvensen av det är att kvinnorna får problem
gällande vart barnen ska ta vägen medan kvinnan och mannen arbetar då det är kvinnans
skyldighet i denna välfärdsstat (om kvinnan vill arbeta som sagt). Kvinnorna får på det sättet se till
att hitta ett daghem där deras barn kan vara under arbetstiderna till en rimlig kostnad eller anlita en
barnflicka i hemmet då det inte finns någon offentlig barnomsorg.
2
De gamla vanorna kan även för
vissa individer räknas som positivt om kvinnorna exempelvis vill slippa arbeta.

2
Häftet samhällsdelen
3
http://www3.kau.se/kurstorg/files/v/C10B96961b3982269BYup135F539/Valfardsmodeller.pdf

ABB Industrigymnasium Hemtenta
Ludvika 2018-03-11

3


Bör svenska skatter vara höga eller ga?


Jag står vid att svenska skatter ska vara höga på grund av att jag ser många positiva konsekvenser
av att ha höga skatter. Höga skatter skulle vara det bästa för rättvisans och välfärdens skull. Bland
annat så kan vi med hjälp av höga skatter i Sverige göra det möjligt för alla unga individer att
studera gratis på gymnasiet och även på högskolor. Det leder även till att äldrevården är gratis och
sjukvården nästintill utan kostnad. Som jag även nämnde tidigare så har Sveriges vallfärd
socialbidrag som gör att individer som saknar inkomst kan få ett ekonomiskt bistånd vilket leder
till att de inte blir hemlösa. Hade vi inte haft höga skatter i Sverige som vi har nu hade vi aldrig
haft råd att ha gratis utbildning, sjukvård, äldrevård mm.
4


Gymnasium och högskolor skulle behövt ta betalt av alla elever som vill fortsätta utbilda sig efter
högstadiet. Sjukvården hade försämrats vilket orsakar att de individer som inte har råd med privat
sjukvård eller de som saknar inkomst får det ganska kämpigt om de har blivit drabbade av något de
behöver vård för. Allt detta skulle hända om vi hade haft låga skatter i Sverige och de mest
drabbade skulle vara de ekonomiskt svaga individerna då det ekonomiska stödet skulle vara
tvungen att minska vilket skulle resultera i negativa konsekvenser.
4


Dem som är negativa till höga skatter brukar ha motargumentet till dem som vill ha höga skatter att
höga skatter leder till att individer slutar att arbeta frivilligt eftersom det ekonomiska biståndet är
ganska högt. Vilket leder till att individer hellre är hemma och får ganska bra med pengar tack vare
biståndet och struntar i att arbeta hela dagarna för att nästan få lika mycket i pengar som att inte
arbeta. Men det är faktiskt så att de som arbetar får betala mindre skatt än de som inte arbetar, plus
att de som inte arbetar frivilligt bidrar till en negativ belastning för samhället och landets välfärd.

2. HISTORISKA DELEN

Sverige har inte alltid varit rikt och ett av världens bästa utbyggda välfärdssystem som är
finansierad av höga skatter. Utan för 70 år sedan fanns inte Sveriges välfärdssystem vilket är den
socialdemokratiska välfärdsregimen. Men det har kommit många motgångar under
uppbyggnaden/framväxten av rika våran välfärdsstat. Orsaken att Sverige har haft både
högkonjunkturer samt lågkonjunkturer har medfört att de har avlöst varandra och gett
konsekvenser såsom arbetslöshet och problem för världsekonomin. Det finns flertal
bakomliggande orsaker för övergången från när Sverige var fattig år 1880 till nutidens rika
Sverige. Jag tänkte skriva två orsaker (industrialiseringen och allmännyttan under åren 1931–1945)
väldigt ingående och vilka spår det finns av dessa i dagens samhälle.

Sverige industrialiseras


Sverige industrialiserades ganska sent jämfört med andra länder i Europa som industrialiseringen
redan hade pågått ett bra tag. Vid mitten av 1800-talet då Sverige började industrialiseras så fanns
det många länder som hade ont om skog, vilket gav Sverige en idé om att starta sågverk i Norrland
där man utvann trävaror för export till andra länder. Detta var möjligt eftersom vattenkraft som
gjorde det utförbart att såga om sågverken låg vid forsar hade blivit ersatt av ångmaskiner, vilket
gav konsekvensen att det var genomförbart att anlägga nya sågverk och industrier var som helst.
Eftersom när vattenkraft var den ända lösningen för sågverken att producera trä så fick man
anpassa sig till årstiden då detta inte var möjligt under vintrarna när vattnet var fruset.

4
http://taxclimate.com/sv/fordelar-nackdelar-med-skatt/

ABB Industrigymnasium Hemtenta
Ludvika 2018-03-11

4

Men när ångmaskinerna tog över så ledde det till ökad produktion eftersom att man inte behövde
anpassa sig efter årstider. En stor del av träindustrin ombildade sig till pappersmassaindustrin på
grund av orsaken att papper blev den nya efterfrågan av länder i Europa i slutet av 1800-talet.

Den svenska snilleindustrin var baserad på uppfinningar inom kemi och elektronik och växte fram
inom verkstadsindustrin, dessutom blev många exportföretagen verkstadsindustrierna såsom ASEA
och SKF kvickt världsledande. Detta förde med sig stora framgångar som möjliggjorde högre löner
till arbetarna. Efter det att arbetarnas löner höjdes ökade den svenska marknaden då fler hade råd
att köpa fler varor av olika företag. Detta kan man se spår av idag på det viset att många
exportföretag inom verkstadsindustrierna är fortfarande världsledande.

Den liberala reformperioden fördes in på 1840-talet och 25 år senare avskaffades ståndsriksdagen
efter att den blev ersatt av en tvåkammarriksdag. Dessa två kammarna var varandras motsatta
sidor, i den första kammaren var det överklassen alltså dem rika som dominerade, medan i den
andra kammaren så var det bönderna som dominerade. De idéer som liberalismen hade spreds fort i
samhället och var orsaken till att debatter upplivade.

Det fanns två diverse karaktärer inom rörelse i det inre av folkrörelserna som var annorlunda. Den
första karaktären är nykterhetsrörelsen, där man kan höra på namnet lite vad det innebär. Den
arbetarrörelsen försökte att få så många individer det bara gick att öka sitt inflytande över arbetet
genom att motverka alkoholism. Den andra rörelsen kallad väckelserörelsen handlade om
religionen kristendomen som inte är alltförvanligt i dagens Sverige, att hitta sin egen väg inom
religionen.

Den största händelserika händelsen under Sveriges industrialisering var vid slutet av 1800-talet då
det gamla bondesamhället så kallat det gamla patriarkala samhällssystemet började att avvecklas.
Det fanns ingen mer samhällspyramid (se bild nedan för mer förståelse) där fattiga inte hade någon
rätt till något alls och rika hade all rätt till nästan allting, det var början på detta slut. Många fattiga
individer i samhället flyttade därför in till städerna från landsbygden, vilket ledde till att städerna
fortsatte att växa (urbanisering).


ABB Industrigymnasium Hemtenta
Ludvika 2018-03-11

5


Det vart flertal konflikter mellan arbetsgivarna och fackföreningarna vilket orsakade en storstrejk
år 1909, men ledde till slut till ”arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer - SAF och LO”
kom till marknaden.
5
Vi kan se spår av när Sverige industrialiserades på det viset att vi idag har
kvar flera stora industrier från tiden Sverige industrialiserades, samt att vi har fått bättre arbete och
sjukvård idag tack vare urbaniseringen.


Allmännyttan inom loppet av åren 19311945


Efter andra världskriget uppkom det en större bostadsbrist vilket orsakade att det utvecklades den
nya svenska bostadspolitiken och de allmännyttiga bostadsföretagen för att försöka minska bristen.
För att kunna göra detta möjligt blev kommunerna indragna.
6
Detta blev senare känt som en av de
mest synliga förändringarna i Sveriges övergång från när Sverige var fattigt vilket kallades
Fattigsverige till Välfärdssverige gällande boendet. Under 1930-talet uppkom det ett utryck för
förhållandet mellan arbetsmarknadens parter i Sverige viket kallades ”Den svenska modellen”.
Denna modell löste exempelvis konflikter på arbetsmarknaden och central förde förhandlingar om
löner samt andra arbetsvillkor mm.
2
Två år senare blev bostadsbyggandet en viktig del inom
poli...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hemtenta om välfärdsstatens framväxt i ett då- och nutida perspektiv

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Cornelia Alexandersen [2019-01-29]   Hemtenta om välfärdsstatens framväxt i ett då- och nutida perspektiv
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60473 [2019-02-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×