PENGAR! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Eller, Påverkar din upplevelse av pengar i jämförelse med andra din hälsa?

841 visningar
uppladdat: 2017-11-07
Björn Holmden

Björn Holmden 48 år

Från
Umeå, Sweden
Utbildning
High School : Bolandgymnasiet, High School : Västerledsskolan, College : Umeå universitet, College : Umeå universitet, College : Masters of Media, College : IHM Business School
Jobb
own bussiness/freelance, E.on Kundsupport Sverige AB, E.on Kundsupport Sverige AB, E.on Kundsupport Sverige AB, Addeco, Malmöfestivalen, Abf, Emergenza Festival, EXTERN AB, Bristol Co.
Om
Kampanj för att bevara gammelskog! Hjälp till genom att klicka och donera på www.ettklickforskogen.se Tänk att det inte spelar någon roll hur långt ifrån dig den ligger, för all skog är viktig nu! www.ettklickforskogen.se Try it and you can never go back... http://www.youtube.com/watch?v=vow7sD1LcbY&feature=player_embedded
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
page1image560

PENGAR!

-Gör dom dig frisk eller sjuk?-
Eller, Påverkar din upplevelse av pengar i jämförelse med andra din hälsa?

Umeå Universitet
Sociologiprogrammet 180hp
Sociologi B3: Kvalitativ metod i praktiken. (7,5 hp) Handledare: Charlott Nyman och Magdalena Sjöberg Av: Björn Holmdén
Rapport • Umeå Universitet • VT-2017

page1image4104

Abstract:
Abstract: Denna rapport syftar till att undersöka vilka aspekter som är relevanta för hur

människor uppfattar/upplever sin ekonomiska situation. Ekonomisk situation syftar här till upplevelsen av hur gott eller inte gott ställt personer har det när de jämför sig med sin om- givning. Jag har valt att avgränsa studien till att undersöka om studenter vid Umeå Univer- sitet upplever att de blir påverkade av sitt sociala nätverk när de ska bilda sig en uppfatt- ning om sin ekonomiska situation. Samt vad det gör med deras mående.

Rapportens resultat baseras på kvalitativa intervjustudier som lutas mot Teorierna Relativ Deprivation och KASAM (Antonovski) som presenteras närmare under Teorier. Denna rapport visar på att Umeå Universitets Studenters upplevda rörelsefrihet är begränsad. Detta till stor del baserat på deras upplevda ekonomiska situation som de får när de jämför sig med sitt sociala nätverk. Det som Teorierna gör gällande är att detta ofta ger en negativ Psykisk och fysisk påverkan, vilket i sin tur kan påverka studieresultatet hos berörd grupp.

Innehållsförteckning

 

1. Inledning
2. Metodredovisning 3. Teoriredovisning 4. Analys
5. Slutdiskussion
6. Bibliografi
7. Bilagor

sid. 2 sid. 3 sid. 5 sid. 6 sid. 8 sid. 10 sid. 11

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 1


PENGAR!

-Gör dom dig frisk eller sjuk?-

EN RAPPORT

1. Inledning.

Vad händer inom dig när du tittar på din omgivning och får uppfattningen att den har det bättre ställt ekonomiskt än du har? Jämför du din semesterresa med dina vänners In- stagramfoto? Vem har med sig finast present till 30 årskalaset? Hur påverkade blir vi när de i vårt sociala nätverk verkar ha det mycket bättre än en själv, blir vi “glada för deras skull”? Eller om du jämför dig med de i samma stad som du, i samma län, i samma land. Hur påverkas vår upplevelse av dig själv av vår omgivning och vad gör den med dig?

I en forskningsöversikt kring relativ deprivation “Advances in relative deprivation theory and research” Av Heather J Smith och Thomas F Pethigrew 2015

Behandlar En av artiklarna studenter och deras upplevelse av relativ deprivation, där för- fattarna också tar upp begreppet Relative Gratifikation, En känsla av att man förtjänar sin privilegierade status, som en motsats till Relativ Deprivation. Vidare visade undersökning- ar gjorda på högskolestudenter som får veta att deras universitet och utbildning kommer ge dem mer betalt än studenter på ett annat universitet, hemföll åt fördomar mot etniska minoriteter och såg ner på det andra universitetet. De ansåg sig vara berättigade den statu- sen eftersom dom hade arbetat sig till den.

Tänk om det är så att om vi öppnar upp ögonen för vad som formar våra val ger oss möj- lighet att i större utsträckning forma våra liv efter våra inneboende värderingar. Detta bör skapa större känsla för sammanhang (KASAM, Antonovsky) och i förlängningen skapa lyckligare och friskare befolkning. En individ som är frisk och upplever lycka bör rimli- gen bidra till samhället i mer positiv riktning än någon som inte förstår sin situation och upplever att andra är mer förfördelade än henne själv (Relativ Deprivation). Om aktören själv genom medvetna handlingar kan forma sin tillvaro med mindre påverkan från struk- turen kan man anta att detta bör ge ringar på vattnet till kommande generationer. Rimligt att anta att föräldrar tenderar att fostra sina barn så som de själv blivit fostrade, oavsett vad de ansåg om denna fostran. En medveten Aktör bör med det resonemanget skapa struktu- rer för att underlätta i socialiseringsprocessen att skapa medvetna nya Aktörer (barn). Med medveten menas här att Aktören får med sig “glasögon” som gör att den enklare kan se om den är under influens av Strukturen eller om den influerar Strukturen eller om den in- flueras av andra Aktörer. Den förståelsen bör skapa sammanhang för den enskilde indivi- den och genom det undvika att bli “sjuk” enligt KASAM (Antonovski). En medveten in-

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 2

divid bör därför kunna undvika att jämföra sig med kollektivet och istället se sitt enskilda värde i den större konstruktionen och bättre förstå sin plats i kollektivet.

Problem som kan existera och sätta hinder på vägen, kan vara det moderna samhällets komplexitet. Komplexiteten är som såpa som man hastigt försöker ta och så snart klar- synthet infaller finns troligen stor risk att nya frågor dyker upp. Detta kan därför starkt indikera att Struktur <---> Aktörsproblemet, enligt Bourdieu, kommer kvarstå.

Frågan kvarstår dock, hur påverkar vårt sociala nätverk vår uppfattning av vår egen eko- nomiska situation?

2. Metodredovisning

När vi startade arbetet med vår studie kom begreppet upplevd fattigdom in. Gruppen som helhet hade inte någon stor insikt i begreppet Relativ Deprivation och försökte bringa klarhet i vad Teorin innebär. Vi märkte dock ganska snart att ett deduktivt angreppssätt, där vi försökte dra logiska slutsatser baserat på tidigare teorier, låste fast oss i förutfattade meningar som drev en hypotes (Tjora s.16 2012) och insåg snabbt att vi måste samla in information och analysera den för att kunna dra mer verklighetsnära slutsater. Vi antog ett induktivt angreppssätt och gav oss ut i “verkligheten”. Eller som Annika Lantz uttrycker det “Att söka leda i bevis eller att upptäcka något nytt.“ (Lantz s.34 2013). “Bevis” fann vi gott om i tidigare forskning, men kunde vi finna något nytt?

Jag bär med mig viss förförståelse för ämnet Relativ Deprivation. detta kan öppna upp för vidare perspektiv, men samtidigt vara begränsade då jag lätt låser in mig i teoretiska anta- ganden och glömmer att hålla ett öppet sinne. Risken finns också att jag försöker styra frågeställningen för att få fram det resultat som tidigare forskning visat, istället för att låta intervjuobjekten tala för sig själv (Lantz s.8-10 2013). denna fallgrop blir vital för mig att hålla koll på vid en intervjusituation. Gruppen hjälptes därför åt att formulera öppnar frå- gor där intervjuobjektet har möjlighet att välja riktning. detta för att få ett så rättvisande resultat som möjligt.

Eftersom vi sökte efter upplevelsen kom vi snabbt fram till att Metodologikst var det mest lämpligt med ett kvalitativt angreppssätt. Vi ville veta hur studenter vid Umeå Universitet skapar sin upplevelse av ekonomi och värde. Var de så att säga hämtar sina referenser, är det i jämförelse med andra, eller är det från en socialiseringsprocess. Aksel Tjora (2012, s82) säger att djupintervjuer är lämpligt när man vill “studera åsikter, attityder och erfa- renheter. (...) världen sedd från informantens utsiktspunkt”. Tjora menar att det är ett fe- nomenologiskt perspektiv där fokus ligger på att forskaren vill förstå upplevelser och re- flektioner som informanten har. Då gruppen inte hade så stor kännedom om fenomenet som skulle undersökas, blev en intervjustudie mycket lämplig. Vi var ju ute efter den sub- jektiva upplevelsen av hur människor skapar sin uppfattning kring sin situation, vi antog att fakta gick att finna hos studenterna vid Umeå Universitet.

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 3

Som ovan nämnt så begränsade vi vårt urval av informanter till att innefatta studenter vid Umeå Universitet, ålder 20-30 år. Vi gick då helt sonika ut och sökte upp dessa på campus. Urvalet utkristaliserades genom arbetets moment och landade i att vi sökte en grupp med liknande förutsättningar som vi enkelt kunde nå. Åldersspannet 20-30 år kom fram genom diskussion där aspekten rätt till studielån kontra familj och barn lyfts fram.

Innan intervjuerna startade så beslutades det i gruppen at informanten skulle få reda på de Grundläggande etiska principerna:

  • Informationskravet Informera om syftet, deltagande frivilligt

  • Samtyckeskravet Deltagarna har rätt att bestämma över sin medverkan och

    kan avbryta intervju när som helst.

  • Konfidentialitetskravet Deltagarnas identitet ska skyddas (anonymitet)

  • Nyttjandekravet Insamlade uppgifter får endast användas för forskning

    Jag bokade tid med informanten med två dagars framförhållning och bokade ett grupprum för att intervjun skulle vara lugn. Jag hade informerat om att intervjun förmodligen tar 35 minuter, men att vi har en timme till förfogande. Jag läste noga igenom alla intervjufrågor och lade dem på minnet för att samtalet skulle flyta avslappnat så informanten inte skulle känna sig utfrågad. Efter att jag hälsat välkommen och bjudit på något att dricka så infor- merade jag om de etiska principerna och inledde med frågor om ålder, civilstånd och annat lättare. “En intervju bör alltså inledas mjukt,” (Ahrne & Svensson, 2015, s46). Under in- tervjuen försökte jag vara en intresserad och lyhörd guide som lotsade fram informanten längs den röda trå som frågeställningen bearbetade. Jag bromsade aldrig informantens ut- svävningar eller sidospår, men drog alltid tillbaka informanten till den röda tråden med en följdfråga som ofta innehöll informantens egna ord. Detta skapade en bra relation mellan mig och informanten, vilket bidrog till att hen öppnade upp sig mer (Ahrne & Svensson, 2015, s61).

    Kodningsarbetet var inledningsvis mycket komplext och det var svårt att få ut något ur alla ord och meningar. Efter ett antal genomläsningar av materialet började vissa fraser utkristaliseras som genererade koder. Genom dessa gick det lättare att finna kategorier och genom det växte tema fram. Under analysen växte spänningen när citaten plötsligt blev koder och kategorier gömda i hela intervjun (Braun & Clarkes s. 7 2006). Eller som Anni- ka Lantz beskriver att det handlar om att öka abstraktionsnivån från informantens svar och på dessa svar se mönster när teori läggs på detta (Lantz s.137 2013)

    Efter den tematiska analysen lyste Tre Kategorier starkt igenom: Pengar, Socialt nätverk och jämförelse. Dessa förde in mig på teman som Nätverksteorier och Relativ Deprivation (RD), det sistnämnda då jämförelsen som informanterna gjorde alltid var i nedvärderande syfte mot sig själv, som ni kan läsa under resultat.

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 4

3. Teoriredovisning

KASAM

Aaron Antonovsky, professor i medicinsksociologi myntade begreppet KASAM -Känsla av sammanhang- (Hälsans mysterium 1987/1991). Där beskriver han hur människor håller sig friska trots stora påfrestningar i livet. För att göra detta måste tillvaron upplevas som sammanhängande.och detta kan endast låta sig göras om man upplever tillvaron som Be- griplig, Hanterlig och Meningsfull. När en människa stöter på en pressad situation/händel- se och man lär sig hantera och ta sig igenom den så kan man dra nytta av den. Det handlar bland annat om att man under livets skeden känner tillit till att det som händer inom och utom en är något strukturerat, begripligt och förutsägbart. Om man har ett stort KASAM så finner man lättare lösningar på stora problem som man kan stöta på i livet, och genom det upplever mindre stress än de med lågt KASAM. (Antonovsky, 1987).

Antonovsky genomförde intervjuer med ett större antal personer som hade två saker ge- mensamt. Stort trauma som de klarat av bra. och kom fram till tre huvudkategorier. Be- griplighet - där människan, enligt Antonovsky, innehar en känsla av att framtiden kommer vara förutsägbar, även om det handlar om negativa situationer.

Hanterbarhet - handlar om att människan upplever att ens resurser finns att tillgå och att dessa räcker till för att hantera det man stöter på i livet. man vet att man kommer klara sig.

Meningsfullhet - Hur delaktig känner jag mig i det som utgör mitt liv? Hög meningsfullhet ger högre motivation och det man stöter på i livet ser man på som utmaningar istället för bördor.

Antonovsky (1987) kallar detta för ett salutogent synsätt, som motpol till ett patogent syn- sätt.

Man kan med andra ord se det som att KASAM är grunden för hur vi agerar i tillvaron och hur vi väljer att se på de situationer som dyker upp i vårt liv. Detta bör därför vara an- vändbart när vi tittar på syftet för rapporten; Denna rapport syftar till att undersöka vilka aspekter som är relevanta för hur människor uppfattar/upplever sin ekonomiska situation.

Relativ Deprivation (RD)

det som knyter an till KASAM anser jag är RD, då människor med lågt KASAM bör vara de som uppvisar symptom av RD. RD nämns ofta i sammanhang av våldsamt uppror, in- bördeskrig och revolt. Men i situationer där detta inte är socialt accepterat som ett sätt att visa missnöje, kan RD ändå gå att luta sig mot och ter det sig i så fall i uttryck av KA- SAM?

Aggestam & Höglund (2012) skriver att det mest empiriskt välbelagda inom forskning kring inbördeskrigets orsaker är kopplingen mellan “ekonomisk utvecklingsnivå och in- omstatlig fred”. Och att vid de fall uppror sker så legitimerar upprorsmakarna sin använd- ning av våld att de vill skapa bättre levnadsvillkor för hela befolkningen. Men intressant här är att Aggestam & Höglund skriver att “det inte nödvändigtvis är de fattigaste som gör Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 5

revolt, eftersom dessa har nog med att säkra sin egen överlevnad. Frustration och aggres- sion uppstår snarare när relativa förbättringar i de ekonomiska villkoren inte kommer alla samhällsgrupper till godo i lika hög grad. Relativ deprivation är en upplevelse av att ens tillgångar inte överensstämmer med det man upplever att man har rätt till, baserat på jäm- förelser med andra grupper eller individer eller över tid.”

RD definieras i artikeln utifrån (Smith et al., 2012) som beskriver fenomenet som en upp- fattning om att man själv eller den grupp man tillhör är tilldelad sämre förutsättningar i jämförelse med en relevan jämlike i samma samhälle.Samt att denna uppfattning sätter igång känslor av aggression, ilska, bitterhet inför sina uteblivna upplevda rättigheter. För att det ska klassas som RD (Relativ Deprivation) skriver författarna av artikeln att fyra punkter måste uppfyllas och om en punkt saknas kan det inte bli Relativ Deprivation. des- sa fyra är: 1. Först göra kognitiva jämförelser, 2. Efter detta göra uppskattningen att de eller deras grupp är missgynnade. 3. Uppfattar det missgynnande som orättvist. 4. Och slutligen blir förnärmade inför dessa orättvisa och oförtjänta missförhållandena (Heather J. Smith & Thomas F. Pettigrew, 2015).

4. Analys

Analysen bygger på ett användande av en tematisk analys av materialet. Enligt Barun & Clarke (s.9, 2006) är detta ett sätt att se hur människan skapar en mening kopplat till sina erfarenheter och upplevelser kring dem. Hur dessa sedan går att sätta in i en kontext av en större social konstruktion. Genom detta kan man belysa hur verkligheten framställer sig, men också pensla fram hur den faktiskt ser hur. Eftersom vårt teoretiska avstamp färgar vår bedömning av data är det viktigt att vi tydligt redovisar den menar Braun & Clarke.

Referenser på teorierna finner ni under rubriken Teorier. Med detta framför ögonen frågar vi oss:

- Vem jämför vi oss med gällande vår ekonomiska situation och hur får det oss att må?
- vilka aspekter (tex. Social betydelse, Normer, Samhällets förväntningar) är relevanta för

hur människor uppfattar/upplever sin ekonomiska situation?

ULRIKA
På frågan om vänner är en tillgång eller kostnad så Svarade Ulrika 29 år först att det bara

var en tillgång. Men djupare in i frågorna kring detta så visade det sig att ibland finns det vissa normer och förväntningar som kan upplevas som jobbiga att leva upp till. Här kom Ulrika in på födelsedagar och presenter som man förväntas ha med sig, även om gratulan- ten uttryckt att inga presenter behövs. Ulrikas upplevelse är att det bara är ord och om hon inte har med sig en present så uppsakttar hon inte den som fyller år. Samt att övriga gäster tittar snett, som om hon åker gratis.

“Ja men... Som att man inte... ja men just det här första, det här att man inte kan visa uppskattning och att man tänker... alltså man har ju nått grundläggande fel då eller

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 6

(skratt)... eller så är det så alla funkar, att man känner att... att den personen inte tycker att det är lika kul att man kommer om man inte har med sig något. (...) men.. känslan liksom som att man... man... vill... ja, det tycker jag är jobbit när man inte kan. När man inte får välja och prioritera utan att det är en självklarhet att jag måste prioritera min egen ekono- mi före... artighetssaker. Och jag är så jävla artig så att det är tråkigt. å då stör det mig ännu mer. (skratt)”

Här kan vi se att Ulrika inte känner sig hemma i sitt sammanhang och känner stress inför hur hon ska kunna köpa det som normen anser att man ger till nära vänner vid högtidsda- gar. Ulrika har gått från att vara förvärvsarbetande till att leva på studiemedel, en ny situa- tion som inte är överskådlig ännu. Lutar vi oss här mot KASAM så är Ulrikas Begriplighet relativt låg då framtiden ännu inte ter sig som förutsägbar. Ulrikas Hanterbarhet framstår däremot som hög då hon bland annat gör gällande att hon måste ändå se till sin egen situa- tion först. Men hennes Meningsfullhet, hur delaktig i detta skådespel hon känner sig är tveksamt då det går emot hennes egna grundläggande värderingar. Ulrika pratar kring gå- vor vid födelsedagar att många tycker det är viktigt att ha med sig en gåva “Och så tycker ju inte jag, när någon kommer till mig. Jag tycker ju att det är jättekul om dom närvarar, så.. men det beror väl också på vad man har för förväntningar på sig själv.” och situationen framstår mer som en börda. Genom detta kan vi dra slutsatsen att Ulrika har genomgått de fyra faserna för Relativ Deprivation inför ett förestående stort födelsedagskalas.

ROGER
Roger 23 år får frågan om han jämför sig med någon i sin omgivning för att avgöra om

han är “fattig” eller “Rik”. Hans svar är ganska intressant, för han jämför sig bara med de som har mer än honom själv och fundarar kring hur de kan har så mycket mer pengar än honom själv. Detta trots att de befinner sig i samma situation. Men vill ogärna lyfta fram sig själv som bättre än någon annan baserat på starkare monetär situation.

“(...) tror jag att jag gör det ganska mycket, asså jämför typ oftast mej själv och det är säl- lan att jag tänker så att ”jag har mer pengar än den där” men det är oftare att ”oj jag har mindre pengar än den där” men det beror väl typ på mitt umgänge, (skrattar) jag vet inte vars de får sina pengar ifrån! Men det känns som att det verkligen gör allting hela tiden o ba ”nu ska vi fara till uppsala, nu ska vi fara till stockholm” och att de gör saker hela tiden som kostar pengar och då tänker ju jag att ”shit jag har verkligen inte råd med att göra det” men.. hur kan de ha så mycket pengar? Men ju sällan jag tänker ju att ”oj den där kan inte va med, vad lite pengar den måste ha, jag har mer pengar än den asså”, jag tror aldrig jag har tänkt det alls men det är mycket det här att oj vad lite pengar jag har”

Fast Roger håller en god ton under intervjun, anar jag en viss indignation över det faktum att andra i liknande situation som Roger, verkar ha mycket större monetärt spelrum än ho- nom själv. Tittar vi då på de fyra punkterna för RD så ser vi att Roger får direkt träff på de

första tre, och med repetitiv genomläsning av intervjun klickar också nummer fyra in. 1. Först göra kognitiva jämförelser. Roger gör en medveten jämförelse av sig själv och

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 7

andra.
2. Efter detta göra uppskattningen att de eller deras grupp är missgynnade. Roger ställer

sig frågande hur de andra i samma situation som han kan ha råd.
3. Uppfattar det missgynnande som orättvist. Roger uttrycker det rakt ut i intervjun “shit jag har verkligen inte råd med att göra det” men.. hur kan de ha så mycket pengar?”

4. Och slutligen blir förnärmade inför dessa orättvisa och oförtjänta missförhållandena. Roger skrattar för att dölja viss indignation och utbrister “jag vet inte vars de får sina pengar ifrån!”.

Övriga intervjuer innehåller på samma sätt denna underliggande oro över vad deras situa- tion betyder och en ständig jämförelse i ekonomisk situation med andra. Överlag visar in- tervjuerna på att det påverkar informanterna menligt, även om de försöker skapa begripli- ga strukturer i sina resonemang.

5. Slutdiskussion

Som vi kunde läsa i inledningen har RD vanligen används som postanalytisk förklaring vid inomstatliga konflikter. Men begreppet har fått ett uppsving och utökad betydelse i studier hur människor och mindre grupper påverkar på liknande sätt utan att det brister ut i våldsam konflikt. Vi vill inte veta hur mycket pengar folk har utan deras subjektiva upple- velse av sig själv jämfört med andra (Smith & Pethigrew 2015). Vi har också fått en in- blick i Anatovikys begrepp KASAM som undersöker vad det är som håller oss friska, som en motpol till att undersöka vad som gör oss sjuka. I båda dessa begrepp handlar det om att göra en kognitiv bedömning av sin egen situation och jämföra den för att sedan bringa någon form av förståelse ur den. Misslyckas individen finna den förståelsen infinner sig inte en “Känsla av sammanhang” och detta kan medföra att man upplever sig som miss- gynnad och att detta är orättvist.

Som vi har sett i den kvalitativa intervjuundersökningen så befinner sig studenter vid Umeå Universitet i Relativ Deprivation vid vissa jämförelser de gör. Och KASAM är låg inför vissa situationer. Detta ger vid handen att det bör vara en intressant studie att titta hur stor del av tiden som studenterna upplever detta och hur det påverkar deras hälsa och stu- dieresultat.

Denna rapport visar på att Studenternas upplevda rörelsefrihet är begränsad. Detta till stor del baserat på deras upplevda ekonomiska situation som de får när de jämför sig med sitt sociala nätverk. Det som Teorierna gör gällande är att detta ofta ger en negativ Psykisk och fysisk påverkan.

UNT skriver i en artikel (2014-03-06) att “Var tredje student vid Uppsala universitet upp- lever stress och psykisk ohälsa som hinder i utbildningen.” och gör en jämförelse med lik- nande undersökning 2010 där var fjärde student upplevde stress och ohälsa som hindrade dem i deras utbildning. Att 31% av studenterna vid Uppsala Universitet upplever psykisk

ohälsa och att detta idag är en av de vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning i ar-

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 8

betslivet (ERGO 2014-03-06). Bör vara av hög prioritet för forskningen att hitta orsaken. Jag tror att användandet av begrepp som KASAM och RD kan hjälpa oss att visa vägen. Om symtomen är Relativ Deprivation, bör orsaken vara ojämn fördelning. Om symptomen är KASAM, kan orsaken vara en nyliberalistisk hållning i det moderna samhället. Resulta- ten är så pass intressanta att ökad och diversifierad forskning inom området är klart önskvärt. Men om vi inte kan hänvisa till ojämn fördelning eller klassursprung som förkla- ring till illamåendet, Vad gör vi då? Vilka samhälleliga och sociala omständigheter kan bidra till fenomenet? Kris, Arbetslöshet, Marknadsekonomi, sekularisering? Vilken ideo- logi, samhällskultur vill vi ha och hur väljer vi den? Vilken väg vi bör ta låter jag idag vara osagt. Men denna rapport talar sitt tydliga språk, det är väl värt att gräva djupare i. Svaret finns där ute, jag vill tro på det.

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 9

BIBLIOGRAFI

page11image1008

Aggestam, Karin, Höglund, Kristine. 2012. Om krig och fred, en introduktion till freds- och kon- fliktstudier. 1:a uppl. Lund. Studentlitteratur

Antonovky, Aaron (1987) Hälsans mysterium. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm Arhné, G och Svensson, P.2015. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB

Braun, V. and Clarke, V. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3:2. s. 77-101.

Lantz, Annica. 2013. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB

Smith, Heather J. & Pettigrew, Thomas F. 2015. Advances in Relative Deprivation Theory and Research. Soc Just Res (2015) 28:1–6. DOI 10.1007/s11211-014-0231-5. Published online: 8 Janu- ary 2015. Ó Springer Science+Business Media New York 2015

Tjora, Aksel 2012 Från Nyfikenhet till systematisk kunskap -Kvalitativ forskning i praktiken- Studentlitteratur

ELEKTRONISKA KÄLLOR
Abde, Alexandra 2014 “Fortsatt negativ utveckling för studenters hälsa” ERGO 6 mars http://www.ergo.nu/debatt/20140306-fortsatt-negativ-utveckling-f%25C3%25B6r-studenters- h%25C3%25A4lsa (hämtad 2017-04-23)

Lagensjö, Jenny 2014, “Utbredd psykisk ohälsa bland studenter” UNT 5 mars http://www.unt.se/nyheter/uppsala/utbredd-psykisk-ohalsa-bland-studenter-3027559.aspx

(hämtad 2017-04-23)

 

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 10

BILAGOR

page12image1032

hur påverkar vårt sociala nätverk vår uppfattning av vår egen ekonomiska situation?

CITAT

KOD

KATE- GORI

TEMA

TEORI

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 1 1

Jaa asså, det tror jag men jag tror också att jag kän- ner inte att jag har gjort det förut så mycket men nu tror jag att jag gör det kanska mycket, asså jämför typ of- tast mej själv och det är sällan att jag tänker så att ”jag har mer pengar än den där” men det är oftare att ”oj jag har mindre pengar än den där” men det beror väl typ på mitt umgänge, (skrattar) jag vet inte vars de får sina pengar ifrån! Men det känns som att det verkli- gen gör allting hela tiden o ba ”nu ska vi fara till uppsala, nu ska vi fara till stockholm” och att de gör saker hela tiden som gör pengar och då tän- ker ju jag att ”shit jag har verkligen inte råd med att göra det” men.. hur kan de ha så myc- ket pengar? Men ju sällan jag tänker ju att ”oj den där kan inte va med, vad lite pengar den måste ha, jag har mer pengar än den asså”, jag tror ald-

men det är oftare att ”oj jag har mindre pengar än den där” men det beror väl typ på mitt umgänge

jag vet inte vars de får sina pengar ifrån!

då tänker ju jag att ”shit jag har verkligen inte råd med att göra det” men.. hur kan de ha så mycket pengar?

det är mycket det här att oj vad lite pengar jag har.

Pengar Jämförelse

Upplever fattigdom

Relativ Depriva- tion

rig jag har tänkt det

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 12

För jag brukar inte tänka så hära, pengar i allmänhet asså hur mycket pengar folk har men nu blir det så himla tydligt. Jag vet inte om det be- ror också på den linje jag går också men att det blir mycket att man jämför med de som har mer iallafall

Jag vet inte om det beror också på den linje jag går

Jämförelse Socialt nätverk

Hitta sam- band

KASAM

Ja precis, de som jag oftast får höra av typ o de vad de gör på fritiden, att de ofta är ute och gör saker som kos- tar pengar, att det köper drinkar på krogen mycket. Typ såna grejer, då blir det lätt att man jämför.

De ofta är ute och gör saker som kos- tar pengar

Då blir det lätt att man jämför

Jämförelse Pengar

Upplever fattigdom

Relativ Depriva- tion

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 13

Eh.... Asså att det kostar pengar. Tänker du typ att de försöker pusha med en på saker som kostar eller? För asså ja asså så kan det ju lätt bli om det är så att alla är taggade på det här evene- manget typ eller att gå o göra det här så kan det ju bli så att man åtminstone iallafall funderar på att ”jag kanske också vill fara på det där”, då kostar det pengar. Eller att ”oj alla ska fara dit, det borde bli kul så då borde jag fara” men asså det kan ju va väldigt myc- ket att man säger asså till sina kom- pisar för vi går ju ändå ekonomi, så att om jag säger till dem att jag har lite pengar den här månaden o ja vill helst att vi stannar hemma eller att vi kanske inte går ut lika mycket, då kan de ju ändå va rätt förstående typ att ”då försöker vi att inte spendera så mycket eller då kö- per jag det här, då köper jag snacks så att vi bara kan

Lätt hänt att vän- nerna blir en kost- nad.

Överspen- derar Grupptryck

Connected

Nätverk- steori

chilla hemma hos

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 14

FO: Vad har dina vänner för bety- delse för din eko- nomi. Anser du att dina vänner är en tillgång eller anser du att det kostar pengar att ha vänner?

IN: Nej, alltså det är ju tillgång att ha vänner. Sen får man ju... sen får man ju ha tillåtande vänner. så hamnar man i... det är ju det som är också ju att, tänker jag, när man går... när jag går från att jobba till att vara student. Så får man ju en annan ekonomi, då får man ju ha såna vänner som... som man inte bara hittar på dyra saker med. Om man säger så. Och i en storstad som Göteborg, där jag bodde tidigare. Min uppfattning är ju att... dom nya människor man lär känna där, det blir lättare att säga “ska vi gå ut och äta”, eller ta en fika när man ses på stan. Det är ju inte lika mycket hem- ma. Så här med barndomsvänner så har man en an- nan relation till dom

Tillgång att ha barndomsvänner vänner. Lättare att träffas hemma el- ler gå på prome- nad med barn- domsvänner.

Jämförelse Socialt nätverk

Hitta Sam- band

KASAM

personerna också.

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 15

FO: Så du skulle säga att det är en tillgång?
IN: Det är en till- gång!

FO: Ja?
IN: Beroende på vilka människor det är. Ja men det är ju så, bodde jag i Gö- teborg då kände jag mer att det kos- tade... eller att det kostade också. Inte att det kostade mer än vad det ger (skratt)... men för- står du hur jag me- nar?
FO: Ja, jag förstår precis.
IN Ja...

Kostar att ha nya vänner i Storstad. Mer uteliv i stor- städer.

Överspen- derar Grupptryck

Connected

Nätverk- steori

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 16

FO: Men nu då när din ekono- miska situation är lite lägre då när du studerar, mot innan... händer det att du jämför dig då? Vi har ju varit inne på det lite innan, men mera renodlat så här att du jämför din ekonomiska situation med dina vänner... och i så fall, liksom i vilket läge skulle det kunna ske? IN: det är ju... jo men det gör man ju... det gör man ju för att man tänker så här, till exempel imorgon så ska jag på en 30 års fest. Så det är tre tjejer som fyller 30 år. Och så står det så här “behövs inga presenter, det räc- ker att du kommer på festen”. Men det vet man ju att, så här man tar ju med någonting, ja men såhär...

FO: Norm...?
IN: Ja, men ja! Ex- akt! (skratt) och det tycker jag är en trevlig grej så här när man är vuxen och så att man, det är ju en grej som kommer in i det so-

Kostar att ha gamla vänner vid högtidsdagar.

Vill inte tigga sig till att slippa ge på högtidsdagar.

Jämförelse Pengar

Uppelver Fatigdom

Relativ Depriva- tion

ciala samman-

Pengar! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Björn Holmden Sociologi B 2017 Umeå universitet 17

FO: Så då kan man säga att i ett SÅNT läge, så blir vännerna då en kostnad?
IN: Ja... ja... För då kommer det speciella sociala sammanhang där det förväntas av en att man... ja men bröllop till exempel i sommar då är det min kusin som ska gifta sig, då är det också ett åter- kommande sånt.. och då... och även om man vet att folk är tillåtande så.... jag vet inte om man känner att det är lite såhär... om man kan koppla tillbaka till hur man själv känner att det är nästan tiggande. Att be att få komma undan, för att man är i en speciell si- tuation, förstår du hur jag menar? El- ler att som stu- dent... vi hade den här diskussionen för några veckor sen att fråga nå- gonstans om dom har stu- dentrabbatt... att, att man måste... det är svårt... ändå. Bara en sån, ett sånt steg. det är ju att be om hjälp,

Sociala förvänt- ningarna styr in- formantens hand- ling och känsla av värde.

Känner skam om ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Aggestam, Karin, Höglund, Kristine. 2012. Om krig och fred, en introduktion till freds- och kon- fliktstudier. 1:a uppl. Lund. Studentlitteratur Antonovky, Aaron (1987) Hälsans mysterium. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm Arhné, G och Svensson, P.2015. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB Braun, V. and Clarke, V. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3:2. s. 77-101. Lantz, Annica. 2013. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB Smith, Heather J. & Pettigrew, Thomas F. 2015. Advances in Relative Deprivation Theory and Research. Soc Just Res (2015) 28:1–6. DOI 10.1007/s11211-014-0231-5. Published online: 8 Janu- ary 2015. Ó Springer Science+Business Media New York 2015 Tjora, Aksel 2012 Från Nyfikenhet till systematisk kunskap -Kvalitativ forskning i praktiken- Studentlitteratur ELEKTRONISKA KÄLLOR Abde, Alexandra 2014 “Fortsatt negativ utveckling för studenters hälsa” ERGO 6 mars http://www.ergo.nu/debatt/20140306-fortsatt-negativ-utveckling-f%25C3%25B6r-studenters- h%25C3%25A4lsa (hämtad 2017-04-23) Lagensjö, Jenny 2014, “Utbredd psykisk ohälsa bland studenter” UNT 5 mars http://www.unt.se/nyheter/uppsala/utbredd-psykisk-ohalsa-bland-studenter-3027559.aspx (hämtad 2017-04-23)

Kommentera arbetet: PENGAR! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Eller, Påverkar din upplevelse av pengar i jämförelse med andra din hälsa?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Björn Holmden [2017-11-07]   PENGAR! -Gör dom dig frisk eller sjuk?- Eller, Påverkar din upplevelse av pengar i jämförelse med andra din hälsa?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60178 [2019-10-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×