Cirkeln/Huset Ushers Undergång

1043 visningar
uppladdat: 2016-12-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En jämförelse analys av Cirkeln och Huset Ushers Undergång 

Magiskt bra i otäck skildring

 

 

”Cirkeln”, som är en skräck och fantasy roman som riktar sig till ungdomar, är skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Romanen handlar om sex tonårstjejer som en natt förs till den nedlagda folkparken i staden Engelsfors. De har inga gemensamheter och vet inte varför just de har kommit dit mitt i natten men en sak får de snart veta nämligen att de utan varandra inte kan överleva. I denna text ska jag jämföra ”Cirkeln” men Edgar Allan Poe’s roman ”Huset Ushers Undergång”, det gör jag genom att undersöka hur skräck skildras i dem och hitta likheter och skillnader.

 

”Cirkeln” är en roman som är skriven på ett väldigt obehagligt sätt, det finns dystra korridorer, mystiska lärare samt skogen där de unga tjejerna alltid träffas. Områdena där karaktärerna befinner sig beskrivs ofta som tunga och nedstämda, situationerna som uppstår förstärks genom de mörka skildringarna som ges. Ett exempel på en sådan situation är när karaktären Rebecka dör så blir vädret direkt bittert, det börjar regna och inte en enda solstråle kommer fram på flera veckor. Sådana dystra och mörkar skildringar finns det även i romanen ”Huset Ushers Undergång” av Edgar Allan Poe, där man får väldigt starka och tydliga beskrivningar av miljöerna. Redan i inledningen av texten får man en klar bild av att berättelsen inte kommer vara bekymmersfri då den börjar med: Under en hel lång, tyst och tung höstdag, med mörka låga moln hade jag ridit ensam genom en sällsynt ödslig trakt och nu när aftonens skuggor blev allt längre hade jag fått det dystra slottet inom synhåll, Huset Usher. Båda romanerna har alltså en obehaglig miljö där allt är väldigt mörk och inte så sorglöst. Också om de båda har obehaget som samma tema så är de inte riktigt på samma sätt då i ”Huset Ushers Undergång” blir omgivningen mer levande alltså huset skildras delvis som om det vore en levande gestalt. I ”Cirkeln” så är miljön också levande men inte så samma vis, det skildras inte som en levande gestalt utan fortfarande som en plats där vädret och karaktärerna förmedlar det mesta obehaget, inte tinget i sig.

 

När det gäller välmåendet av karaktärerna så skildras det i båda romanerna. I både ”Cirkeln” och ”Huset Ushers Undergång” har minst en av karaktärerna någon form av sjukdom. I ”Huset Ushers Undergång” har vi den ynklige herr Usher som lider av depression, hallucinationer, ångest och schizofreni vilket har förstärkt genom hans sjuka syster, som led av bland annat kronisk apati och kataleptiska anfall, som sedan avled på grund av de sjukdomarna. Allt är väldigt deprimerande i huset på grund av sjukdomarna de båda syskonen har. I ”Cirkeln” finns det inte lika drastiska sjukdomar som direkt kan leda till döden utan t.ex. depression är en större sjukdom som karaktärerna kan drabbas av men även den typiska tonårs ångest som många har samt osäkerheten om sig själva. Elias är ett bra exempel, han hade depression och avled tillslut av det. Rakbladet som ger honom kontroll över ångesten för en stund. Rökandet som får honom att glömma den. I romanen beskrivs den hemska känslan han har som om det är en befrielse, som om det är lösningen till problemen. Sådana sjukdomar som personerna i ”Cirkeln” har är relativt moderna, många ungdomar drabbas av t.ex. depression och använder då rakblad för att få bort den psykiska smärta, precis som Elias gjorde. Under romantiken då ”Huset Ushers Undergång” skrevs var det också aktuellt med depressioner men inte så att man använde sig av andra smärtsamma metoder för att dämpa den psykiska smärtan.

 

Elias dog i följd av att han hade skärt sig själv med en bit av en söndrig spegel men det var inte helt hans vilja som utförde akten utan det var en röst han hörde bakom sig som sa åt honom att göra det. Det betyder att han fick för sig att någon stod vid honom och sa att det var bra att han skulle ta livet av sig, att allting skulle bli bättre då. Denna rösten finns inte och det är inte bara Elias som får för sig att höra den utan det är flera som hör den och nästan begår självmord på grund av den. Denna orealistiska rösten blandas mjukt in i det vardagliga livet som ungdomarna lever, och inte bara den utan flera orealistiska ting blandar sig in i deras liv efter hand t.ex. de magiska krafterna de får vet att de har. ”Huset Ushers Undergång” har också sådana verklighetsfrämmande skildringar. Under stormnatten läser berättarpersonen en roman för Usher så att han ska bli distraherad från stormen. Berättarpersonen pausar då han hör ett skri och något som tappas på golvet utanför rummet de befinner sig i, dock är där inga vidare personer i huset. Senare i texten kommer Ushers egentligen avlidna syster in i rummet av mystiska anledningar och bidrar till Ushers plötsliga död. r﷽﷽﷽﷽﷽﷽﷽﷽r inte bara Elias som få för sig att höra den utan det  någon sa att det var bra att han skulle ta livet av sig, denna

 

Berättarpersonen i ”Huset Ushers Undergång” är personen som skrivs som ”jag”, också kallas förstaperspektiv. Genom hela romanen läser man den som förstaperson alltså som om man själv är den som talar med Usher. Så skrivs dock inte ”Cirkeln” på utan där beskrivs allting som om man sitter på ett moln uppe i himlen och ser och hör allt, det så kallade allvetandeperspektivet. Båda romanerna har alltså inte samma sätt att förmedla handlingen på. T.ex. så skrivs det i ”Huset Ushers Undergång”: Sådana åsikter behöver inte kommenteras och jag tänker heller inte försöka. Där vet man att ”jag” syftar på karaktären i romanen fast den framförs som om det är en själv. I ”Cirkeln” förmedlas berättarperspektivet såhär: Minoo tänker på Rebeckas ord, nerkrafsade i anteckningsblocket. … Ända sedan Minoo började skolan har hon gått förbi pappas jobb på vägen hem någon gång i veckan. Berättaren vet allting, alla vanor och alla tankar karaktärerna har men läsaren är inte själv dessa personer.

 

Personligen föredrar jag ”Cirkelns” berättarperspektiv då det är mer intressant att veta alla karaktärers åsikter och känslor kring händelserna. Samtidigt är det intressant med frågandet om vad de just tänker men jag gillar att får svar på i alla fall de flesta frågorna som uppkommer under läsandets gång. Själva historian i båda romanerna är bra, de har handlingar som får en att undra vad som kommer härnäst. Jag gillar väldigt mycket det magiska som finns med i ”Cirkeln”, det är främmande och orealistisk vilket gör det spännande att lä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Standberg, Mats & Bergmark Elfgren, Sara (2011), Cirkeln, Scandbook AB, Falun Poe, Egdar Allan (1839), Huset Ushers Undergång

Kommentera arbetet: Cirkeln/Huset Ushers Undergång

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2016-12-07]   Cirkeln/Huset Ushers Undergång
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59958 [2019-09-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×