Tolkningsmetoder

1 röster
1912 visningar
uppladdat: 2017-01-24
Oumie Drammeh

Oumie Drammeh 25 år

Från
Brussels, Belgium
Utbildning
High School : Blackebergs Gymnasium, College : Uppsala University
Jobb
Migrationsverket, Bird & Bird Advokat KB, European Parliament
Om
”Who you are is God’s gift to you; what you become is your gift to God
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete



TERMINSKURS 2
PM-ämne nr: 12
Kodnr: 164
PM 2
Tolkningsmetodens betydelse vid be-
dömning av kommersiella förhållanden



2


Inledning

Rättsfallen, NJA 1991 s. 319, NJA 1997 s. 347 och NJA 2015 s. 918
tar upp under vilka förutsättningar en fastighetsmäklare har rätt till
provision, d.v.s. det avser ett kommersiellt förhållande. Fokus på
denna promemoria kommer dock att läggas på att se hur Högsta dom-
stolen, HD, tillämpat olika typer av tolkningsmetoder i rättsfallen för
att kunna fastställa avtalets innehåll. Det intressanta i dessa rättsfall är
hur HD utvecklat tolkningen i de senare avgörandena och vad föränd-
ringen i tolkningsdata haft för betydelse för rättsutvecklingen.

Tolkningsmetoder

Vid tolkning av ett avtal, så ger lagtexten oss inte en riktig vägled-
ning. Istället finner vi oftast vägledning i litteraturen och i tidigare
praxis från HD. Den partsorienterade tolkningen handlar i huvudsak
om att man vid tolkningen av ett avtalsinnehåll ska söka efter hur par-
terna uppfattat innehållet, d.v.s. deras bakomliggande avsikter.
1
Den
uttrycksorienterade tolkningen å andra sidan handlar om att realisera
parternas viljor, man utgår således från innehållet i den förklaring
som i avtalet kommit till uttryck.
2
Hittar domstolen ingen vägledning
i dessa tolkningsmetoder beaktar de även den språkliga tydningen
som innehållet medför, hur den faktiska kontexten den ter sig, och
eventuella händelser efter avtalsslutet som grund till bedömningen.
3
I
åtskilliga avgöranden finner vi att domstolen ibland tillämpar oklar-
hetsregeln om de finner att övriga metoder inte ger någon riktigt väg-
ledning. Det har dock uppmärksammats i doktrinen att detta ska ske
restriktivt, då tolkningsmetoden i huvudsakligen går ut på att tolka det
till nackdel för en avtalspart. Oftast är det den part som bär skuld till

1
Lehrberg Bert, Avtalstolkning 6u s 47
2
Lehrberg a.a. s 71-75
3
Lehrberg a.a. s 99, 113, 127, 163



3
att avtalet blivit otydligt på en viss punkt som får det tolkat till sin
nackdel.
4


Avtalstolkning i kommersiella förhållanden

Tvister, som är vanligt förekommande i kommersiella förhållanden,
kräver, om parterna inte kommer överens, en tolkning av avtalet.
Detta gör domstolen för att kunna klarlägga avtalets innehåll. Det som
i svensk rätt normalt används av domstolar brukar oftast vara en
partsorienterad tolkning. Den partsorienterade tolkningsmetoden an-
vände HD av sig i NJA 1991 s. 319, och utgick således ifrån vad par-
terna själva hade för bakomliggande avsikter vid avtalets ingående.
Exempelvis angav HD att ”parterna måste ha uppfattat anbudet som
seriöst”, och därför menar HD att den gemensamma partsavsikten
otvivelaktigt kunde läggas till grund vid bedömningen i detta avgö-
rande. Domstolen angav att de även beaktar den språkliga utform-
ningen och den rättsliga bakgrunden i sitt ”sammanhängande syfte”
och har såtillvida snarare använt sig av en bredare tolkningsmetod.
Det kan uppfattas som att HD tillmätt syftet en stor betydelse vid
tolkningen, eftersom att det verkar som att parterna uppenbart åsyftat
annat än den skrivna lydelsen.
Adlercreutz och Gorton menar att man vid avtalstolkning, snarare
ska ha ambitionen att försöka fastställa avtalsinnehållet och att man i
möjligaste mån ska försöka systematisera det. Adlercreutz och Gorton
talar även för att det inte finns någon enhetlig metod att gå efter vid
avtalstolkning.
5
Lehrberg tar på ett liknande sätt upp att det saknas
tillämpliga lagregler som avser tolkning av avtal.
6
Vahlén, däremot
menar att det kan anses som ”vanskligt” eller t.o.m. ”farligt” att ställa
upp regler för en allmängiltig tolkning, samtidigt som han håller med
övriga författare om att det är viktigt att systematisera tolkningsförfa-

4
Se exempelvis Lehrberg Bert, Avtalstolkning 6u s 197, NJA 1950 s 86, NJA 2012 s 3
5
Adlercreutz Axel och Gorton Lars, Avtalsrätt II 5u, s 14
6
Lehrberg Bert, Avtalstolkning 5 u s 26



4
randet för att i framtida avgöranden kunna nå fram till ett rimligt av-
talsinnehåll.
7

Det som doktrinen belyser, är att avtalstolkningen i viss mån är fri,
tolkningen blir tillsynes helt upp till domarna, vilket tämligen kan ses
leda till ett oskäligt villkor för en avtalspart, och att ett brett tolk-
ningsförfarande som verkar ha gjorts i NJA 1991 s. 319, kan medföra
att en part således missgynnas. Men ett brett tolkningsförfarande torde
också kunna medföra att man faktiskt når ett rimligare avtalsinnehåll.
I det aktuella målet, så hade det kanske inneburit en obalans i avtalet
om inte mäklaren fick en ersättning. Att lägga ner så mycket arbete
kunde således ha medfört betydande kostnader för mäklaren, och att
en snävare tolkningsmetod emellertid kunnat innebära att dennes rätt
otillbörligt hade åsidosatts.
Den gemensamma partsavsikten i NJA 1997 s. 347 var inte lika
tydlig och domstolen gick ännu längre ner i tolkningskedjan. Förutom
att titta på den rättsliga bakgrunden som följer för en mäklares rätt till
ersättning, så finner vi domstolen utgå från en bedömning om pre-
sumtion, eller en s.k. uttrycksorienterad tolkning. HD antog att man,
som regel kan förmoda ett kausalitetsamband som medför rätt till
provision. Det torde kunna uppfattas så som att HD genom detta tolk-
ningsförfarande vill få fram den gemensamma partsavsikten som inte
var lika tydlig. Det kan å andra sidan ses som oskälig att ge domsto-
larna en alltför stor frihet att själv tolka det de anser parterna menat
vid avtalets ingående. Likaså kan denna tolkning som är mer långtgå-
ende än i NJA 1991 s. 319, ses som en inskränkning i avtalsfriheten.
Domstolarnas uppgift är således inte att tala om för oss på vilka
villkor vi ska ingå avtal, utan snarare endast försöka belysa en strävan
att få ett jämbördigt avtalsinnehåll för båda parterna. Ser man till det
sista avgörandet i rättsfallsserien, NJA 2015 s. 918 så har HD använt
sig utifrån en tolkningsmetod som snarare liknar en in casu prövning

7
Vahlén Lennart, Avtal och tolkning s 249



5
om en bedömning av ett partsbruk föreligger. Eftersom det verkar
som att domstolen i det aktuella fallet inte kan utgå ifrån om en ge-
mensam partsavsikt föreligger så har de, precis som i NJA 1997 s.
347, tittat på om det föreligger ett utrymme för presumtion, d.v.s. göra
en uttrycksorienterad tolkning. Dock, verkar det som att domstolen
inte anser att uttryckorienterade tolkningen är en tillräcklig metod och
att det snarare kan ses som att det rimligen inte gick att tolka avtalsin-
nehållet enbart baserat på detta tolkningsförfarande. Genom att se till
vilken part som haft störst inverkan till det uppkomna avtalet verkar
det som att domstolen verkligen övergått till en mer ”friare” avtals-
tolkning. Det verkar som att HD även tittat på ifall det förelåg ett ge-
mensamt partsbruk sedan innan och använde det sedan som en väg-
ledning.
Även Ramberg talar om för oss att när en domstol väljer att till-
lämpa en tolkningsmetod, så är det av stor vikt att de kan redogöra för
bakgrunden till den valda tolkningsmetoden.
8
Vilket HD helt enkelt
enbart inte kunde göra i 2015 års fall med den uttrycksorienterade
tolkningen och valde således att tillämpa en mer in casu liknande
prövning.


Den rättsliga utvecklingen som dessa avgöranden belyser

Om vi ser till äldre avgöranden, exempelvis NJA 1990 s. 24, målet i
stort handlade om avtalstolkning i entrepanadsförhållande, men HD
ställde upp olika tolkningsmetoder man kan använda sig utav för att
kunna uppnå ett rimligt avtalsinnehåll. Det verkar som att HD i det
aktuella målet även prövade ifall det förelåg ett utrymme att grunda
bedömningen på om avtalsinnehållet ska tolkas enligt sin exakta ly-
delse, med beaktande av hur det i allmänt språkbruk anses rimligast.
Det verkar även som att det gemensamma partsbruket inte kunde av-

8
Ramberg Christina och Ramberg Jan, Allmän avtalsrätt, 7u, s 218




6
läsas och att HD då valde att gå vidare i tolkningsförfarandet för att
kunna fastställa avtalsinnehållet. HD konstaterade dock precis som
det nämnts i doktrinen, att ett avtal vid tolkning ska ses som en sam-
manhängande helhet, och att man därför bör samla ihop alla tänkbara
”ledningar i avtalet” innan man slutligen gör en tolkning. Däremot
konstaterade HD här även att, trots att en viss tolkning kan medföra
att det anses oförmånligt för en avtalspart, så ska det ses som att par-
ten faktiskt haft möjlighet att undgå det tyngande villkoret innan tvis-
ten hamnade för bedömning i domstol. Det verkar som att de ville nå
till oklarhetsregeln genom detta påstående, om än försiktigt. Alltså
kan det ses som att HD år 1990, redan haft en fri utgångspunkt för
avtalsbedömningen. De senare avgörandena torde det kunna ses som
att HD i de tidigare avgörandena, trots de fria utgångspunkterna, hade
möjligheten att bättre använda en tolkningsmetod som precis ”pas-
sade” i målet och kunde således ge en mer rimlig eller ”enklare tolk-
ning” av avtalsinnehållet. Ser vi till 1991 års avgörande så utgick man
huvudsakligen från den gemensamma partsavsikten, medan man i
1997 års fall, tog resonemanget ett steg längre och använde sig mer av
en uttrycksorienterad tolkning.
I 2015 års fall tillämpade HD en mer friare bedömning och det
verkar som att den sedvanliga avtalstolkningen inte nådde upp till en
rimlig tolkning av målet. Huruvida detta kan ses oskäligt är att fråga
sig, då det verkar som att domstolen i princip kan välja att tillämpa
dessa regler. Att avtalstolkningen på något sätt är att anse som ”fri”
kan medföra att man kan se att domstolen i princip kan läsa ut vad
som ur ett yrkande är anse som ”rätt”. Det torde kunna uppfattas som
att domstolen kan ge sin läsning en form av legitimitet genom att åbe-
ropa någon sorts avtalstolkning, även om det är en liknande in casu
prövning, och ändå inte ifrågasättas. Detta kan emellertid utifrån det
jag beskrivit leda till en osäker rättsordning.



7
I NJA 2010 s. 416, finner vi ett ytterligare exempel på när HD:s av-
talstolkningsmetoder medfört en osäkerhet för underinstansernas be-
dömning av ett avtalsinnehåll. I det aktuella målet prövade HD om
tingsrätten hade tillräckligt med förutsättningar att tillämpa oklarhets-
regeln som en avtalsmetod. HD konstaterade alltså här att gränsen
mellan avtalstolkning och en eventuell utfyllnad av avtal är ”diffus”
och att en vald avtalsmetod således inverkar på domstolens bedöm-
ning av de omständigheter som är åberopade. HD kom till slut fram
till att det inte gick att tillförlitligt bedöma riktigheten i tingsrättens
dom och meddelade tillstånd för att målet ska prövas i hovrätten. Det
bör således inte vara ostridigt att dessa rättsfall belyser hur avtalstolk-
ning i kommersiella förhållanden i stor utsträckning handlar om att
göra prioriteringar mellan olika lösningar och jag finner att svårighet-
en för domstolen oftast ligger i hur dessa prioriteringar skall göras.


Sammanfattning

Ser vi till rättsfallen, NJA 1991 s. 319, NJA 1997 s. 347 och NJA
2015 s. 918 så har de belyst att den gemensamma partsviljan är det
som domstolarna oftast vill åt vid bedömning av ett avtalsinnehåll,
men att det i kommersiella förhållanden oftast är svårt att fastställa en
sådan och därför går man till en mer ”friare” tolkningsmetod. Avgö-
randena visar således att domstolen tillmäter en mängd andra omstän-
digheter betydelse, exempelvis, beaktas syftet eller om det föreligger
ett handelsbruk. Det ska dock understrykas att avtalstolkning i ett så-
dant förhållande innebär att man ska läsa innehållet i sin helhet, dock
verkar det finnas ett mönster där tolkaren kan välja den metod han
finner lämplig i det aktuella målet. Jag anser mig därför se en antydan
till att vissa delar av avtalstolkningen är osäker och att det finns en
stor risk för att en avtalspart får det tolkat till sin nackdel. Det vore
dock lika oskäligt ifall det skulle innebära att ett högre krav på avtals-
parterna ställs att de förtydligar sitt avtalsinnehåll, endast för att und-



8
vika att domstolen tillämpar en alltför ”fri tolkningsmetod” som leder
till en oskälighet för en part. Det verkar som att avtalstolkning i
kommersiella förhållanden snarare kan betraktas som domstolarnas
”sunda förnuft” och inte lika mycket juridik. Det verkar snarare i
vissa fall vara domstolarnas åsikt om vilken tolkningsmetod som skall
tillämpas som avgör avtalsinnehållet. Att ställa upp regler å andra si-
dan kan ju i och för sig leda till att en avtalspart inte vill att det tas
upp av domstol, medan den ”ungefärliga” bedömningen som verkas
göra idag också gör det svårt att utröna hur en domstol skulle tolka ett
avtalsinnehåll.

















<...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Tolkningsmetoder

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Oumie Drammeh [2017-01-24]   Tolkningsmetoder
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59987 [2020-02-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×