Samhällskunskap 1B - Diskussionsfrågor nr 2

149 visningar
uppladdat: 2018-09-13
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hej alla! Här kommer lite instuderingsfrågor i Samhällskunskap 1b. Hoppas att ni kan få användning av dessa. Kommentera gärna era synpunkter.

 

Diskussionsfrågor

 

  1. Ett problem som gäller hela Europa är att det föds för få barn. Detta problem är som värst i länder runt Medelhavet som t.ex. Italien.

  1. Hur skulle man kunna lösa detta problem?

  • Att öka invandringen är ett sätt att lösa krisen kortsiktigt.

För att lösa det mer långsiktigt så tror jag att det är viktigt att göra det mer “lönsamt” att skaffa barn ex. barnbidrag, föräldraledighet samt att viss utbildning och förskola ska vara bekostad av staten.

 

  1. Vad kan det bero på att det föds fler barn i de nordiska länderna än i t.ex. Italien?

  • Det finns bättre sociala skyddsnät för barnfamiljer ex. barnbidrag

  1. Vad får det för effekter om för få barn föds?

  • Beroende på hur statsskicket ser ut är det olika konsekvenser. När det gäller de nordiska länderna så blir det större konsekvenser då länderna är mer socialistiskt uppbyggt. Då det sociala skyddsnätet bekostas av skattebetalarna så blir det inte tillräckligt många skattebetalare vilket betyder att det mer utgifter än inkomster.

 

  1. Hur löser man de problem som då uppstår med en växande grupp äldre och få yngre?

  • Arbetsinvandringen är då ett måste.

 

  1. Diskutera familjens roll i välfärdssamhället?

  1. Behövs familjen i dagens välfärdssamhälle?

  • Teoretiskt sätt behövs inte kärnfamiljen i dagens samhälle då samhället har skapat så många institutioner som tar hand om våra äldre och våra barn samt ungdomar.

 

  1. Är det så i hela världen och har det varit så under alla tider?

  • Den Svenska välfärdsmodellen är ganska unik för nordeuropa. I andra delar av världen som inte är lika utvecklade som sverige är behovet av familjen mycket stor.

  • Sveriges välfärdssamhälle började byggas upp efter 1945 då socialdemokraterna tog makten. Innan dess har man varit beroende av familjen när man var i behov av vård, äldreomsorg osv.

 

  1. Koppla även familjen till de olika välfärdsmodellerna. I vilka är familjen viktig och i vilka är familjen mindre viktig?

  • Socialdemokratisk modell - Familjen förväntas inte ta eget ansvar för barnomsorg och äldreomsorg.

  • Liberal modell - Marginell beroende på om man tillhör Nyliberalismen eller Socialliberalismen. Nyliberalismen

  • Konservativ modell - Central, man är beroende av familjen, närstående och det sociala nätverk som ska säkerställa den enskildes behov i första hand

 

  1. Vissa påstår att kvinnan, i vissa länder idag, har samma vårdande uppgifter, som hon alltid har haft genom hela historien. Enda skillnaden är att hon förr gjorde dem i hemmet och att hon idag i gör dem offentligt. Diskutera denna fråga!

  • De konservativa i Tyskland har denna uppfattning

 

  1. Stämmer lagstiftarens uppfattning om vad som är rätt och fel med det allmänna rättsmedvetandet?

  • Enligt en rapport från Stockholms Universitet 2010 så har en skärpning av strafflagstiftningen och hårdare straff i domstolarna stöd i befolkningen.

  • Allt fler börjar inse att straffsatserna i många fall inte alls sammanfaller med det allmänna rättsmedvetandet. För de flesta är ett grovt våldsbrott mot en medmänniska det värsta typen av brott, men straffen för sådana brott inte särskilt mycket strängare och är till och med mildare, än för ex. narkotikabrott. Den dag då avståndet blir för stort mellan det allmänna rättsmedvetandet och de lagar som domstolarna tillämpar kommer fler få känslan att rättvisa inte finns att få och man kommer att lagen i egna händer eller att i möjligaste mån helt strunta i den. I ett sådant samhälle ligger demokratin illa till.

  • Jag tror att det är viktigt att lagstiftning och rättsmedvetande hänger ihop då man annars riskerar allmänhetens respekt för lagstiftningen. Men viktigast av allt är att lagarna stämmer överens med det allmänna rättsmedvetandet, eftersom att lagstiftaren (riksdagen) ytterst är folkets företrädare, och det måste ses som ett demokratiskt misslyckande om lagstiftningen i för hög utsträckning avviker från vad medborgarna anser rimligt.




  1. Borde arbetsrätten förändras så det blev lättare att anställa men också lättare att säga upp och avskeda anställda?

  • Då LAS ej kan appliceras på personer som går på vikariat och säsongsanställningar samt timanställda utnyttjar ofta arbetsgivare detta och erbjuder inte heltidstjänster. Om arbetsrätten då skulle förändras kanske arbetsgivare skulle börja heltidsanställa personer. Dock skulle skyddet för den anställde försvinna vilket skulle göra det lättare för en arbetsgivare att avskeda den anställde vilket skulle göra hela arbetsmarknaden väldigt osäker.

 

  1. Hur såg det ur med arbetsrätten förr?

  • I industrialismens barndom hade arbetsgivaren all makt. De kunde fritt anställa och avskeda folk, de kunde ensidigt leda och fördela arbetet utan hänsyn till de anställda.

 

  1. Hur har arbetsrätten skapats?

  • De anställda slöt sig sedan samman och kämpade hårt för rätten att organisera sig och hävda sina intressen.

  • 1905 träffades det första stora kollektivavtalet i verkstadsindustrin. I decemberkompromissen 1906 erkände arbetsgivarna arbetarnas rätt att organisera sig i fackföreningar. LO erkände arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet, och att anställa och avskeda arbetare.

  • 1909 var det storstrejk, då strejkade 300.000 arbetare. Detta var en viktig händelse för den fortsatta utvecklingen av arbetsrätt och demokrati.

  • 1928 inrättades Arbetsdomstolen och lagen om kollektivavtal antogs av riksdagen.

  • 1939 tecknade LO och SAF Saltsjöbadsavtalet som lade en grund för ett mångårigt samförstånd mellan parterna.ö En vändpunkt blev vänstervågen 1968 och gruvstrejken 1969.

  • På 1970-talet införde riksdagen en rad nya lagar för att stärka arbetstagarnas ställning, ex MBL och LAS (lagarna om medbestämmande och anställningsskydd).

  • 1995 gick Sverige med i EU. Medlemskapet i EU har påverkat arbetsrätten på några områden, ibland förstärkt och ibland försvagat arbetstagarnas ställning.

 

  1. Är Sverige idag ett klassamhälle och hur yttrar sig ett sådant?

  • Det människor i allmänhet anser avgör klass är främst yrke och ställning i arbetslivet liksom inkomst och levnadsstandard.

  • Idag finns det ett tydligt klassamhälle i Sverige då det är stora skillnader på inkomster och utbildning. Den som har kontakter men främst pengar kan lättare få en bra utbildning på en bra skola som ofta visar sig vara privatägd medans den som är i arbetarklass får nöja sig med en kommunal skola där det ofta är brist på kompetenta lärare.

  • Vi ser det tydligast på bostadsmarknaden där det idag råder bostadsbrist. Överklassen kan då köpa sina bostäder som ofta ligger centralt. Medelklassen har ofta råd att köpa sig en bostad i utkanten av städerna medans arbetarklassen blir drabbade då de endast har råd att hyra sin bostad vilket då ofta blir i s.k. “utanförskapsområden” eller “förorten”.

  • Vi ser även klasskillnader på arbetsmarknaden där skillnaderna när det gäller makt och inflytande över sitt eget och andras arbete och risken för att bli arbetslös.



  1. Hur ser det ut i några andra länder i världen?

 

  1. Vad kan vara orsaken till att antalet anmälda brott har ökat?

  • Ökningen i brottsstatistiken kan bero på att polis och tull arbetar annorlunda än vad de gjorde förr.

  • Människors benägenhet att anmäla brott förändras över tiden. Att exempelvis antalet våldtäkter ökat kraftigt kan bero på att kvinnor numera är mindre rädda för att göra anmälningar än tidigare. Sociala medier (snöbollseffekten ex. Metoo)

  • Viss teknik har utvecklats vilket gjort det lättare att utföra vissa typer av brott, ex. bedrägeri.

  • Att narkotikabrottsligheten ökat kan bero på att fler substanser blivit narkotikaklassade men också hur mycket resurser polisen lagt på spaning och ingripanden under tidsperioden.

  • Tillkommit nya lagar som är striktare som ex. olovlig identitetsanvändning som infördes 2016 i brottsbalken.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                 

  1. Skulle en avkriminalisering av narkotika leda till minskad kriminalitet?

  • Många som förespråkar avkriminalisering av narkotika hävdar att den gängkriminalitet som vi ser idag skulle försvinna om narkotika inte hade sitt värde. Men då undrar jag om gängkriminaliteten finns på grund av att narkotika är förbjudet för andra ändamål än medicinska eller vetenskapliga? Jag tror att de flesta hade svarat nej på den frågan.

  • Jag tror att avkriminalisering av narkotika skulle inte omvända de kriminella. Den kriminalitet som i dag livnär sig på illegal narkotikahandel skulle tveklöst flytta över sin aktivitet på andra illegala handlingar. Den organiserade brottsligheten söker ju sig dit där det finns pengar att komma över, oavsett om det är en laglig eller olaglig verksamhet. Skulle de kriminella vända sig till prostitution när man inte kan tjäna pengar på narkotika, ska vi då avkriminalisera prostitution också då?

 

  1. ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Z-KONKRET av Bengt-Arne Bengtsson Egna anteckningar

Kommentera arbetet: Samhällskunskap 1B - Diskussionsfrågor nr 2

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Gabriel van der Eerden [2018-09-13]   Samhällskunskap 1B - Diskussionsfrågor nr 2
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60404 [2018-11-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook